Stockholm, Slott

Leveysaste 59.326822 / Pituusaste 18.071719

Maa: Ruotsi

Yhteensä 89 asiakirjaa

DF	Regesta
677	Notarius publicus intygar att påfliga nuntien Johannes Guilaberti erkänt sig hafva af Åbo kaniken Johan Rötgersson uppburit 30 mark svenskt mynt såsom påfliga skattkammaren tillfallande första årets tionde af det honom tilldelade kanonikatet.
678	Notarius publicus intygar att påfliga nuntien Johannes Guilaberti erkänt sig hafva af kyrkoherden i Vesilaks Olof Larsson uppburit 20 mark svenskt mynt såsom påfliga skattkammaren tillkommande första årets tionde af den honom tilldelade församlingen.
2158	Konung Erik gifver Henrik Klasson och hans arfvingar frihet och frälse till evig tid på två rökar jord uti Öfverby i Yläne socken, hvilken jord hans fader där köpt till det han genom byte mot Danskila förvärfvat af Hans Garp.
2159	Konung Erik XIII förordnar om Finlands delning i två lagsagor.
2413	Konung Kristofer belänar drotseten Karl Knutsson med alla slott och därtill hörande län i Åbo biskopsdöme med undantag af Kastelholm med Åland.
2416	Konung Kristofer tager biskop Magnus i Åbo, hans kyrka, kapitel och presterskap jämte allt dem tillhörigt gods i sitt konungsliga hägn.
2417	Konung Kristofer stadfäster riksrådets anordning beträffande Nådendals klosters förflyttande från Stenberg i Masko till Helgå i Bjerno socken.
2422	Konung Kristofer gifver åt sin kapellan i Åbo domprosten Olof Magnusson och dennes efterträdare i domproste ämbetet frihet och frälse på Luolala i Reso socken belägna gods.
2423	Konung Kristofer beviljar på anhållan af biskop Magnus i Åbo frihet och frälse å Helge lekamens altaret i Åbo domkyrka tillhöriga Petäsmäki gods i Reso socken.
2424	Konung Kristofer unnar allmogen i Åbo län på dess begäran samma eftergift å dess skatt som den konung Erik XIII beviljat densamma.
2427	Konung Kristofer bekräftar drotseten Krister Nilssons och marsken Karl Knutssons den 10 oktober s. å. ingångna dagtingan.
2462	Konung Kristofer meddelar frälse å ett gods i Vahvajärvi, hvilket biskop Magnus bebygt och satt en landbonde uppå på det biskopen under sina visitationsresor samt i allmänhet vägfarande skulle hafva ett ställe der de kunde finna hvila under sina färder genom den 18 mils långa, öde sträckan mellan Sysmä och Savolaks kyrkor.
2468	Konung Kristofer frikänner å Stockholms slott den 8 maj 1442 her Karl Knutsson från att hafva vållat Peder Ulfssons död, efter det her Karl afvärjt sin skuld med elfva riddare och svänner, bland dem Peder Svärd och Henrik Svärd.
2584	Konung Kristofer gifver Jösse Olofsson och hans rätta afkomma frihet och frälse på alla de gods de äga eller framdeles lagligen förvärfva kunna, dock med villkor att de icke draga under sig någon kronans ränta utöfver hvad lagen medgifver.
2586	Konung Kristofer och rikets råd bilägga en osämja emellan herr Karl Knutsson och herr Krister Niklissons änka, fru Margareta Krummedike.
2588	Konung Kristofer beviljar Nådendals kloster fri utförsel af dess varor.
2761	Konung Karl Knutsson meddelar Nådendals kloster, som han tager i sitt hägn, frihet och frälse på åtskilliga namngifna gods i S:t Karins, Reso, Pikis, Räntämäki och Masku socknar.
2794	Konung Karl Knutsson gifver sin trotjänare Kort Svarte frälse på åtskilliga lägenheter i Tavastland.
2798	Konung Karl Knutsson tager Viborgs stad i sitt konungsliga hägn och värn.
2800	Konung Karl Knutsson tager på anhållan af biskop Magnus i Åbo Helge lekamens altaret uti Åbo domkyrka med allt hvad dertill hörer i sitt konungsliga hägn.
2805	Konung Karl Knutsson gifver åt Åbo domkyrka samt andra kyrkor, prebenden äfvensom biskopen i Åbo stift frihet och frälse på alla deras lagfångna gods och lofvar att de skola få åtnjuta gamla privilegier sedan konungen med rikets råd hunnit öfverväga och stadfästa desamma.
2809	Konung Karl Knutsson till tyska ordens högmästare om grundlösheten af tvenne tyska köpmäns påstående, att de haft tillåtelse att från Viborg utföra det gods, som af myndigheterna blifvit dem fråntaget och lagdt under beslag.
2834	[Konung Karl Knutsson till inbyggarne i Åbo län att han på deras klagan ville öfversända några af rådet som skulle öfverväga deras skatteförhållanden; vidare, att hvart snäckelag i Norr- och Söderfinne skulle före nästkommande pingstdag till rikets tjenst utrusta en snäcka om 16 läster samt en skötbåt om 6 eller 7 läster; att hvar bonde i Räntämäki, Reso och Rusko i Norrfinne äfvensom i Nummis, Lundo och Piikis i Söderfinne skulle till ladugården utgöra 8 dagsverken med ök samt fyra lass ved till slottet, hvaremot i andra socknar hvar 60 rök skulle årligen utgöra en man till slotsens arfvode, och att derför icke som hittills finge mottagas penningar; att, slutligen, beträffande gingärden konungen utsett biskop Magnus i Åbo, riddarne Henrik Klasson och Henrik Bidz samt väpnaren Bengt Lydiksson att öfverväga huru mycket hvar socken borde utgöra till fogden i länet.
2844	Konung Karl Knutsson förklarar de till Åbo biskopsbord hörande godsen Tjudnäs och Liby på Åland fria från den skatt de hittills utgjort till slottet.
2853	Ett antal riksråd berättiga konung Karl Knutsson, som inför nämnda rådsmedlemmar instämt ur riket olofligen afvikne Magnus Grens hustru, Ingeborg, till svaromål angående en brist af 9000 mark uti den skatt och saköre hennes man å konungens vägnar i tre år uppburit af Åbo län, att skaffa sig ersättning till tvenne delar i mannens lösöre och fastighet samt till tredjedelen ur hustruns, dock med villkor att fastigheterna återginge, såvida nöjaktig redovisning lämnades inom natt och år.
2858	Konung Karl Knutsson utfärdar frälsebref för Olof Bodebäck.
2859	Konung Karl Knutsson till rådet i Lübeck med anhållan om rättsligt förfarande mot höfvidsmannen Magnus Green, som bedrägligen afvikit riket men nu befunne sig i adressatens våld.
2897	Konung Karl Knutsson till riddaren Greger Mattsson (lilja), höfvidsman på Raseborg, med gendrifvande af rykten, som några till adressaten ankomna fetaliemän skola hafva meddelat, samt med maning att taga såväl slottet som sitt eget lif i akt.
2903	Konung Karl Knutsson stadfäster uppgången rå emellan Savolaks och Tavastland.
2905	Konung Karl Knutsson stafäster med samtycke af rikets råd och i enlighet med konung Eriks bref af 28 augusti 1411, de bref herr Olaf Tavast komme att utgifva å skogar och utmarker i Tavastland.
2906	Konung Karl Knutsson lämnar riddaren Greger Mattsson (lilja) kvitto å en penningsumma, utgörande skatten från Raseborgs län.
2973	Konung Karl Knutsson till borgmästarena i Reval Jost (Cost) von Borsten och Albrecht Rumor, att han af några goda vänner erfarit, det ordensmästaren af Livland stode i underhandling med Danmarks konung att åt denne öfverlämna Harrien och Wierland med Reval, Narva samt öfriga fästningar och slott; skedde detta, hade Livland att af Sverige vänta krig och att af Reval blefve en rofstad (raub-stadt), såsom och nyligen skett med Visby, ja, att också hansestäderna och de på Livland handlande köpmännen där till evig tid finge känning däraf och blefve fördärfvade.
3037	Konung Kristiern I stadfäster konung Eriks af Pommern 1420 utgifna frälse- och sköldebref för Björn Pålsson.
3045	Konung Kristiern I tager biskop Olof i Åbo, hans kyrka, kapitel och presterskap samt allt dem tillhörigt gods i sitt konungsliga hägn och försvar.
3048	Konung Kristiern I stadfäster sina företrädares åt svenska kyrkan och dess tjenare gifna friheter och privilegier och unnar dem i öfrigt särskilda förmåner.
3049	Konung Kristiern tager Nådendals kloster och köpstad i sitt konungsliga hägn och värn.
3050	Konung Kristiern förlänar Nådendals kloster särskilda kronans skattebönder i tio namngifna socknar, med all ränta och rättighet, fria från all konungslig tunga.
3061	Konung Kristiern stadfäster alla de friheter och privilegier rikets prästerskap undfått af framfarna konungar och herrar. Dat die corporis Christi.
3062	Konung Kristiern utställer till Donhoff Kalle ett skuldbref å 12,000 Stockholms mark.
3063	Konung Kristiern stadfäster konung Kristoffers med rådets samtycke Nådendals kloster gifna bref, friheter och privilegier, synnerligast de bref, som lyda på gårdarna Stenberg och Helgå.
3155	Konung Kristiern stadfäster af Sveriges konungar Raumo stad gifna privilegier och tillåter dess borgare att idka köpenskap så in- som utrikes.
3156	Konung Kristiern gifver åt riddaren Greger Mattsson (lilja) ön Ramsö i Ingå socken jämte därå belägna kungsgård.
3157	Konung Kristiern utställer frälse- och sköldebref åt Laurens Skalm.
3211	Konung Kristiern till påfve Pius II om orsakerna till sitt tåg till Finland och ärkebiskopens fängslande.
3212	Biskop Kort i Åbo lämnar jämte biskoparne af Linköping och Västerås, riddaren Erik Axelsson samt tjugutre andra riddare och svenner konung Kristiern sitt samtycke till fängslandet af ärkebiskop Jöns Bengtsson. Dat. helge kors afton.
3213	Konung Kristiern förlänar Peder Torkilsson frälsefrihet på hans gods i Nagu, Rimito och Vårfrukyrko socknar.
3214	Konung Kristiern I tager biskop Konrad i Åbo, hans presterskap, kyrka och all dennas egendom i sitt hägn och försvar, stadfäster alla deras friheter och privilegier och inskärper särskildt allmogen att hålla prestgårdsbyggningen i stånd efter gammal sed.
3395	Konung Karl Knutsson skänker åt sin trotjänare Peter Rok till evärdelig egendom Boe gård i Borgå socken.
3419	Karl Knutsson upprättar sitt testamente.
3420	Sten Sture, höfvidsman på Stockholm, samt borgmästare, rådmän och menighet i Stockholms stad till "alla wärduga herrar, prælata, clärike, riddare, frijborne frälsemän, köpstadzmän ok almene almoge åtaff hwadh landskap the helzt ära, som nw församblas i Vpsala paa sancte Erikz dagh", att konung Karl Knutsson föregående dag vid middagstid aflidit och anförtrott Sten Sture riket, "besynderlige Abo ok Örabroo slott medh Stockholms slott ok stadh, sa ok alla the landh, städer ok län, som han mechtig öfwer war"; meddelar vidare, att Erik Karlsson med ett tal af konung Kristierns folk inkommit i Stockholms skären "pa riksens argasta" samt att andra män kommit in i landet till att göra uppresning, men att Sten Sture förbundit sig med Stockholms slott och stad "till dess att mene rikesens råd ok män komma tillsammen ok endrekteliga kesande warda en herre eller höfwitzman i rikit". Manar adressaterna att stå dem bi. Dat. feria quarta ante Erici.
3642	[Riksföreståndaren Sten Sture stadfäster på domprostens i Åbo Magnus Nilssons anhållan sina tillförne Åbo domkyrka och Alla helgons kapell derstädes gifna frälsebref.
3704	[Riksföreståndaren Sten Sture tager Alla helgons kapell i Åbo domkyrka i sitt hägn och försvar.
4575	Riksföreståndaren Sten Sture anmodar fogden på Åbo Magnus Laurensson, Olof Henriksson och Joachim Fleming att afdöma en arfstvist mellan Olof Kirves' barn och Knut Bitz äfvensom en oenighet mellan Åbo domkyrka och Greger Andersson i Koskis angående en ö benämnd Santasaari.
4738	Herr Sten Sture till rikets råd med erkännande af att han föregående dag af Sten Turesson och Per Ra[gva]lsson fått mottaga rådets bref. Vägrar att öfverlämna slottslofven, men "sker ther sa jak komber i min makt oc friihet igen oc menige Suerigis rad och inbyggere thet huldskap oc manskap oc erlige slotzloffuen igen eske, tha ær jak tess weluilig j ære oc wenskap thet fran mik antworde huad tid mik timelige förlegis." Beträffande beskyllningen för skadan i Finland kunde han icke gifva därpå något svar "för en Gud föger wij komme för en ret domere". Han ärnade icke antvarda ifrån sig höfvidsmansdömet, slottslofven eller land; "wele mik nagra thet annerlunde fratage, thet staar til töm". Klagar för Gud att han fått af adressaten mottaga sådan skrifvelse "for min sware slepan, treldom, kost, tering, vtlegning, lange tieniste oc liffsfare, ther jak haffuer hafft för Suerigis rike". Dat. feria qvinta prox. ante Gregorii.
4748	Herr Sten Sture till ärkebiskop Jakob Ulfsson med svar på dennes här föregående bref angående krigsfolkets bortdragande från Finland m. m.
4764	Konung Hans till rådet i Danzig att han nu blifvit hyllad i Sverige och mottagit slottslofven öfver alla slott och borgar i Sverige och Finland, hvarför stadens köpmän med åtnjutande af gamla privilegier nu fritt kunde infinna sig och idka handel. Dat. am dage aller cristenzelen.
4835	Konung Hans forlänar åt herr Sten Sture Gestrikland, Tuna län och Vadsbo härad i Västergötland mot att herr Sten till konungen afträder slotten Åbo, Viborg och Nyslott med deras län.
4836	Herr Sten Sture förbinder sig att till konung Hans återlämna slotten Åbo, Viborg och Olofsborg med tillhörande län och sådant inventarium han med dem emottagit, men förbehåller sig ersättning för födoämnen och vapen.
4838	Konung Hans utställer skyddsbref för Nådendals kloster.
4900	Konung Hans tillkännager, att hans marsk, herr Svante Nilsson, företrädt i närvaro af ärkebiskop Jakob och flere andliga och världsliga herrar och framlagt riksrådets den 12 mars 1497 i Stockholm utfärdade bref (se n:o 4740) med löfte om godtgörelse för den förlust han lidit i Finland mot de omilda Ryssar, och därvid klagat, att han ännu ej kommit i åtnjutande af någon ersättning, hvarvid ärkebiskopen upplyst, att innehållet i förenämnda bref ägde sin fulla riktighet, men herr Sten Sture genmält att han ej ville vidkännas löftet, enär han ej beseglat brefvet; samt att konungen, i betraktande af att herr Sten vid förenämnda tid var rikets föreståndare och uppbar kronans ränta samt "sände herr Svante vdi then reysæ och giordhe honom vdj sijn eghen stadh höffuitzman för sith folk", dömt herr Sten att vid 40 marks vite inom sex veckor hålla herr Svante alldeles skadeslös beträffande hans förluster under förenämnda resa. Dat. lördagen näst före dominicam Oculi.
5024	Herr Svante Nilsson utställer skyddsbref för Nådendals kloster.
5039	Slottsfogden Jon Jönsson till herr Svante Nilsson med anhållan om spannmål, öl och fetalie från Finland för Stockholms slotts behof.
5134	Riksföreståndaren herr Svante Nilsson bekräftar herr Sten Stures den 10 augusti 1502 utställda bref med förbud för städerna Öregrund, Östhammar, Gäfle, Ulfsby och Raumo att idka handel med andra städer än Stockholm och Åbo. Dat. torsdagen näst före S:t Laurentii dag.
5259	Herr Knut Eskilsson (Banér) till herr Svante Nilsson om Danskarnes öfverfall på Kastelholm och brandskattning af Åland samt hvad fienden vidare hade i sinnet; hemställer om öfversändande till Kastelholm af en god man, som kunde återbefästa slottet, och föreslår därtill sin broder Nils Eskilsson.
5327	Riksföreståndaren Svante Sture gifver åt Åbo borgaren Sven Myre sin andel uti en gård i Åbo den herr Johan Dyrhake nu besatt, hvilken andel som danaarf efter en Thomas Tyske tillfallit riksföreståndaren,
5583	Herr Sten Sture vidimerar två häradshöfding Hartvik Japsons dombref, af 5 juli 1456 och 4 januari 1465.
5714	Electus Hemming Gadh till domprosten och öfrige kapitularer i Åbo med tacksägelse för den välvilja, som vid hans sista besök i Åbo kommit honom till del; lofvar att med all sin förmåga gå dem tillhanda i det heliga värf de förehade (S:t Hemmings fest) och ger i ett tillägg några råd beträffande anstalterna härtill.
5957	Herr Sten Sture till påfliga legaten Johannes Arcimboldus med klagomål öfver danskarnes af fiendskap och fördragsbrott präglade förhållande till Sverige, anförande, bland annat, huruledes af dem "ecclesia chathedralis Aboensis cum tota ciuitate bonis in omnibus eciam mitra et cambuca pastorali ceterisque clenodiis preciosissimis simulatis treugis ad vnguem" plundrats, äfvensom att deras konung "cum ruthenis sismathicis(!) regno isto contiguitate continua contigiatis frater iuratus more paterno verissime repertus et approbatus, qui tubam ewangelicam diocesi in Aboensi parte viciniori insimul extirpare nituntur et eradicare, continue singulis annis suos oratores cum magistro Dauide apud rutenos prefatos in perniciem christianitatis habens indubitatos. – – – Dat. feria secunda post dominicam Invocavit."
6016	Konung Kristiern till Peder Hvid och andra, som hade slottslofven (på Tavastehus) på fru Kristina Gyllenstjernas vägnar, att antvarda slottet åt Jöns Mattsson.
6110	Konung Gustaf till biskop Hans Brask med beklagande att denne ej hunnit infinna sig till herredagen i Strängnäs samt med delgifvande af att sedan Stockholm nu kommit i konungens händer han ärnade oförtöfvadt sända sina skepp till Finland, "våra och rikisins fiender ther at straffa", hvarför han beder adressaten skicka till Stockholm det mesta af sitt fotfolk han kunde åstadkomma. Dat. sabbato prox. ante festum sancti Johannis bapt.
6115	Konung Gustaf till Jöns Mattsson och andra konung Kristierns höfvidsmän i Finland med uppmaning att gifva sig under Sverige.
6116	Konung Gustaf säljer åt Joachim Fleming för 1000 mark rigiska Yläne gods i Yläne socken.
6117	Konung Gustaf utfärdar åt Knut Eriksson (Kurck) frälsebref å Tondura (!) och Kaakila gårdar (i Vesilaks socken).
6119	Konung Gustaf till biskopen och domkapitlet i Åbo med befallning att tilldela ärkedjäknen i Strängnäs magister Laurentius Andreæ inkomsterna af Virmo imperiala pastorat. Dat. penultimes julii.
6124	Konung Gustaf till Berndt von Mehlen, höfvidsman på Kalmar, med befallning att låta de skepp han hade löpa i sjön mellan Gotland och Öland samt i finska skären, om så behof gjordes, att hålla sjön ren från Severin Norbys jakter. Meddelar att han sändt sitt folk till Finland och att han hoppades få goda underrättelser därifrån. Dat. die Laurentii.
6126	Konung Gustaf till Berndt von Mehlen på Kalmar med underrättelse, bl. a. att han fått "goda tidinghe aff Ffindlandth, saa ath mæste delen aff kwngens parti, baa resingneretygith oc ffoothknecterne ære mæste delen slagne, fforhoppandis snarliga faa een snar ok godt ænda paa sloten næst Gudz hielp. Dat. die Bernardi."
6138	Konung Gustaf meddelar påfven biskop Arvid Kurcks och flere hans kanikers vådliga död och domkapitlets val af konungens kansler Erik Svensson till hans efterträdare, med anledning hvaraf och med hänsyn till invånarnes i stiftet fattigdom och fyraåriga väntan han anhåller att påfven ville gifva sin bekräftelse af valet och för denna gång för nämnda electus och öfriga nyvalda biskopar efterskänka annatet och andra afgifter för stadfästelsen, hotande att i annat fall på egen hand ordna kyrkans ärenden m. m.
6174	Konung Gustaf intygar att Erik Fleming inför konungen aflagt räkenskap för sin förvaltning i Finland och frikallar honom för allt eftertal.
6202	Konung Gustaf meddelar Jakob Fleming kvitto å köpeskillingen, stor 1000 mark revelskt mynt, för Ylelä gård, som Fleming tillhandlat sig af konungen.
6204	Konung Gustaf utställer skydds- och privilegiebref för Viborgs stad.
6205	Konung Gustaf antvardar slottslofven öfver Viborg och Nyslott åt Jöns Västgöte och tolf andra personer till dess grefve Johan af Hoija öfvertoge den.
6230	Konung Gustaf utfärdar privilegier för Åbo stad.
6413	Konung Gustaf utställer öppet bref till alla biskopar och domkapitel i riket med förbud för enhvar att från kyrkor, kloster, prebenden och prästbord rycka gods och gårdar utan undersökning och konungens bifall.
6425	Konung Gustaf stadfäster allmogens i Österbotten af framfarna konungar undfångna privilegier att emellan Kumo och Kemi fritt handla med ätande varor, men att hvad utskeppningen vidkomme, sådan icke finge ske till annan ort än Stockholm, där varorna borde utbjudas först åt konungen.
6512	Konung Gustaf tillåter Jöns Knutsson (Kurck) att som bördeman för femtio ungerska gyllen igenlösa Oinila gods i Pemar socken, hvilket legat under Nykoret i Åbo domkyrka.
6516	Konung Gustaf upplåter för 240 mark ortuger åt Jakob Fleming Wiirilä, Niemis och Koskis gods, alla i Pöyttis socken.
6519	Konung Gustaf tillåter åboborgaren Erik Skalm att börda vissa gods, som undan hans släkt kommit till Nykoret i Åbo domkyrka.
6521	Konung Gustaf utställer öppet bref för mäster Jakob Wenne att omhänderhafva Nyrkorets i Åbo gods och ränta.
6525	Konung Gustaf ingår kontrakt med klärkeriet i Åbo stift om utgörande af afgälder i stället för borgläger.