Rom

Leveysaste 41.902783 / Pituusaste 12.496365

Maa: Italia

Yhteensä 359 asiakirjaa

Näytä tulosta

DF	Regesta
43	Påfve Innocentius III till konung Sverker II med uppmaning att tillse det icke något öfvergrepp må af världsliga personer föröfvas mot andliga. Dat. II idus januarii pontif. nostri anno octauo.
45	Påfve Innocentius III till ärkebiskopen af Uppsala och hans lydbiskopar med uppmaning att tillse det icke något öfvergrepp af världsliga personer föröfvas mot andliga. Dat. XV kal. februarii pontif. nostri anno octauo.
46	Påfve Innocentius III, som af konung Sverker blifvit underrättad om att rikets lagskipare vid det inför folket årligen skeende kungörandet af laga plägseder velat göra gällande att ingen utan sina arfvingars närvaro och samtycke kunde göra testamente till kyrkan äfvensom att de andlige borde uti egna saker svara inför världslig domstol, anmodar ärkebiskopen i Uppsala och hans lydbiskopar att för folket förkunna falskheten af dessa påståenden. Dat. VI idus marcii pontif. nostri anno IX:o.
55	Påfve Honorius III till ärkebiskopen af Uppsala och hans lydbiskopar m. fl. rörande uppbörden inom Sverige af den på allmänt kyrkomöte beslutna penningehjälpen till det heliga landet. Dat. XI cal. decembris pontif. nostri anno primo.
59	Påfve Honorius III till ärkebiskopen af Lund och hans lydbiskopar med förständigande att söner, födda af andlige, sedan de blifvit prästvigde icke finge taga fädernearf. Dat. II nonas maii pontif. nostri anno secundo.
169	Påfve Nicolaus III till ärkebiskopen af Uppsala och öfriga biskopar i Sveriges rike att skicka den insamlade heliga landshjälpen till Skara hamn (ad portum Scarensem) för att af den apostoliska insamlaren magister Bertrandus Amalrici öfverföras till Frankrike. Dat. VIII idus junii anno secundo.
206	Påfven Nikolaus IV:s bulla om 1 år och 40 dagars aflat för botgörare som på vissa jungfru Marie högtidsdagar årligen besökte den henne helgade domkyrkan i Åbo.
221	Påfven Bonifacius VIII:s bulla om 3 år och 120 dagars aflat för botgörare som vissa högtidsdagar besökte Åbo domkyrka.
222	Påfve Bonifacius VIII hotar med bannlysning hvarje andlig, som erlägger eller förbinder sig till afgifvande af någon skatt, af hvad slag den vara må, åt världslig myndighet, äfvensom hvarje sådan myndighet, som söker pålägga andlige några utlagor. Dat. VI kal. martii pontif. nostri anno secundo.
223	Påfve Bonifacius VIII till predikareordens förmän och samtliga ordensbröder med tillstånd för vederbörande ordens prelater att bestraffa sina underhafvande enligt godkända plägseder och förordnanden, utan rättighet för ordensbröderna att däröfver appellera. Dat. sexto idus maji pontif. nostri anno secundo.
232	Påfve Bonifacius VIII utfärdar villkorligt tillstånd för predikare- och minoriterordens bröder att i sina kyrkor, på egna områden samt på gator offentligen predika för folket, så ock att i alla städer och stift afhöra bikt, ålägga bot och gifva aflösning, mot det att fjärde delen af deras därför erhållna inkomster gifves församlingens kyrkoherde, samt att de måga hos sig i sina kyrkor och på dem tillhörande platser begrafva dem, som där välja sig lägerstad. Dat. XII kal. martii.
763	Påfve Urban V meddelar, i särskilda skrifvelser, valde biskop Johan och domkapitlet i Åbo, prästerskapet och menigheten därsammastädes och i hela stiftet äfvensom ärkebiskopen af Uppsala och konung Albrecht att ehuruväl Åbo domkapitel, antagligen okunnigt om att påfven förbehållit sig fritt besättande af biskopsstolen i Åbo vid inträffande ledighet, genom val till biskop där utsett förenämnde Johan, påfven dock velat bekräfta honom i detta ämbete.
854	Påfve Gregorius XI till domprosten i Åbo Vinand Vinandsson att det af honom undfångna utnämningsbrefvet komme att äga sin fulla giltighet ehuruväl domprosteämbetet i värdighet vore närmast biskopens.
855	Påfve Gregorius XI utlofvar viss aflat åt dem, som på angifna högtidsdagar besöka Åbo domkyrka och räcka densamma en hjälpsam hand.
856	Påfve Gregorius XI meddelar hundra dagars aflat, att gälla i tio år, åt dem, som på vissa högtidsdagar besöka Vemo kyrka i Åbo stift och räcka densamma en hjälpsam hand.
857	Påfve Gregorius XI meddelar hundra dagars aflat, att gälla i tio år, åt dem, som på vissa högtidsdagar besöka Nousis kyrka och räcka densamma en hjälpsam hand.
858	Påfven Gregorius XI uppdrager, i anledning af domprostens och kapitlets i Åbo klagan att personer af allehanda stånd tillegnade sig kyrkans gods och inkomster, åt biskoparne i Strengnäs och Reval samt abboten i Padis kloster, att på allt sätt hindra detta och att vid behof härför anlita den verldsliga maktens bistånd.
859	Påfven Gregorius XI uppdrager, i anledning af biskopens i Åbo klagan, att personer af allehanda stånd förgripa sig på Åbo biskopsbord tillhörig egendom, åt biskoparne i Strengnäs och Reval samt abboten i Padis kloster, att på allt sätt förhindra detta och att vid behof härför anlita den verldsliga maktens bistånd.
860	Påfve Gregorius XI medgifver biskop Johan i Åbo att i anseende till det stora afståndet mellan Uppsala och Åbo samt biskopens höga ålder vara borta från de provinsialmöten, som framdeles utlysas, blott han dit sände ett lämpligt ombud.
861	Påfven Gregorius XI konfirmerar, på anhållan af biskop Johan i Åbo, alla åt honom och biskopsbordet af påfvar och andre makthafvande beviljade friheter och privilegier.
874	Påfven Urban VI till ärkebiskopen i Upsala och dennes lydbiskopar med underrättelse att han lyst i bann ett antal kardinaler, som vägrat erkänna hans val och hvilka som motpåfve uppsatt Clemens VII.
876	Påfven Urban VI till biskoparne i Linköping och Strengnäs med uppmaning till alla kristtrogne att bekämpa de Sverige tidt och ofta med mord, brand och andra våldsbragder öfverfallande ryssarne, äfvensom med tillstånd för dessa biskopar att för sådant ändamål af såväl rik som fattig uppbära en efter enhvars tillgångar bestämd afgift, för hvilken gifvaren egde att, liksom den som personligen deltoge i striden, af sin biktfader, hvilken han sjelf egde utse, undfå syndernas förlåtelse.
987	Påfve Bonifacius IX benådar Johan af Dulmen med kanonikat och prebende vid Åbo domkyrka.
998	Påfve Bonifacius IX uppdrager åt domprosten i Åbo att öfverlåta åt en viss Lars Hommelkorn, i händelse han funne honom lämplig, Kimito församling.
999	Påfve Bonifacius IX utlofvar en viss aflat åt dem, som på angifna högtidsdagar besöka Åbo domkyrka och räcka densamma en hjälpsam hand.
1001	Påfve Bonifacius IX benådar Andreas Mattsson, präst i Åbo stift, med kanonikat och prebende vid Åbo domkyrka.
1002	Påfve Bonifacius IX benådar Henrik Wrede med ett kanonikat vid Uppsala domkyrka, oafsedt att han redan erhållit Bjerno församling i Åbo stift.
1004	Påfve Bonifacius IX belägger alla kyrko- och klosterröfvare med kyrkans bann, hvarifrån aflösning endast i Rom kunde meddelas, och befaller ärkebiskopen i Uppsala och hans lydbiskopar att till verkställighet bringa denna bannlysning, föranledd af nämnde ärkebiskops hos påfven anförda klagomål öfver i stiftet begångna våldsbragder. Dat. XII kal. martii.
1005	Påfve Bonifacius IX till dominikanerna i provinsen Dacien med tillstånd att grunda ett kloster i Viborg eller dess omnejd.
1027	Påfve Bonifacius IX bekräftar på drottning Margaretas anhållan alla af påfliga kapellanen domprosten i Vexiö Johannes Ottonis, såsom verkställare af en påflig bulla, vidtagna mått och steg, hvilken bulla medgaf att personer från de Skandinaviska rikena, som velat men ej kunnat infinna sig i Rom till den stora aflatsfesten 1390, erhölle samma syndaförlåtelse som i Rom, om de under en månad, räknad från trefaldighetsdagen 1394 besökte Vadstena klosterkyrka eller, af ålder eller sjukdom m. m. förhindrade att göra detta, förrättade andra goda gärningar eller i sitt ställe skickade andra personer till den heliga orten, allt dock under villkor att de botfärdiga i stället för att vidkännas besvärligheterna af en resa till Rom borde förrätta andra goda verk och erlägga dels de antagliga kostnaderna för en sådan resa, dels hvad de vid sina besök i Roms kyrkor skulle offrat, af hvilka afgifter den ena hälften skulle tillfalla Vadstena klosterkyrkas och den andra vissa Romerska kyrkors byggnadsfonder. Dat. kal. aprilis.
1071	Påfve Bonifacius IX meddelar prästen i Åbo stift Matthæus Olafsson tillstånd att på sitt yttersta af sin biktfader få åtnjuta full syndaförlåtelse. Dat. Rome apud sanctum Petrum viij idus octobris anno octavo.
1081	Påfve Bonifacius IX utlofvar viss aflat åt dem, som på vissa högtidsdagar besöka Hartola (ͻ: Hattula) sockens kyrka och räcka densamma en hjälpsam hand.
1082	Påfve Bonifacius IX utlofvar viss aflat åt dem, som på angifna högtidsdagar besöka Närpes kyrka och räcka densamma en hjälpsam hand.
1083	Påfve Bonifacius utlofvar viss aflat åt dem, som på angifna högtidsdagar besöka Pernå kyrka och räcka densamma en hjälpsam hand.
1129	Påfve Bonifacius IX reserverar för Frederik Trast kanonikat och prebende eller annan ledig andlig beställning inom Åbo stift.
1130	Påfve Bonifacius IX utlofvar, på begäran af drottning Margareta, åt alla, som biträdde vid försvarandet af hennes riken, samma aflat, som tillkomme besökande och försvarare af det Heliga landet.
1131	Påfve Bonifacius IX gör åtskilliga tillägg och ändringar i afseende å en af honom tidigare (d. 29 mars 1399) utfärdad bulla för birgittinerklostren, hvarigenom nu bestämmes att generalkonfessorn icke må kallas prior, att densamme bör vara abbedissan underordnad, att klostren skola lyda omedelbart under kurians jurisdiktion, att en visitator må af konventen utses för en tid af tre år, och att denne äger rätt att sig till hjälp utvälja en eller flere af munkarne samt att förflytta dem från ett kloster till ett annat, m. m. Dat. viij kal. maii, pontificatus nostri anno duodecimo.
1133	Påfve Bonifacius IX förordnar: att i hvarje birgittinerkloster skall utses en konfessor, som bör för lifstiden förvalta detta ämbete; att ingen af oäkta börd må i klostret intagas; att, i händelse biskopen vore förhindrad att visitera, konventen ägde utse den präst, åt hvilken detta uppdrag skulle lämnas; att äfven klostrets lekbröder och leksystrar skola vara abbedissan lydige; att den biktfader, som enhvar af klostermedlemmarne äger att utvälja, kan på Birgittas kanonisationsdag och i dödsstunden meddela syndaförlåtelse; att aflat skall meddelas hvar och en, som afhörde birgittinermunkarnes predikan inför folket; att alla kloster af denna orden skola åtnjuta de privilegier m. m., som beviljats birgittinerklostren i Vadstena och Danzig; att hvarje invånare i riket, som uppnått 16 års ålder, skall till nämnda klosters underhåll erlägga 1 penning årligen. Dat. iiij nonas junii pontificatus nostri anno duodecimo.
1155	Påfve Bonifacius IX medgifver riddaren Erengisle Nilsson och hans hustru, Kristina, från Åbo stift, rätt att af sin konfessor i dödsstunden erhålla absolution med villkor att därvid ålagd bot fullgöres af adressaten eller, i händelse han därförinnan aflider, af hans arfvingar.
1156	Påfve Bonifacius IX utfärdar en bulla af innehåll: 1) att alla apostoliska skrifvelser, som blifvit efter denna bullas datum utfärdade utan att förses med det påfliga kansliets påteckning, skola sakna all gällande kraft; 2) att alla af Bonifacius förut gifna expectansbref återkallas; 3) att alla, som af samme påfve erhållit fri- och rättigheter, skola, vid äfventyr af dessas förlust, inom ett år efter denna bullas datum förskaffa sig bekräftelse därpå; 4) att alla förut sammanslagna kyrkosocknar, kloster, prebenden, kyrkliga ämbeten m. m. skola från hvarandra särskiljas; 5) att ingen sockenkyrka må, med åberopande af äldre privilegier, styras af munkar eller regulära kaniker, men att vikarier skola utses bland det sekulära prästerskapet; 6) att alla indulgentier, som utdelats under jubelåret i Rom, återkallas; 7) att likaledes den rättighet återkallas, som förut tillerkänts åtskilliga kyrkor och kloster, att utse vissa konfessorer, som ägde rätt att mottaga bikt och meddela aflösning åt främmande personer äfven i sådana fall, som varit biskoparne och påfven särskildt förbehållna, emedan det visat sig att denna rättighet blifvit, isynnerhet af tiggarmunkarne, i hög grad missbrukad; 8) att tiggarmunkarne icke skola längre, med åberopande af dem förut tilldelad dispens, äga att bekläda det sekulära prästerskapets sysslor; 9) att alla teologie magistrar och jurisdoktorer m. fl., som åtnjutit flere än två tjänster, hvilka icke rätteligen borde vara förenade, skola inom sex månader efter bullans datum afstå dem åt andra; 10) att alla "beständiga friheter", som påfven medgifvit åt kloster, kyrkor, hospital, prelater, konvent, af hvilken orden som helst, eller stads- och slottskommuner, återkallas; 11) att de regulära eller sekulära präster, som blifvit antagna till påfliga kapellaner, skola fortfarande lyda under sina forna öfverherrar och icke omedelbart under kurian; 12) att den rättighet, som påfve Urban VI gifvit vissa prelater, att inom sina områden förhindra tillämpningen af apostoliska skrifvelser intill dess de själfve granskat och gillat dem, skall upphöra och de meddelade befallningarna genast verkställas af därtill utsedda domare och exekutorer; 13) att endast de, som i verkligheten tillhöra påfvens närmaste krets, äga begagna sig af dem tillerkända rättigheter, hvilka förut äfven tilldelats andra personer; 14) att de friheter och förläningar, som påfven utdelat åt lekmän, återtagas, liksom äfven 15) alla rättigheter att predika, som varit vissa personer, äfven tiggarmunkarne, beviljade. Dat. xi kal. januarii pontificatus nostri anno qvartodecimo.
1157	Påfve Bonifacius IX reserverar för Martinus Henrici kanonikat med större prebende vid Uppsala domkyrka, oafsedt denne förut innehade Helsinge socken i Åbo stift.
1158	Påfve Bonifacius IX reserverar för Jakob Gudlefsson kanonikat med prebende vid Linköpings domkyrka, oafsedt att denne förut innehade Kyrkslätts socken i Åbo stift.
1161	Clemens, gardian i Viborgs franciskanerkloster (guardianus conuentus Wilborgensis (!) ordinis fratrum minorum), samt Reynerus Swenonis, kyrkoherde (curatus) i Agrepe socken af Åbo stift, äro jämte herr Johan Borczower, påflig skrifvare, och Andreas Johannis, "professus" vid Saba cistercienserkloster, såsom vittnen närvarande, då Lucas Jacobi den 22 april 1403 i Rom afträder ifrån det honom af påfven anförtrodda ämbetet såsom birgittinerordens konservator.
1162	Påfve Bonifacius IX utnämner biskopen i Åbo, domprosten i Uppsala och dekanen i Reval till konservatorer och domare för minoriterklostret i Viborg, med uppdrag att ingripa och skydda bröderna därstädes emot alla, som förorätta dem.
1164	Påfve Bonifacius IX stadfäster birgittinerklostrens privilegier. Dat. quarto nonas maii postificatus nostri anno quarto decimo.
1165	Påfve Bonifacius IX utlofvar aflat åt dem, som på vissa bestämda dagar besöka minoriterbrödernas kyrka i Viborg.
1166	Påfve Bonifacius IX utnämner gardianen vid minoriterklostret i Viborg Clemens Ragvaldsson till inkvisitor i provinsen Dacia.
1169	Påfve Bonifacius IX uppdrager åt biskopen i Tuy, domprosten i Skara och ärkedjäknen i Uppsala att insätta kyrkoherden i Äyräpää Regnerus Swenonis till innehafvare af Viborgs stadskyrka, med rätt att därjämte bibehålla nämnda sockens kyrka.
1172	Påfve Bonifacius IX tillåter prästmannen Jacob Gudlefsson från Åbo stift att hafva flyttbart altare.
1178	Påfve Bonifacius IX reserverar för Erland Petersson kanonikat och ett mindre prebende vid Åbo domkyrka.
1179	Påfve Bonifacius IX uppdrager åt biskopen i Strengnäs att för Åbo kaniken Erland Petersson reservera kanonikat med prebende vid Uppsala domkyrka, oaktadt nyligen för denne reserverats sådana vid domkyrkan i Åbo.
1202	Påfve Innocentius VII tillåter Vadstena klosters lekbröder och leksystrar att på sin dräkt bära ett kors af rödt kläde. Dat. viij idus febr., pontif. nostri anno primo.
1247	Påfve Gregorius XII uppmanar klereciet och ordensstiftelser, äfven i de nordiska länderna, att lämna bidrag till scismats upphäfvande. De insamlade medlen skulle öfverlämnas till mindre penitentiarien Conradus [Kruschel].
1248	Påfve Gregorius XII uppdrager åt biskopen i Adria och domprosten samt kaniken Rötger Påvalsson i Åbo att insätta Jacob Niklisson till kyrkoherde i Pojo efter Johannes Eriksson.
1249	Påfve Gregorius XII utgifver i Rom 1407, den 10 maj (vi idus maii pontificatus nostri anno primo), på begäran af Martinus Andreæ stadfästelse å framlidne Peter Ålännings grundläggning af det altare i Uppsala domkyrka, för hvilket nämnde Martinus blifvit föreståndare.
1350	Påfve Johannes XXIII till den påfliga kurians uppbördsman i Sverige, biskop Peter i Västerås, med befallning att uppsamla de tre närmaste årens tionde af alla kyrkliga ämbetens i riket inkomster för att användas i kriget mot kyrkans fiender, särskildt mot Ladislaus af Durazzo, som upphäft sig till konung öfver Sicilien. Dat. kal. junii pontif. nostri anno secundo.
1351	Påfve Johannes XXIII till den påfliga kurians uppbördsman i Sverige, biskop Peter i Västerås, att uppbära ett års inkomster af lediga platser i kyrkans tjänst och öfverlämna dem till kurian såsom hjälp till krigskostnaderna. Dat. kal. junii pontif. nostri anno secundo.
1357	Påfve Johannes XXIII uppdrager åt Ludovico di Baglioni från Perugia att af kollektorer, subkollektorer och depositarier uppbära af dem i Danmark, Sverige och Norge insamlade penningar samt särskildt peterspenningen i Sverige.
1358	Påfve Johannes XXIII uppdrager åt biskopen i Lübeck att uppmana kollektorer och subkollektorer att inom en viss tid till Ludovicus di Baglioni aflämna de i föregående bref nämnda penningesummorna.
1359	Påfve Johannes XXIII uppmanar patriarker, ärkebiskopar, biskopar, hertigar, furstar, grefvar m. fl. att på allt sätt vara Ludovicus di Baglioni, som sändes till Danmark, Sverige och Norge, behjälplige.
1362	Påfve Johannes XXIII befaller sin nuntie Johannes Henikini, kallad Rankeby, kyrkopräst på Skagen, att i de tre nordiska rikena predika korståg och bedja om hjälp mot hans fiender Ladislaus af Durazzo och motpåfven Gregorius XII. Dat. viij ydus novembris pontif. nostri anno secundo.
1363	Påfve Johannes XXIII uppmanar biskoparne i Danmark, Sverige och Norge att understödja korstågspredikanten Johannes Hennechini Rinkaby och äfven själfve lämna bidrag till korståget emot Ladislaus af Durazzo och motpåfven Gregorius XII. De insamlade medlen skulle öfverlämnas till Ludovicus Baglioni. Dat. som i föregående.
1367	Påfve Johannes XXIII uppmanar andlige och världslige styresmän att på allt sätt vara kyrkoherden i Skagen Johannes Henechini Rinkeby, som af honom sändes till Danmark, Sverige och Norge, behjälplige.
1369	Påfve Johannes XXIII meddelar ärkebiskopen af Uppsala samt biskoparne af Lübeck och Åbo sin samma dag utfärdade bulla, däruti han vid hot med afsättning uppmanar den till biskop i Strengnäs utnämnde Andreas, tidigare domprost i Uppsala, att inom fyra månader visa sig hafva godtgjort domprosten och kapitlet i Strengnäs för de öfvergrepp, han mot dem begått, och att han därigenom äfven frigjort sig från de straffdomar, biskoparne af Linköping, Västerås och Skara såsom påfliga exekutorer öfver honom afkunnat, samt anmodar adressaterna att gifva offentlighet åt bemälda bulla äfvensom skydda nämnda domprost och kapitel mot Andreas' vidare orättfärdigheter. Dat. iij kal. marcii, pontificatus nostri anno secundo.
1384	Påfve Johannes XXIII utnämner den af domkapitle utvalde ärkedjäknen Magnus till biskop i Åbo efter aflidne biskop Björn.
1385	Magnus, utvald biskop af Åbo, erkänner sig skyldig att till den apostoliska kameran och kameralkollegiet för "commune servitium" på utsatta terminer erlägga 200 floriner, hvartill Åbo kyrka vore taxerad, och 5 "minuta servitia" åt påfvens [och kollegiets] tjänare och tjänstemän.
1386	Fem namngifna kardinaler meddela enhvar 100 dagars aflat åt dem, som på vissa uppräknade helgdagar besöka Åbo domkyrka, äfvensom åt dem som till densammas byggnads- och underhållsfond lemna någon gåfva.
1387	Fyra namngifna kardinaler meddela enhvar 100 dagars aflat åt dem, som på vissa uppräknade helgdagar besöka Åbo domkyrka, äfvensom åt dem, som till densammas byggnads- och underhållsfond lemna någon gåfva.
1388	Kardinalen Johan Vlixbonensis beviljar 100 dagars aflat åt alla dem som med almosor i penningar, mat eller kläder understöda fattiga skoldjäknar i Åbo stift.
1402	Påfve Johannes XXIII utfärdar stadgar och privilegier för birgittinerklostren. Dat. kal. maij pontif. nostri anno tercio.
1680	Framställning inför påfven af och dennes resolution å Stockholms borgmästares och råds anhållan, att, med hänsyn till möjligheten af att de af rikets konungar kunde utkallas till tåg emot Ryssarne och andra trosfiender, dem måtte medgifvas att låta genom egen eller annan lämplig präst utföra vid rörliga altaren och på passliga ställen messan och andra religiösa förrättningar.
1765	Påfve Martin V till kyrkoherden i Pyttis Johan Johansson med bifall till dennes anhållan att på sitt yttersta genom sin biktfader få åtnjuta full syndaförlåtelse.
1781	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande en af prästen Johan Larsson framställd bön att varda befriad från det straff Åbobiskopen för begången stöld pålagt honom.
1786	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande en vid föredragningen af prästen Johan Larssons böneskrift (se n:o 1781) ej berörd omständighet, nämligen att den af honom begångna stölden skett i Åbo domkyrkas sakristia.
1798	Påfve Martinus V till kyrkoherden i Mustasari Henrik Selin med bifall till dennes anhållan att på sitt yttersta genom sin biktfader få åtnjuta full syndaförlåtelse.
1811	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande en af prästen Johan Larsson, som för begången stöld blifvit aftvungen en förbindelse att inträda i en viss andlig orden (se n:o 1781), framställd bön att få denna ofrivilliga förbindelse utbytt mot begående af annan from gärning.
1812	Påfve Martinus V till biskopen i Reval angående samma ärende.
1822	Peter, biskop af Alet och i nedannämnda sak påflig exekutor, till romerska konungen Sigismund, konung Erik af Danmark, Sverige och Norge samt konung Wladislaw af Polen, till 9 ärkebiskopar (däribland de af Lund och Uppsala), till 25 biskopar (däraf Åbobiskopen den enda från Sveriges rike), och deras vikarier, till alla abboter, domherrar, medlemmar af munk- och riddareordnar, präster och notarier i resp. stift, till hertigar, mark-, land- och pfalzgrefvar, grefvar, furstar, ädlingar, riddare, ämbetsmän, rådsmedlemmar och innevånare i berörda stift, och särskildt till tyska högmästaren äfvensom ordensmästaren i Livland angående exekution af påfve Martinus' V den 13 november 1426 utgifna bulla rörande den Rigiska kyrkans återställande under Augustinerregeln och frigörelse från beroendet af den tyska orden.
1923	Påfve Martinus V till diakonen i Åbo Johannes Thomasson med tillstånd att utan hinder af blindhet på ena ögat ordineras till präst.
1934	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande en af underdiakonen i Åbo stift Peter Olofsson, Halvastad kallad, framställd bön att varda ordinerad till diakon och prästämbetet.
1972	Anteckning, att Jakob Henriksson, kyrkoherde i Vansö socken af Strengnäs stift samt acolit i Åbo stift, den 17 september 1430 undfått ordination i kyrkan Sancti Silvestri de urbe i Rom.
1979	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande en af t. f. kyrkoherden i Lojo Herman Jakobsson ingifven böneskrift att varda hugnad med någon kyrklig lägenhet.
1985	Utläggning inför påfven beträffande prästen Herman Jakobssons anhållan om hugnande med någon kyrklig lägenhet (se n:o 1979), äfvensom påfvens resolution i detta ärende.
2045	Påfven Eugenius IV till Sveriges samtliga lydbiskopar med underrättelse att, ehuruväl Uppsala domkapitel öfverskridit sin befogenhet genom att anställa val af efterträdare åt den aflidne ärkebiskop Johannes, något som påfven redan under den sistnämdes lifstid förbehållit sig att ensam bestämma, han dock för denna gång velat öfverse med detta intrång i sin rätt och i ärkebiskopsämbetet stadfäst den af domkapitlet valde domprosten Olaus. Dat. nonis maij, pontificatus nostri anno secundo.
2615	Framställning inför påfven (Eugenius IV) och dennes resolution beträffande särskilda af biskop Magnus och domkapitlet i Åbo begärda förmåner dels för domkyrkan därstädes dels för sockenkyrkorna i Kimito och Rusko.
2616	Påfven Eugenius IV gifver 7 års och 280 dagars aflat åt dem som årligen på S:t Henriksdag om sommaren besöka och med gåfvor ihågkomma den af fiende och brand härjade domkyrkan i Åbo.
2617	Påfve Eugenius IV beviljar 2 år och 40 dagars aflat åt alla de troende, som årligen på Marie Magdalene högtid besöka den åt henne helgade kyrkan i Rusko och räcka den en hjälpsam hand.
2618	Påfve Eugenius IV beviljar 2 år och 40 dagars aflat åt alla de troende, som årligen på S:t Andreæ högtid besöka den åt honom helgade sockenkyrkan i Kimito samt räcka den en hjälpsam hand.
2619	Sex namngifna kardinaler bevilja enhvar 100 dagars aflat åt alla dem som på vissa uppräknade högtidsdagar besöka Jungfru Marie altaret, äfven kalladt Klerke-altaret, i Åbo domkyrka samt på något sätt bidraga till dess underhåll och prydande.
2620	Sex namngifna kardinaler bevilja enhvar 100 dagars aflat åt alla dem som på vissa angifna högtidsdagar besöka Själa altaret i Åbo domkyrka och på något sätt bidraga till dess underhåll och prydande.
2791	Föredragning inför påfve Nicolaus V af och dennes resolution beträffande särskilda af konung Karl Knutsson gjorda hemställningar.
2825	Anteckning att påfven lämnat sitt bifall till biskop Magni af Åbo till påfven ställda afsägelse af sitt ämbete; vidare att han till dennes efterträdare utnämnt domprosten Olof samt förbehållit åt biskop Magnus en viss årlig inkomst.
2826	Påfven (Nicolaus V) bifaller till ärkedjäknen i Åbo Johannis Magni m. fl:s begäran om beviljande åt enhvar af dem af bref, som gjorde dem delaktiga af förböner.
2827	Anteckningar om inbetalning till påfliga skattkammaren af vissa afgifter för electi Olai utnämning till biskop i Åbo.
2828	Kvitto å Åbobiskopen Olai en inbetalning till påfliga skattkammaren.
2875	Påfliga kamreraren Isidorus utställer kvitto å 50 guldfloriner, som han genom Cosimo de Medici mottagit af biskop Olof i Åbo.
2934	Kardinal Dominicus till biskopen af Linköping med tillåtelse för Nådendals klosterbrodern Johannes Alversson att öfverflytta till ett annat kloster af samma orden.
3012	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande särskilda suppliker, däribland Linköpingsprästen Erik Vastessons ansökan om kanonikat och prebende i Åbo.
3144	Framställning inför påfven och dennes resolution beträffande doktor Konrad Rogges anhållan att utan hinder af att han innehade kanonikat och prebenden vid Uppsala och Åbo domkyrkor äfvensom Kyrkslätt församling i Åbo stift varda hugnad med domprosteämbetet i Skara.
3257	Påfve Paulus II till dekanerne vid kyrkorna S:t Andreas i Köln och S:t Mauritius utanför Münster äfvensom till kaniken Jakob Ulfsson i Uppsala att förse en vid påfvestolen anställd fattig präst vid namn Bengt Johansson från Åbo stift med något kyrkligt ämbete i nämnda stift.

Näytä tulosta