Diplomatarium Fennicum

Köpenhamn

Leveysaste 55.676097 / Pituusaste 12.568337
Maa: Tanska
Yhteensä 30 asiakirjaa
DF Regesta
1077 Konung Erik af Pommern stadfäster, efter tillstyrkan af drottning Margareta och 14 medlemmar af Sveriges rikes råd – bland dem nämnas biskop Björn i Åbo, herr Erengisle Nilsson och herr Thord Bonde, hvilka ock besegla urkunden – de af hans företrädare åt Östersjöhansestäderna, såväl samfälldt som enhvar enskildt, förunnade privilegier i Sverige. Dat. qvarta feria prox. post diem beati Bartholomæi apostoli.
1534 Richard Lange och Herman Burenson (?) inberätta till rådet i Reval om sina förhandlingar med konung Erik.
1541 Konung Erik tilldömer i Köpenhamn den 29 juni (a Sancte Peders dag) 1418 Jönis Karlsson af en hustru Sestred honom undanhållna arfvegods i Sverige, detta på grund af utlåtande af en af konungen nedsatt undersökningsnämnd, hvars medlemmar voro ärkebiskop Jöns af Uppsala, biskop Magnus af Åbo, riddarne Nigels Bosson, Göstaf Magnusson och Bengt Stensson, äfvensom höfvidsmannen öfver Stockholm Hans Kröplin.
1602 Konung Erik XIII gifver utslag i åtskilliga ärenden som allmogen i Finland genom utskickade låtit frambära, såsom om arbetsskyldighet, gingärd, skjutsning, gästning, enloppsmäns skatt, m. m.
1723 "Benedictus Pocgewisch to Alande" är en af de 55 stormän, andlige och världslige, hvilka bevittna det den 15 juni 1423 i Köpenhamn ingångna förbundsfördraget mellan konung Erik och hansestäderna Lübeck, Rostock, Stralsund, Wismar, Lüneburg, Greifswald och Anklam.
1760 Drottning Philippa sluter såsom under konungens frånvaro regentinna öfver de tre förenade rikena en myntkonvention med städerna Lübeck, Hamburg, Lüneburg och Wismar, uti hvilken konvention nedanstående bestämning ingår.
1772 Richard Lange (rådman i Reval) och Herman Barenson (ͻ: Butenschone, rådman i Dorpat) underrätta rådet i Reval, bland annat, att de sedan 14 dagar vore i Köpenhamn och föredragit sin angelägenhet för konungen, men att denne uppskjutit sitt svar till dess han fått höra Trud Sasses berättelse; att den sistnämnde under förgårdagen ankommit och i deras frånvaro efter sitt behag framlagt saken för konungen; att de på inrådan af Uppsala ärkebiskopen och Klas Lydikesson, hvilka visat sig synnerligen gynnsamt stämda mot dem, ville låta saken anstå till den 24 juni, då hansestädernas fullmäktige, ordensmarskalken af Preussen liksom ock de Skandinaviska biskoparne och riksråden skulle inträffa i Köpenhamn, hvarvid brefskrifvarne hoppades på en lycklig utgång; slutligen att de öfversände detta sitt bref med Klas Lydikesson, som samma dag skulle afresa till Åbo för att dock vara tillbaka den 24 juni, då han kunde öfverbringa svar från adressaten. Dat. des sonnavendes na des hilgen lichnams dage.
1821 Konung Erik beklagar sig för rådet i Reval, att Lübeck, Wismar, Rostock, Stralsund och Lüneburg orättvist förklarat honom krig och beder att det icke måtte sätta tro till deras påstående att skulden därtill vore hans; varnar för samfärdsel med nämnda städer och skeppning af Revalskt gods med fartyg tillhöriga dem samt tillförsäkrar fri fart till sina riken. Dat. die beatæ Luciæ virginis.
1856 Notarius publicus Henrik Eybe, präst från Bremens stift, utfärdar i närvaro af och på anmodan af konung Erik ett intyg, att Novgorodska sändebuden yppat för konung Erik, i närvaro af bemälda notarie och, såsom vittnen tillkallade, riddarne Erik Krummedik, Absalon Petersson och herr Krister Niklisson, att underhandlare och köpmän från Lübeck, Wismar, Rostock, Stralsund, Lüneburg etc., som plägade besöka Novgorod, uppmanat Ryssarne att söka tvist med konungen och med krig öfverfalla honom och hans riken.
1857 Konung Erik underrättar högmästaren, Paul van Rusdorff, om hansestädernas försök att mot honom upphetsa Ryssarne; begär hans råd och att han för framtiden måtte afstyra sådana förnärmelser, som konungens svenska undersåtar fått erfara i Preussen och Livland.
1911 Johannes, biskop af N., utlofvar medels bref från Köpenhamn af den 25 augusti (prox. qvinta feria post festum b. Bartolomæi) 1429 40 dagars aflat åt dem, som bidraga till återuppbyggandet af Ulfsby genom vådeld förstörda kyrka.
2385 Konung Kristofer afgifver försäkran till Sveriges rikes samtliga inbyggare att hålla andliga och verldsliga vid Sveriges lag och dess privilegier. Dat. crastino Marci evangelistæ.
2729 Konung Kristofer bekräftar de köpmän och invånare från Holland, Zeeland och Friesland, som besöka hans riken, i åtnjutandet af alla de privilegier, som blifvit dem af hans företrädare förunnade. Dat. die Clementis papæ et martyris.
2732 Konung Kristofer tillförsäkrar alla invånare och köpmän från Holland, Zeeland och Friesland fri och trygg in- och utförsel i hans riken, tull och andra skyldigheter okränkte. Dat. in sinte Andree auende appostol.
3424 Konung Kristiern skrifver från Köpenhamn 1470, den 6 juni (feria qvarta infra ascen. Domini), till samtliga stift i Sverige med förmaning till ständerna att återtaga honom till konung samt med hot att, om så ej skedde, återtaga riket med härsmakt.
4788 Konung Hans till höfvidsmannen på Bohus Henrik Krummedige om ryska sändebuds ankomst till Stockholm och om en sin förestående resa till Sverige nästkommande vinter.
4935 Konung Hans till Magnus Frille (höfvidsman på Åbo) med uppmaning att sända ett bud till Stockholm, konungen till möte, och för öfrigt se till hans bästa.
4950 Per Soffuerensen, tjänare hos Henrik Krummediges fru, Anne Rud, skrifver från Köpenhamn 1502, den 1 augusti (tisdagen näst efter S:t Olofs dag), till nämnda fru på Bohus slott bl. a. att bud nyss kommit "fraa myn frwis nade" (drottningen) "at hennis nade lidher well oc her Sten liggher j Findland for Aabo".
5020 Konung Hans till rådet i Danzig att, sedan ett ettårigt stillestånd med svenska riksrådet numera blifvit slutet, Danzigs köpmän åter kunde besöka Sveriges rike, något som adressaten ej velat tillåta dem. Dat. ame mandage innen den pingsten.
5275 Herr Sten Turesson (Bjelke), fången i Danmark, till herr Svante Nilsson, att han af k. Hans fått tillåtelse föreslå utbyte af fångar innan tjugunde dag jul; ber adressaten hafva tillsyn öfver de danska fångarnes behandling i Sverige, hvaraf de svenska i Danmark vore beroende, samt innesluter hustru och barn i adressatens hägn m. m.
5319 Otto, biskop i Västerås, och Erik Trolle tillskrifva herr Svante från Köpenhamn att de med mycken möda lyckats förmå konung Hans att, med hänsyn till ett beramadt möte i Ny-Varberg mellan fullmäktige från de tre rikena, sluta ett stillestånd, som skulle räcka från 1 maj nästkommande till 8 dagar efter midsommar, hvarunder "en fast, stadig frid" skulle stånda de tre rikena emellan och dess inbyggare till land; men de som ville segla till Tyskland, Kalmar eller Finland finge "staa theris egin æwentyr oc fara". Dat. feria 3:a majoris hebdomade.
5400 Sveriges rikes fullmäktige biskop Otto af Västerås, domprosten i Linköping Hans Brask, domprosten i Åbo Henrik Wenne, riddarne Erik Trolle och Peder Turesson äfvensom Nils Eskilsson sluta med konung Hans inför dennes råd ett fredsfördrag, enligt hvilket Sverige skulle gifva konung Hans 12,000 stockholmsmark och hans drottning 1,000 dylika mark årligen intill dess Sveriges rikes råd "beramme oc besöge" ett menigt herremöte med konungen samt Danmarks och Norges råd på ett lägeligt ställe i den svenska skären och då taga till konung öfver Sverige antingen konung Hans eller hans son Christiern. Dat. fredagen näst efter vårfrudag assumptionis.
5401 Sveriges rikes fullmäktige biskop Otto af Västerås, domprosten i Linköping Hans Brask, domprosten i Åbo Henrik Wenne, riddarne Erik Trolle och Peder Turesson äfvensom Nils Eskilsson lofva konung Hans att hos svenska riksrådet utverka, om det komme till fejd mellan konungen och Lübeck, att lübska köpmän med skepp och gods, som komme till svensk hamn, skola hindras och uppehållas konungen till godo. Dat. söndagen efter vårfrudag assumpcionis.
5997 Hemming Gadh till Stockholms stad med ett långt försvar mot beskyllning af förräderi, därvid anförande bl. a.: "Jach thror at Kastelholm, jach opbigt haffwer, oc all then dell jach atthe i werdhen tiill, ther oppe war, swa oc then fatige dell jac hade i Stocholm, hade pa slottit oc pa Hellgandsholmen, oc the iiɉᶜ marck jach mijn herre lenthe, tha jac for wt tiill köpa oxa medh, the haffwa giorth mich tiill en forræderæ, oc menthe mich aldrig igen koma skwla. Gud se loff oc alle helge Swerges patroner, jach haffwer en gönstelig herre wiidherfar[et]s, som kan sköne onth oc got. Jach twekar ther inthe wtij, recker jach honom mijn handh oc thro thienest, jach far well swa myket igen, som jach haffwer misth. – – –"
6060 Wulff von Grewendorp, konung Kristierns ämbetsman på Åbo slott, får af sin herre godkännande af sin redovisning för samma slott från 7 oktober 1520 till 29 september 1521, dock med förbindelse att ännu redovisa för ett års fetalieuppbörd, hvarmed han stode tillbaka.
6062 Konung Kristiern tackar biskop Arvid och riksråden i Finland för deras trohet och lofvar befordra deras bästa; ber dem öfvervaka att allmogen sitter stilla och ej låter förvilla sig af Gustaf Erikssons anhängare, hvilka böra gripas och afstraffas; lofvar snart inkomma i riket med väldigt tal krigsfolk, sina vänner till tröst och de upproriska till näpst.
6063 Konung Kristiern tackar Finlands invånare för deras villighet och trohet att hålla den ed de svurit honom, lofvande dem sin nåd och gunst och med förvissning att de icke skola låta sig lockas af Gustaf Erikssons anhängare; lofvar ock med det första infinna sig i riket med väldig krigsmakt, sina trogna till tröst och motståndare till skräck.
6064 Konung Kristiern till borgmästare och råd samt menigheten i Åbo stad, i hufvudsak af samma innehåll som det till landets invånare i allmänhet, samt med ursäkt att deras seglats förliden somnar blifvit dem förhållen, hvilket skett för tidslägenhetens skull.
6065 Konung Kristiern befaller sin ämbetsman på Stockholms slott biskop Henrik Slagheck att genast affärda brefföraren Knut Skrifvare på en bemannad jakt till Finland, så att han dit komme före vinterns inbrott.
6094 Amiral Severin Norby afgifver åt konung Kristiern förpliktelsebref för de slott och län i Finland han emottagit, upptagande alla de villkor förläningsbrefvet innehåller.