Diplomatarium Fennicum

Stockholm

Latitude 59.329324 / Longitude 18.068581
Country: Ruotsi
Total 599 documents
{0}
DF Regesta
138 Benedictus, "quondam Magni filius", gifver åt hvarje predikarekloster i Sveriges rike en mark silfver. Dat. qvarto kal. novembris.
145 Konung Valdemar förlänar staden Rigas borgare handelsfrihet i Sverige. Dat. in mense septembri.
194 Johan, biskop af Finland, beseglar jämte konung Magnus Ladulås, rikets öfriga biskopar samt en mängd andra riksråd ett af konungen till S:t Clara kloster vid Stockholm gifvet gåfvobref på åtskilliga jordagods i Sverige. Dat. die sabbati infra octavam nativitatis virginis gloriosæ.
195 Johan, biskop af Finland, beseglar jämte nämnda personer, dock icke hertig Bengt, ett den sistnämndes gåfvobref å ett par gods i Sverige till samma kloster. Dat. die sabbati infra octavam nativitatis virginis gloriosæ.
207 Konung Birger ingår med staden Lübeck ett fördrag om ömsesidig handelsfrihet och bekräftar de privilegier, hvilka staden af hans företrädare erhållit. Dat. in die beatæ Mariæ Magdalenæ.
216 Broder Abraham från Finländska klostret afgifver kvitto å de 3 mark penningar, hvilka lagman Birger Perssons hustru Kristina testamenterat till nämnda kloster. (Se n:o 212.)
242 Konung Birger till höfvidsmannen i Finland Nils Andersson att utan något hinder låta några jordegare fortfarande till odling begagna skogsmarker i Tavastland.
248 Marsken Tyrgils Knutsson uppgör sitt testamente och skänker däruti 5 mark penningar "cuilibet loco seu monasterio religiosorum vel religiosarum regni Suetiæ", undantagna dem, som af honom med en rikligare gåfva ihågkommas, äfvensom lika mycket åt hvarje hospital i riket. Dat. qvinto idus februarij.
288 Hertiginnorna Ingeborg förklara att den hjälp de begärt af Uppsala ärkebiskopen och hans lydbiskopar äfvensom af abboter och prästerskapet för krigsrustningarne under rikets nödställda belägenhet, icke skall lända gifvarenas privilegier till förfång. Dat. duodecimo kal. aprilis.
296 Biskop Ragnwald af Åbo beseglar abbedissans och nunnornas i S:t Clara kloster invid Stockholm godkännande af den utaf Matts Kettilmundsson m. fl. verkställda rågången mellan bemälda klosters och minoriternas område vid de senaras tegelugn på Norrmalm. Dat. feria sexta post festum omnium sanctorum.
320 Höfvidsmannen på Viborg Peter Jonsson kungör att fred slutits mellan Sverige och konung Jurij af Novgorod samt att fri fart till Novgorod tillförsäkrats menige köpmän från Lübeck, Visby och andra orter.
371 Konung Magnus påbjuder Karelens invånare att till biskopen samt sina kyrkor och själasörjare utgöra tionden enligt biskopens föreskrift, och lofvar att, om de härvid med dem skulle träffa någon öfverenskommelse, bibehålla densamma oförändrad till dess han blefve myndig, då ny tiondereglering komme att ske.
372 Konung Magnus förordnar qvarstad å fjärdeskinns skatten af Tavastland till dess ärkebiskop Olof med lagkunnige män ransakat och afdömt tvisten derom mellan biskop Bengt och Tavastlands inbyggare, samt befaller Hauhoboarne fortfarande till sin biskop erlägga 3 skinn, i hvilket fall den öfver dem afkunnade bannlysningen torde återkallas.
373 Konung Magnus befaller invånarne i Savolax att erlägga tionde på samma sätt som de i Tavastland.
374 Konung Magnus förordnar att invånarne i Salo och Kemi skola erlägga tionde liksom andra kristna.
383 Ärkebiskop Olof i Upsala vidimerar trenne konung Magni bref af den 23 Aug. 1329 till invånarne i Karelen, Tavastland och Savolax om tionden och andra skatter till kyrkan och presterskapet.
413 Konung Magnus stadgar för invånarne i Egentliga Finland, Nyland, Åland, Tavastland och Satakunta: 1:o att ingen skatt under 4 års tid behöfver erläggas för de plogland åker, som någon kan förvärfva utöfver dem han redan eger; 2:o att enhvar, efter anmälan hos Erengisle Andersson eller hans ombud, får nedsätta sig på ödelagda skogsmarker och mot skatt behålla dem om de lagliga egarne sjelfve icke vilja eller kunna odla desamma; 3:o att om skattegods säljas till personer, som annars för sina gods äro skattfrie, utlagor och gärder från desamma likväl skola erläggas.
421 Biskop Bengt i Åbo beseglar jämte öfriga biskopar i riket äfvensom en mängd riddare en af konung Magnus för Nils Abjörnsson utfärdad stadfästelse å evärdelig besittning af Pite älf och dess tillhörande område, hvilket allt ärkebiskop Olof under konungens minderårighet upplåtit åt nämnda person, som sedermera med stor omkostnad uppodlat området. Dat. dominica palmarum.
433 Konung Magnus meddelar lejd intill den 15 nästinstundande augusti åt de sändebud jämte följe, hvilka såväl Estlands stormän (potiores terræ Estoniæ) som Revals borgare ärnade afsända till konungen i och för förhandling med honom. Dat. mediæ Quadragesimæ.
436 Konung Magnus till rådet i Reval med anhållan, att det ville skänka samma tilltro till det, som hans utskickade, rådsherrarne Nils Abjörnsson och Petrus Jonsson, hade att meddela, som om konungen själf vore till tals med rådet. Dat. qvinta feria post dominicam Quasimodogeniti.
440 Peter Jonsson, fogde på Viborg, förkunnar att han förstört ett af rådet i Reval till honom riktadt bref angående gods, tillhörigt en Henrik af Like och andra Revals borgare, hvarför detta brefs innehåll numera vore af ingen kraft.
442 Konung Magnus gifver Lübecks borgare, som med handelsvaror besöka Sveriges rike, följande privilegier: 1:o frihet från afgift och tull, om icke af tillfälliga orsaker handel skulle förbjudas; 2:o rättighet att, om de bosätta sig i riket, åtnjuta landets lagar och kallas Svenskar; 3:o lagens skydd emot oförrätter; 4:o straff för sjöröfvare, som gripas vid svenska kusterna; 5:o vänskapligt bemötande samt 6:o, på drottning Blanches förbön och med anledning af kröningsfesten, rättighet att inom år och dag själfva bärga skeppsbrutet gods m. m., förbehållande i vissa delar motsvarande rättigheter för Svenskar, som besöka Lübeck. Dat. secunda feria infra octavas beati Laurentii martiris.
462 Biskop Hemming af Åbo bevittnar jämte biskopen af Skara en af biskop Styrbjörn af Strängnäs uppsatt förlikning mellan ärkebiskop Peter af Uppsala och minoritermunkarne. Dat. crastino Andreæ apostoli.
470 Konung Magnus anförtror på fyra år och under vissa villkor åt Daniel Nilsson slotten Åbo, Tavastehus och Viborg med därtill hörande län.
502 Konung Magnus och biskop Hemming i Åbo stadga huru tionden från Karelen bör utgöras.
503 Konung Magnus och biskop Hemming i Åbo stadga huru tionden af Österbotten bör erläggas.
513 Konung Magnus tager i sitt hägn de gods i Kairis uti Nummis socken, hvilka biskop Hemming skänkt till Åbo domkyrka, och frikallar dem från alla skatter.
515 Åbokaniken Laurentius Arnberni låter 1346 göra en kalk åt Saltviks kyrka.
558 Konung Magnus medgifver, på anhållan af Lübeck å samtliga sjöstädernas vägnar, att städerna under konungens krig med Ryssarne må handla på Gotland, Reval, Riga och Pernau samt åt samma sida liggande städer och orter, med villkor att de, tills det åter blir fred, afhålla sig från handel med konungens fiender, Novgoroder, Ryssar och Pleskover. Dat. in dem daghe der merteler Processi vnde Martiriani.
570 Torsten, minoriterbrödernas minister i provinsen Dacien, Gotskalk, custos i Stockholm, samt Peter Torstensson, guardian i Stockholm, vidimera ett af Dan Niclisson, "advocatus Aboensis", den 1 september 1340 i Stockholm utgifvet bref rörande pantsättning af några gods i Sverige till Erengisle Torkilsson. Dat. in die S:tæ Claræ virginis.
603 Konung Magnus konfirmerar Åbo biskopsbord i dess besittning af fordom kronan tillhöriga Saltviks gård på Åland och underlägger i stället kronan det för ett mord förverkade godset Grelsby.
619 Konung Magnus stadgar att vissa tio socknar i Finland skola vara regala och de öfriga konsistoriela.
634 Fogden på Åland, Sigurd Månsson, gifver åt sin son Magnus såsom hans rätta fäderne ett fjärdingsbol uti Björsby i Sunds socken.
638 Riddaren Laurens Magnusson pantförskrifver till Niklis Botvidsson ett par gods i Sverige till säkerhet för 85 mark, som han är honom skyldig för lägenheterna Kattorp (= Kattholm?) och Järsö i Kyrkslätt socken.
639 Biskop Thomas i Vexiö, som jämte biskopen i Linköping och abboten i Hofdö varit påfvens ombud för uppbörden af den prästerskapet i Sverige och Norge pålagda fyraårs tionden, anmodar i sitt eget och de bägge nämnda, nu frånvarande, prelaternas namn biskoparne i Uppsala, Skara, Västerås, Strengnäs och Åbo äfvensom domkapitlet i Linköping att sagda tionde genast efter skedd påfordran till påfliga sändebudet Johannes Guilaberti aflämna, och gifver på förhand ett allmänt kvitto på alle de tiondemedel, som sålunda blefve till denne öfverlämnade och af honom erkända såsom riktigt bekomna.
641 Konung Magnus gifver Hennikin Styke sina i Helgå uti Bjerno belägna gods, som tidigare ägts af Bengt Agassson och dennes hustru Elisif.
642 Konung Magnus tager i sitt skydd ett af biskop Hemming i Åbo genom köp förvärfvadt markland jord uti Medelby i Solna socken och fritager detsamma vilkorligt från alla skatter till kronan.
643 Konung Magnus tilldömer i en tvist biskop Hemming i Åbo ett markland jord uti Medelby i Solna socken.
653 Benedictus, "Oestrelandiarum et utriusque Hallandiæ dux", borgar för att det af konung Magnus ratificerade stilleståndsfördraget med Lübeck skall bestå oförkränkt.
675 Konung Erik Magnusson bekräftar de af hans förfäder och synnerligast hans fader åt Birkkarlarne förunnade privilegier.
676 Konung Erik Magnusson beviljar frihet från krigstjenst åt alla biskop Hemmings i Åbo tjenare och husfolk.
740 Konung Albrecht uppmanar sina höfdingar i Finland att i samråd med Ernst (von Dotzen?) tillhålla inbyggarne i Nylands och Viborgs höfdingedömen, att göra de vanliga utlagorna till Viborgs slott, och skickar stadfästelse på de förlikningar de gjort med invånarne i Finlands landskap, provinser och socknar.
775 Konung Albrecht bekräftar, på begäran af biskop Johan i Åbo, alla af konungen och hans företrädare åt Åbo biskopen och hans kyrka förunnade friheter och privilegier.
777 Konung Albrecht tillkännagifver att han med riksens rådgifvares samtycke tagit "välboren man, vår älskelige rådgifvare Bo Jonsson till vår väldige ämbetsman" att råda öfver konungens fogdar och ämbetsmän, samt att alla konungens slott skulle stå för Bo Jonsson öppna, hvarjämte han lofvar att hålla honom skadelös för all den gäld, hvari han för rikets skuld möjligen kunde råka. Dat. feria secunda ante diem b:ti Laurentii.
800 Bo Jonsson kallar sig uti ett i Stockholm den 24 februari 1371 dagtecknadt bref till rådet i Brügge om frigifvande åt Stockholms myntaren Hans Kölnere af ett i beslag taget parti vax "konung Albrechts ämbetsman och höfvidsman på Viborg".
803 Konung Albrecht erkänner sin skuld till den mellan honom och rikets inbyggare uppkomna missämjan, underkastar sig rådet, åt hvilket han upplåter Stockholms och Åbo hus samt Axevalla äfvensom, och särskildt åt Bo Jonsson, Viborg, Tavasthus och Borgholms hus, samt framdeles ock de slott i Blekinge, Skåne, Halland samt i Sverige, som han kunde inkräkta.
804 Konung Albrecht till biskop Johan i Åbo med bekräftelse å Padis' klosters besittningsrätt till Borgå socken i konungens lifstid.
805 Konung Albrecht konfirmerar Padis kloster i dess besittningsrätt under konungens lifstid till fisket i Helsinge.
833 Konung Albrecht och hans fader, hertig Albrecht af Mecklenburg, gifva Bo Jonsson lejd att med sitt följe öfverkomma till Stockholm eller annorstädes till förhandling med dem, och försäkra att i händelse denna förhandling före vinterns inbrott icke vore slutförd, lejden dock skall bestå till dess årstiden tilläte honom återvända. Dat. midwekens neghest vor sunte Martinus.
840 Konung Albrecht sluter med samtycke af sin fader och svenska riksrådet med ordensmästaren i Livland ett fördrag af innehåll att all hittills varande tvistighet skall öfverlämnas åt evig glömska och lämna rum för ett vänskapligt förhållande; att svenska undersåtar, som förgått sig och af fruktan för straff flytt öfver till Livland, skola där hafva en säker tillflykt så länge de ej genom ord eller handling göra något till det svenska rikets eller dess innevånares förfång – härifrån dock undantagna mördare, förrädare, tjufvar och andra illgärningsmän, hvilka icke komme att åtnjuta något hägn – samt att samma förmån skall i Sverige komma Livländarne tillgodo; att om Ryssarne eller Litaverne skulle begynna strid med Sverige eller konungen af Sverige af giltig anledning droge mot dem i fält, ordensherrarne icke skola för konungen lägga något hinder, utan fastmer understöda honom, samt att motsvarande förhållande skall äga rum beträffande Livländarne; att personer, som ville understöda Svenskarne eller Livländarne i kampen mot hedningarne, skola äga fritt draga igenom hvardera partens område samt uppköpa lifsförnödenheter, äfvensom att ömsesidig frihet skall råda beträffande inköp inom den andra partens område af råg och andra födoämnen. Dat. in octava Petri et Pauli.
841 Konung Albrecht afgifver försäkran om att samtliga andliga och världsliga frälsemän skola ohindrade få förblifva i åtnjutande af sin gamla rätt.
847 Peter Ålänning beseglar såsom rådman i Stockholm jämte andra af stadens borgerskap den 3 maj (? in des hilgen cruces dage) 1376 en i närvaro af konung Albrecht och hertig Albrecht af Mecklenburg ingången förlikning mellan borgmästare, råd och menighet i Stockholm och en Thorne Karlsson angående ett å den sistnämndes fader begånget dråp.
848 Henrik af Mångstekta utbyter 3¹/₁₂ skattmarker jord uti Vartiasaari i Vemo socken med öarna Hjällö, Verkholm och Långstjert åt borgaren Peter Ålänning i Stockholm mot dennes 10 skattmarker i Fastolsby och 4 d:o i Halvardsby äfvensom 2 delar i Hamnö.
849 Konung Albrecht underrättar kronans ämbetsmän, fogdar och länsmän i hela riket att han fullmäktigat några af sina världsliga rådgifvare att med några af rikets prelater öfverlägga om och bringa till slut den långvariga tvisten om de andligas frälse och privilegier, samt anmodar dem att låta kyrkor och prästerskap tills vidare förblifva vid sina privilegier och friheter.
850 Peter Ålänning, rådman i Stockholm, säljer därstädes den 21 september (die b:ti Mathæi ap:li et evang.) 1376 till drotseten Bo Jonsson för 40 mark svenska penningar jord i Skeruasætter på Lidingö.
882 Peter Ålänning bevittnar i Stockholm den 12 februari (dominica quadragesima) 1380 ett pantebref på ett gods i Västergötland.
915 Magnus Niklisson kungör, att han åt rådman Peter Ålänning i Stockholm sålt 1½ skattmark jord i Vartiasaari i Vemo socken jämte öarne Hjällö, Verkholm och Långstjert.
924 Stockholms borgaren Peter Ålänning kvitterar 128 mark 5 öre, som han genom Åbo borgaren Ulfard mottagit af Ulf Jonsson.
931 Peter Ålänning, rådman i Stockholm, beseglar jämte en af stadens borgmästare den 5 april 1385 en af Nikolaus Victembake till Uppsala ärkebiskop utställd skuldsedel.
950 Rådman Peter Ålänning i Stockholm och hans hustru Kristina Persdotter gifva till Åbo domkyrka till ett evärdeligt prebende, till Guds, jungfru Marie och S:t Eriks heder och ära äfvensom till hugnad och nåd för sina och sina föräldrars själar, allt sitt gods på Åland och i finska skären, nämligen särskilda lägenheter i Sunds, Töfsala och Vemo socknar.
955 Bröderne Rembold Pedersson, Hemming Sonasson och Ulf Sonasson sälja i Stockholm den 19 februari (in profesto carnisprivii) 1387 åt sin svåger ("magh") Peder Ålänning och sin syster Kristina Pedersdotter sina andelar i byn Ælwastadha i Broby (Strå) socken.
959 Anders Garp gör veterligt, att han åt Peter Ålänning för 100 mark reda penningar sålt ett gods, benämdt Djärfvenäs, i Vartsaari uti Vemo socken.
961 Konung Albrecht öfverenskommer med Jäppe Djäken, att denne tillsvidare skall för Bo Jonssons änkas och barns räkning behålla Åbo slott och de delar af Österland, han förut haft, men enligt aftal med Bo Jonssons testamentarier underkasta sig det utslag, som komme att fällas af opartiske män af rådet, till hvilka tvisten om Bo Jonssons testamente skulle hänskjutas.
962 Konung Albrecht, som af Bo Jonssons änka blifvit antagen till hennes och barnens förmyndare, kungör de villkor, hvarå Jäppe Djäken finge behålla förvaltningen af Åbo län.
963 Konung Albrecht meddelar Jäppe Djäken, hans fogdar och ämbetsmän ansvarsfrihet för deras förvaltning allt ifrån den dag Bo Jonsson antvardade Jäppe Åbo hus.
964 Laurens Ivansson i Skrimæsta säljer i Stockholm den 9 juli (in profesto septem fratrum) 1387 till rådmannen därstädes Peter Ålänning 7 öresland jord uti Skrimæsta i Vassunda socken (nu Skromsta i Haga socken), Uppland.
965 Peter Ålänning beseglar uti gråbrödraklostret i Stockholm den 10 juli (ipso die b:torum septem fratrum) 1387 såsom vittne en af Helin Niklisadotter till biskop Thord i Strengnäs gjord försäljning af jord i Sverige.
969 Peter Ålänning, rådman i Stockholm, beseglar där den 2 februari (in purificat. b:tæ virg. Mariæ) 1388 såsom vittne en pantförskrifning af en tomt i Uppsala.
973 Borgmästare och råd i Stockholm svara rådet i Reval på dess uppmaning till förbud mot handel på Ryssland, att de först måste invänta de underrättelser Gotländska sändebud beträffande denna sak medförde från hansedagen. Dat. … post ascensionis Domini.
974 Rådmannen Peter Ålänning beseglar som vittne ett i Stockholm den 9 maj (sabbato infra octavam ascensionis Domini) 1388 utgifvet köpebref, hvarigenom Hannus Westfall till ärkebiskop Henrik i Uppsala öfverlåter 3 öresland jord i Sverige.
1042 Herman van der Halle, staden Revals höfvidsman i Stockholm, underrättar rådet i Reval att Stockholms stad och slott den 31 augusti öfverlämnats åt honom och Lübecks ombud samt att vitaliebröderna, mycket manstarka (vaste), droge till Åbo och Viborg, i hvilken afsikt, visste han ej. Dat. seqventi die post festum exaltationis sanctæ crucis.
1099 Rådman i Stockholm Peter Ålänning och hans hustru Kristina Persdotter gifva för sina föräldrars, sin egen och sina efterkommandes själarykt till det af Biskop Björn inrättade S:t Henriks och S:t Eriks altare vid Åbo domkyrka 6 stänger jord i Hulta by i Sunds socken, 2 delar af ön Långö dersammastädes, två delar af Vartsaari ö, näset Djärvenäs och ett torp på andra sidan sundet, vidare en landbo i Gunnarsby i Töfsala socken och en gatubod i Stockholm, hvilken sistnämnda skulle utbytas mot landtgods, ifall kyrkan icke finge hafva någon ränta i Stockholm.
1100 Pædher Alænninge, rådman i Stockholm, och hans hustru, Cristiin Pædhersdotter, utfärda i Stockholm den 5 september (in dominica prox. anta festum nativ. b:tæ Mariæ virginis) 1400 ett gåfvobref till den af dem åt S:t Henriks kor i Uppsala domkyrka stiftade prebendan. De gifva 1:o) 15 mark sv. penningar årligen, efter 7 på en mark lödig, hvilka enligt ärkebiskopens och domkapitlets därpå gifna bref skola utbetalas af domkyrkan; 2:o) en lödig mark, eller möjligen något mera, i ränta årligen af två gatubodar och en därunder varande källare, norr om svartbrödraklostret; 3:o) en lödig mark i ränta årligen af Erik Ingolfssons stenhus, det femte i ordningen från nämnda bodar och tillhörande Tideke Skewings barn; 4:o) ett markland jord i Nokkaby i Bromma socken vid Stockholm; och 5:o) en väster om ån i Uppsala belägen gård som Hannus Puke ägt. För den händelse att konungen ej ville tillstädja kyrkor och kloster att äga räntor i Stockholm, "swa som stadzens rætter wt wisar", då skola ofvannämnda räntor försäljas och i stället inköpas fastigheter på landet, hvaraf räntorna skola tillfalla prebendan.
1136 Gudolf i Jurmo uti Sunds socken säljer åt rådman i Stockholm Peter Ålänning en tredjedel af nämnda ö samt två delar af en aln jord i det närliggande Långö.
1139 Stockholms borgaren Peter Ålänning och hans hustru, Kristina Persdotter, testamentera den 1 september (die beati Egidii abbatis) 1401 till Vadstena kloster allt det de ägde i Elfvestad gods i Broby socken af Östergötland.
1167 Rådman Peter Ålänning fullmäktigar herr Matts Järlsson att utkräfva allt hvad han egde fordra af sina gårdar i Ålands och Finlands skär, och gifver samme herr Matts på lifstid dessa sina gods, med bestämning att desamma efter dennes död skola tillfalla domkyrkan i Åbo.
1306 Niklis Bengtsson säljer med samtycke af sin hustru, Elena, till Inge Brun för 31 mark sitt gods i Liuskallio (i Virmo).
1399 Konung Erik till inbyggarne i Uppland, både klärker och lekmän, med tillkännagifvande att hädanefter räfsteting skola hållas i Uppsala två gånger om året samt att han till medlemmar i domstolen utsett ärkebiskop Jöns af Uppsala med två af hans kapitel, vidare lagmannen i Uppland herr Ture Bengtsson, fem andra riddare, hvaribland Krister Nilsson och Niels Korkæ, samt en knape. Dat. dominica passionis Domini.
1400 Ärkebiskop Jöns af Uppsala, 4 andra biskopar och 17 världsliga rådsherrar förklara att de samtyckt till, uppmanat och rådt konungen att låta hålla allmänna räfsteting öfver riket och utfärda sådana bref därom, som redan af honom aflåtits, lofvande honom hörsamhet och biträde därvid i allt hvad rikets lag och rätt medgåfve. Dat. qvarta feria proxima post dominicam passionis Domini.
1401 Konung Erik påbjuder uppbyggandet af krogar för vägfarande folks behof och tager dessa krogars föreståndare i sitt värn. Dat. dominica Palmarum.
1403 Konung Erik förlänar Magnus Thuresson frälse på alla hans gods.
1449 Kyrkoherden Lars i Bro socken uti Upsala stift samt hans syskon Kristina och Hannus upplåta till Åbo domkyrka all den egolott uti Karkkois i Virmo, som de ärft efter sina föräldrar.
1698 Johan Purin till rådet i Reval med utläggning af sin angelägenhet vidkommande Krister Niklisson i Viborg samt med begäran om understöd mot dennes hotelser.
1848 Johan Kröpelin, höfvidsman på Stockholm, till rådet i Reval med klagomål öfver att, under det man tillåtit Reval utföra allehanda varor från Sverige, adressaten icke å sin sida förunnat motparten samma förmån, hvilket komme att hafva till följd, att man å svenskt håll insloge ett annat förfarande; äfven höfvidsmannen på Åbo hade hos adressaten förfrågat sig om orsaken till hindret i utförseln, men hade han härintills icke erhållit något svar.
1864 Johan Kröpelin, höfvidsman i Stockholm till rådet i Reval att han ej förmodat annat än att samfärdseln med Reval vore fri, hvarföre han beder adressaten lösgifva ett parti af Theus Johansson förda, men i Reval beslagtagna varor, hvaraf en del tillhörde Kröpelin, enär dessa varor icke vore uppköpta i Reval, utan i Danzig, och Johansson där fått tillstånd att utföra dem. Dat. des dages na sancte Johannes baptisten dage.
1931 Johan Kröpelin, höfvidsman öfver Stockholm, till rådet i Reval, att herr Krister Niklisson meddelat honom huruledes adressaten låtit anhålla gods, tillhörigt dennes gäldenärer, bland dem en Olof Vinke; att denne Olof nu för brefutställaren beklagat sig, att herr Krister för sin fordran hos honom låtit taga i beslag hans gods i Stockholm; vidare att herr Krister påyrkat sekvestrering af Revalskt gods både i Stockholm och på andra orter; vore öfvertygad att herr Krister ville tillfredsställa alla rättvisa fordringar samt beder adressaten förklara sig i saken.
1942 Svenska riksrådet till rådet i Reval med förmälan att herr Krister Niklisson anfört klagomål öfver flerfalldig orätt, som af adressaten tillfogats honom och hans underhafvande, men att riksrådet dock afstyrt honom från att framföra sina besvär hos konung Erik och äfven icke villfarit hans begäran om sekvestering af Revalskt gods och afbrytande af all samfärdsel med Reval; föreslår utsättande af en sammankomst med herr Krister i och för en snar försoning.
1946 Riddaren Krister Niklisson till komturen i Reval med klagan att, sedan han på ordensmästarens hemställan gått in uppå att i förbidan på en sammankomst låta sin oenighet med Reval hvila, sakens afgörande fördröjdes och att en Arndt från Lübeck med sina kamrater (i Reval) öfver honom fällt anstötliga yttranden; ett sådant tillstånd kunde han ej längre tåla, hvarför han ber om ordensmästarens skiljedom.
2053 Wulfard Rosendal till rådet i Reval med upprepande af sin tidigare gjorda fordran (se FMU, n:o 1941) på godtgörelse för hans genom adressatens åtgörande honom undangångna fädernearf; önskar en uppgörelse i godo; i annat fall ärnade han med vänners tillhjälp själf skaffa sig ersättning. Dat. uppe sunte Augustinus dach.
2060 Johan Kröpelin (höfvidsman i Stockholm) till rådet i Reval, att han ville göra sitt bästa att tillgodose Revalsborgarena Albert Rumor och Michel Notken beträffande förre underfogden på Raseborg Kort Gartz' kvarlåtenskap.
2096 Hans Kröpelin, höfvidsman i Stockholm, äfvensom rådet där till Reval med betygande af att Henrik Gorieshagen edligen vittnat, att af den last af osmundsjärn och gods, som Albert Rumor och Michel Notcken för Kort Gartz' en skuld beslagtagit i Reval, ett parti osmund tillhörde hans broder Jakob Gorieshagen.
2097 Henrik Gorieshagen till rådet i Reval med öfversändande af föregående bref och begäran att på grunder, som anföras, åt brefvisaren måtte utlämnas det hans broder Jakob tillhöriga parti osmund, som för Kort Gartz' en skuld blifvit i Reval taget i beslag.
2112 Det svenska riksrådet tillkännagifver åt ordensmästaren och öfriga ordensfunktionärer i Livland, åt biskopar, riddare och svenner, åt råd och borgare i städerna Riga, Reval, Dorpat, Pernau och Ösel äfvensom åt öfriga invånare där orsakerna hvarför det uppsagt konung Erik trohet och lydnad; anhåller om bistånd och tillförsäkrar åt ankommande köpmän afskaffande af de oskäliga tullar, som dessa tider i Sverige besvärat samfärdseln. Dat. des negesten sunnedages na unser leven vruwen dage erer gebord.
2115 Konung Erik utställer ett öppet bref om hållande af ett möte i Stockholm den 8 september 1435, då tolf män, fyra från hvart af de nordiska rikena – från Sverige biskoparne Sigge af Skara, "om han med rätta må vara i denna rätt", och Magnus af Åbo, riddaren Krister Niklisson och väpnaren Hans Kröpelin – skulle uppgöra tvisten mellan konungen och Svenskarne, samt att stillestånd intill dess skulle vara med Engelbrekt Engelbrektsson och Erik Puke jämte deras medhjälpare. Dat. secunda feria prox. post festum beati Martini episcopi et confesoris.
2129 Gudhmundh Swarthe, Girmundh Suarte, Lasse Suarte och Jøsse Suarte, "byggiandes men jnnan Finlandhe j Kymyta sokn", tillkännagifva, att de åt sin älskelige vän och frände Jøsse Hakonsson, Hans Kröpelins tjänare, sålt och upplåtit allt det arfvegods i löst och fast, som efter deras aflidne broderson Jøsse Olofsson tillfallit dem uti Swyninghe i Aker socken och Rydh skeppslag, äfvensom allt det gods, som förenämnde Jøsse Olofsson ärft efter en Nisse (eller Iusse) Biörnsson, samt att de åt Thiude i Walsætrum uppdragit att å vederbörande ting lysa denna öfverlåtelse. Hans Kröpelin, Karl Bondha, Claus Plata, Anders Ysaacsson, Erik Nipritz (!) och Birgir Olaffsson, alla väpnare, besegla. Dat. in crastino corporis Christi.
2139 Herr Krister Niklisson till rådet i Reval med anhållan, att det ville meddela möjligen där varande Ryssar, att det af sjöröfvare dem fråntagna godset uppbevarades i Stockholm, samt fråga dem, huruvida de önskade hålla fred med rikena, äfvensom antyda, att man där vore beredd till strid.
2144 Ärkebiskop Olof af Uppsala samt biskoparne Olof af Västerås och Magnus af Åbo meddela den 14 september 1435 enhvar 40 dagars aflat åt alla dem, som på vissa högtidsdagar besöka Horns kyrka i Skara stift. Dat. die exaltacionis s:te crucis.
2146 Konung Erik till rådet i Reval, att han, med anledning af dess klagomål att Wulfard Rosendal, som på grund af frågan om hans fädernearf ställt sig fiendtlig emot rådet, och äfven Alf von Mollen, hvilken vid Hogland förgripit sig på både Tyskar och Ryssar, hade sitt tillhåll i svenska hamnar, ville göra sig närmare underkunnig om saken och vore beredd att ställa rådet till freds. Dat. sabbato proximo post festum b:ti Michaelis archangeli.
2147 Johan Kröpelin till rådet i Reval, att han beträffande Alf von Mollen tyvärr icke kunde åtgöra något, enär "ed hir im lande leider nu so ovele steit unde gelegen is" och Alf slutit sig till konungens motståndare. Dat. am sundage na sunte Michaeli.
2150 Förlikning slutes mellan konung Erik och svenska riksrådet å Sveriges inbyggares vägnar, därvid de tre nordiska rikenas råd ikläda sig borgen för fördragets hållande hvarjämte en blandad 12-manna nämnd – med biskoparne Sigge af Skara och Magnus af Åbo, herr Krister Niklisson och Hans Kröpelin såsom medlemmar från Sveriges sida – utses, hvilken beträffande åtskilliga ännu oafgjorda ärenden ägde fälla utslag, som komme att vara bindande för hvardera parten. Dat. uppå sancti Calixti dag.
2151 Ärkebiskop Olof af Uppsala, biskop Magnus af Åbo och nio andra biskopar från de tre nordiska rikena meddela vid Stockholm 1435, den 14 oktober (die sancti Calixti papæ), enhvar 40 dagars aflat åt alla dem, som på vissa dagar besöka eller lämna understöd åt S:t Olofs kyrka uti Eidsberg i Oslo stift.
2152 Den vid unionsmötet den 14 oktober utsedda blandade tolfmannanämnden fäller utslag beträffande åtskilliga oafgjorda tvistemål mellan konung Erik och Svenskarne. Dat. die beati Lucæ evang.
2153 Biskop Sigge i Skara och riddaren Kristiern Niklisson intyga att Medelby och Kakunäs i Solna socken tillhört biskop Björn i Åbo men att de icke kände i hvad motto det nu vore biskopen i Åbo undangånget.
2154 Biskop Magnus af Åbo stadfäster den 40 dagars aflat, som han äfvensom ärkebiskopen af Uppsala samt biskoparne af Linköping, Roskilde, Skara, Strengnäs, Oslo, Århus, Västerås, Börglum och Bergen, meddelat alla dem, som besöka helgeandskapellet i Räntämäki socken och där förrätta sin andakt eller lämna bidrag till dess byggnadsfond.
2155 Biskop Magnus i Åbo afgifver jämte ärkebiskopen af Uppsala samt biskoparne af Strengnäs, Skara och Västerås, drotseten Krister Nilsson, marsken Karl Knutsson äfvensom åtskilliga riddare och svenner, "riksens råd i Sverige och mene ridderskapet, frälsemän, klärker och lekmän, köpstadsmän och mena allmogen i riket" vittnesbörd, att Hans Kröpelin "haffuer sich beuijst her i rikeno Swerike oc med oss omghanghit som en ræt skelligh troo dandeman med fatighe och rike, swo at inghen maa aller kan med rættæ macht haffue at leggia hanum annat til; oc riddare oc swena, clerka oc leghmen, köpstadhe men, böndher och bookarle tacka hanum allesammen for godhe samvaro"; och gifva bemälde personer Hans Kröpelin och hans tjänare full lejd i riket. Dat. feria quinta ante festum Symonis et Judæ apostolorum.
2160 Konung Erik XIII förordnar om en landsrätts inrättande i Finland samt bestämmer dess sammansättning och arten af dess verksamhet.
2175 Biskop Magnus af Åbo beseglar jämte ärkebiskopen af Uppsala, drotseten Krister Niklisson, marsken Karl Knutsson, riddarne Niklis Gustafsson och Gustaf Algotsson äfvensom väpnarne Erik Puke och Bengt Jonsson i Stockholm den 21 juni (amme donnerdage vor sunte Johannis dage baptiste) 1436 svenska riksrådets bref till städerna Lübeck och Hamburg m. fl. med tillkännagifvande, att rådet, som den 3 juni genom ombud förhandlat i Vadstena med konung Eriks sändebud, ville skicka sina fullmäktige till ett till den 15 juli utsatt möte i Kalmar, samt med uttalande af förhoppning, att städerna ville medverka till att riket skulle behållas vid sina gamla fri- och rättigheter.
2177 Riksens råd i Sverige tager inbyggarne i Finland för deras trohets skull i sitt hägn och försvar och lofvar att för dem liksom för invånarne i öfriga delar af riket afslå en (tredje)del af skatten.
2178 Riksens råd i Sverige beviljar Finlands allmoge på dess anhållan lindring i skatten så till vida att sedan allt frälset blifvit frånräknadt och under det att gällande marktal blefve beståndande. hvar fämte rök och mantal afslås, alla rökar, krokar och bol jämkas mellan socknen efter gode mäns ransakan samt slottshjelpen som utgjorts i penningar efter behörig pröfning från penningstadgan afräknas.
2246 Marsken Karl Knutsson till rådet i Reval med anhållan att Alf van Molen, som vore villig att bilägga sitt mellanhafvande med Reval och föröfrigt medhade ett uppdrag från marsken till ordensmästaren, måtte komma i åtnjutande af den honom tillförsäkrade lejden. Dat an deme mandage negest vor pingesten.
2271 Riksens råd, församladt i Stockholm, tillerkänner domkyrkan och biskopen i Åbo tvänne kronans gods i Finland, det ena vid gamla huset (Vanhalinna) i Lundo, det andra i Katakangar by i Piikis, i stället för domkyrkans invid Stockholm belägna gods Medelby och Kakunäs, hvilka blifvit lagda wnder Vädla gärd.
2278 Ärkebiskop Nils Ragvaldsson i Upsala till inbyggarne i Savolaks socken att för den händelse konungen icke ville unna deras prestbol frälsefrihet, utgöra skatten från detsamma samt att, om de härmed icke vore nöjda, nästkommande 10 Augusti jämte ombud för biskopen och domkapitlet i Åbo infinna sig hos ärkebiskopen, som då ville slita den mellan bemälde socknemän och dess själasörjare af denna anledning uppkomna tvisten.
2283 Rådet i Stockholm till det i Reval med intygande att brefvisaren Östen Alennynghe, som köpt ett stulet, nu i Reval beslagtaget fartyg, med edligt vittnesmål af två namngifna Stockholmsborgare bevisat att han på redligt sätt förvärfvat fartyget och att han försett och förbättrat det med särskilda tillbehör, hvilket ock medgifvits af Olef Dobbyn, som stulit fartyget och för kort tid sedan afrättats i Stockholm; beder att den af bemälda Olof utställda borgen måtte upphäfvas, att han måtte återfå de honom tillhöriga sakerna samt att honom måtte tillåtas hålla sig skadelös med Dobbyns kvarlåtenskap, om han kunde finna sådan i Reval. Dat. crastino sancte Ge[r]trudis virginis.
2289 Riksens råd anför de grunder, som mana att hålla senaste förlikning i Kalmar, behålla konung Erik, om han antager densamma, eller ock välja hertig Kristoffer. I annat fall vore "sammanbindningen mellan rikena bruten uppå riksens vägnar och vi hade både Danmark och Norge till fiende och riket hade Gotland, Öland, Kalmar, Stegeborg och Rasaborg emot sig, och vore rådandis att de sent eller aldrig komme igen till riket."
2295 Riksföreståndaren Karl Knutsson till rådet i Reval: anhåller att den på herr Krister Niklissons föranstaltande häktade Philippus måtte försättas i frihet, enär hans föregifna brott bestode blott däri, att han i landets namn hos rikets råd anhållit om skatteförmedling, samt varnar för att lämna herr Krister det af denne åstundade understödet emot riksföreståndaren.
2308 Riksföreståndaren Karl Knutsson till rådet i Reval med anhållan att åt Philippus från Karelen, som lyckligt sluppit ur fängelset i Reval, måtte återlämnas alla honom och hans följeslagare fråntagna bref och andra tillhörigheter, och förklarar att denne vore beredd att inför rikets råd svara till möjliga anklagelser.
2338 Riksföreståndaren Karl Knutsson till rådet i Reval med anhållan att åt Philippus (från Karelen), som varit fängslig i Reval, måtte återställas hans af stadstjänarne honom fråntagna kläder och penningar.
2340 Jakob i Bus och Olof Olofsson af Ulfsby socken erkänna den 15 juni (die sanctorum Viti et Modesti martirum) 1440 inför Stockholms råd at Hans Angerman, svärdslipare, "hafuer thøm förnoght ok wæl betalat thæt ærfuit thøm burdhe a thera hustru wæghna effter thera syster hustru Walborgha, fornempda Hanesa hustru".
2381 Jöns Laurensson från Åland frisäger sin svägerska, hustru Katarina i Stockholm, för allt tilltal beträffande arfvet efter hans aflidna broder.
2386 Riksföreståndaren Karl Knutsson till rådet i Reval med anhållan, att det icke måtte lämna någon hjälp åt herr Krister Niklisson eller Karl Bonde; hvilka under sitt hittilsvarande fientliga förhållande emot riket funnit stöd hos rådet och under mer än två år afböjt hvarje uppgörelse med rikets råd.
2415 Biskop Magnus af Åbo jämte ärkebiskopen och biskoparne af Linköping, Skara, Strengnäs och Västerås meddela enhvar 40 dagars aflat åt alla dem, som på vissa högtidsdagar förrätta sin andakt uti S:t Görans kapell invid Uppsala eller ihågkomma det med gåfvor. Dat. in profesto S:ti Francisci confessoris.
2418 Hans Markusson säljer med sina bröders samtycke all sin egodel i Aatoila by åt riddaren Henrik Klasson för 48 mark.
2419 Konung Kristofer till inbyggarne i rikets samtliga stift med uppmaning att hålla frid och sämja samt följa lag och rätt; förbjuder våldgästning, hvaremot vägfarande borde mot penningar få njuta husrum, mat, öl och foder; förbjuder vidare hvar man – förutom konungens rådsherrar och ämbetsmän – att bära vapen i kyrka eller köpstad, och gällde sådant förbud synnerligast bönder, landbor och deras hjon, så att de icke förde armborst, svärd, bredyxa, spjut eller annat sådant vapen till kyrka, ting eller andra sammankomster, vid äfventyr af 40 marks plikt och vapnets förlust. Dat. die beator. Dionysii, sociorum ejus martirum.
2420 Drotseten Krister Nilsson och marsken Karl Knutsson ingå med samtycke af konung Kristofer och riksens råd sig emellan en dagtingan.
2421 Riddaren och lagmannen i Uppland Bengt Jönsson samt några af rikets råd tilldöma Åbo domkyrka en vid södra sidan af Korntorget i Stockholm belägen tomt med gatubod, som Stockholmsborgaren Peter Ålänning och hans hustru Kristina Pedersdotter i tiden gifvit under S:t Eriks och S:t Henriks kor i nämnda kyrka, men Stockholms stad nu undanhållit.
2461 Konung Kristofer gifver sin stadfästelse åt Sveriges ånyo utarbetade landslag. Dat. in crastino Philippi & Jacobi.
2469 Riddaren Henrik Klasson och hans hustru, Lucia Olofsdotter, gifva för sina och sina föräldrars själar till Nådendals kloster Ailos gods i Reso socken, dock med villkor, att om klostret där ej blefve byggdt, gåfvan skulle återgå.
2482 Ingemar Mattisson i Pæymeri (= Pemar) socken i Åbo biskopsdöme samt Margit och Karin Mattisdöttrar, alla samsyskon och rätta arfvingar "effter thera syster, samborna aff fadher ok modher, hustru Cecilia Mattissadotter", erkänna den 6 augusti (crastino sancti Dominici confessoris) 1442 inför Stockholms råd att "Oloff Badhe, thera magh, haffdhe thöm betalat ok wæl fornöght i thæssa godha manna nærwaru Jöns Gregersson ok Hans Hertogh thera arff, thæt thöm burdhe upbæra effter thera syster, fornempda hustru Cecilia Mattissa dotter".
2519 "Linduidh Olafson i Skinnara by, Sone Olafson sama stadz, brødher, Andris Jacobson, thera systerson, fulmæktuger a sinna modher wæghna, ok Linduidh fornempde, fulmæktugher aff Cristina Olafsdotter, sinna syster wæghna, i Tena[l] sokn i Nylande" förklara år 1443, den 5 juni (feria quarta ante festum sanctorum Primi et Feliciani martirum), inför Stockholms råd Henning Laurenzson, Andris Mikielson och Ingemar Andrisson fria för allt tilltal med afseende å de förstnämndes i Stockholm aflidne broder Olof Olofssons kvarlåtenskap.
2557 Konung Kristofer forlänar Raumo borgare köpstadsrättighet.
2628 Kyrkoherden i Euräpää Henrik Makerland upprättar sitt testamente.
2656 Karl Knutsson, riddare och höfvidsman på Viborg, till rådet i Reval med anhållan att få därifrån med en snäcka utföra 5 läster honing och 5 läster sill. Dat. up sunte Matties dagh.
2658 Ärkebiskop Nils af Uppsala m. fl. riksråd, sittande för rätta på Stockholms slott, lofva, med anledning af Vadstena klosters klagomål, att tillskrifva Karl Knutsson att låta klostret komma till sin rätt beträffande några detsamma undanhållna gods äfvensom ett laxfiske i Kymmene.
2670 Biskoparne Nils i Linköping och Magnus i Åbo, riddarne Henrik Klasson och Henrik Bidz, Nils Olofsson af Särkilaks samt lagmannen i Norrfinne Matts Mårtensson vidimera riksrådets bref af 7 mars s. å. angående Vadstena klosters åtnjutande af sin rätt till några gods och gårdar äfvensom ett laxfiske i Kymmene.
2831 Lasse Somolayne upplåter den 7 mars (sabbato ante dominicam Oculi) 1450 åt Michel Persson en stenbod i Stockholm, hvilken bod han fått med Riqwin Junghes dotter Gerdeka.
2922 Biskop Olof i Åbo beseglar i Stockholm 1453, den 31 maj (uppå helga likama dag), jämte åtskilliga riksråd konung Karls traktat med danska sändebuden om stillestånd till pingsten 1455.
2931 Konung Karl Knutsson utfärdar med rådets samtycke en myntordning och tullstadga.
2971 Nådendals kloster upplåter genom ombud i Stockholm åt Åboborgaren Ragvald Torgilsson en gård i Stockholm.
2979 Jöns Henriksson uppgör sitt testamente och gifver till Nådendals kloster sitt gods Rauduis i Merimasku socken.
3036 Biskop Olof af Åbo utställer, jämte ärkebiskopen af Uppsala samt biskoparne af Linköping, Skara, Vexiö, Strengnäs, Västerås, Viborg och Börglum, 1457, den 7 juli (feria qvinta infra octavas festivitatis visitationis beatæ Mariæ virginis), 40 dagars aflat åt alla dem, som på vissa angifna högtidsdagar besökte sancti Georgii kapell i Uppsala.
3040 Biskop Olof af Åbo ikläder sig jämte 19 andra stormän, andlige och världslige, 1457, den 16 juli (crastino die divisionis apostolorum), borgen beträffande konung Kristierns stadfästelse af de gamla bebindelserna mellan rikena Sverige, Danmark och Norge.
3046 Hofmästaren Erik Axelsson, höfvidsman på Viborg, anmodar Klas Kurk att oförtöfvat öfverlemna Åbo slott åt riddaren Kristiern Bengtsson (Oxenstjerna), som af konung Kristiern fått detsamma i förläning.
3051 Danhoff Kalffue säljer i Stockholm 1457, den 23 oktober (an deme dage sancti Seueri des hilligen bisschopes), åt konung Kristiern för 10,000 Stockholmska mark "alle mine erffgudere, rechticheiden vnd egendom in Liiflande liggende", hvilka uppräknas. Ärkebiskop Jöns af Uppsala, riddarne Erik Axelsson, Klaus Rönnow, Magnus Gren äfvensom rådet i Stockholm besegla urkunden.
3056 Konung Kristiern stadfäster 1458, den 15 februari, i Stockholm fogden Ingvar Nilssons af vapen den 7 sept. 1453 utgifna bref angående Catharina Jönissadotters köp af godsen Kirkala och Rowanemi i Österbotten, Korsholms län och Kem socken.
3059 Konung Kristiern utställer i Stockholm 1458, den 22 maj (feria secunda proxima prius dominica trinitatis), plakat med förbud mot olaga gästning och landtridt.
3104 Konung Kristiern stadgar – med hänsyn till den skada riket lider af att skattegods vid bondes död ödeläggas genom skifte i små delar, äfvensom af att bönder mångenstädes köpa två eller flere gårdar under sig, hvarigenom kronans ränta förminskas – att ingen bonde skall mera skattegods under sig draga än som 12 oväldige män, frälsemän och landbor, i häradet pröfva att han må vara fullbola på; vidare, om det befinnes "ath böndher hafwa swa köpt æller nogher gotz æro ödhe lakth æller synderskift af arf, tha skulu the sælia thet igæn vndher skatt innan natt ok aar fran then tidh ath thette bref for thæm lesith ær; ok hwar som nogher skattabondhe vth af dör, tha skall thet skattagotzit, som han sath oppa, ey skiptatz æller ödhe læggiatz ok ey husen ther borth af forats, vthan gotzet skal vthaf tolf skilæligha mæn werdes, ok hwa ther fintz nemast i byrdhene, som ey hafdhe till fornemdhe (ͻ: forene) skattagodz ath paa boo, tha ware han nemasth ath lösa thet godzet til sik." I annat fall skall det säljas "the oskyllum mannum, som ther wili fult före göra". Brott häremot straffas med godsets förlust och 40 marks böter. Dat. måndagen före vårfrudag assumptionis.
3154 Erik Axelsson till Lagnö utgaf uti Stockholms gråbrödrakloster 1461, den 3 juli (crastino visitationis beate virginis), ett dombref, hvari förmäldes hurusom Olof Sifwarsson hade kommit för rätta och anfört, "att hans hustrus, Karins, systers husbonde, Anders Gudmundsson, hade sålt i förleden tid från frälset och in under skatt half Domarby i Karis socken och ett stycke Kööpeskog, liggande inom 4 rår utmed Karis socknerån och Starböles utägor i Pojo socken uti Raseborgs län; och det hade han med lag och laga domar igenvunnit från skattebönderna och löst till sig, ty att där var ingen närmare bördeman och arfva efter föreskrifne Anders Gudmundsson till föreskrifne Domarby och Kööpskog än föreskrifne Olof på föreskrifne sin hustrus vägnar". Emedan nu konung Erik hade "anno 1412 uti Kalmar förunnadt och gifvit föreskrifne Olofs hustrus fader, Nils Djäkne, och alla hans rätta barn och efterkommande frihet och frälse till evig tid på allt det gods, som han då hade i sin frihafvande värie, att nyttja som andra riddare i Sverige, ty hafver han dömt att den halfva delen, som han hafver så från skattebönderne igenvunnit, bör och skall vara under frälset så väl som den andra halfdelen, efter ty att förskrifne Domarby och Kiöpskog hafva förr under frälset varit igenvunnit".
3187 Notarius publicus Johannes Drywer vidimerar biskop Konrad Bidz' bref af 30 augusti s. å. rörande Nådendals kloster.
3210 Konung Kristiern meddelar af Stockholm 1463, den 26 augusti (sexta feria prox. post festum b:ti Bartholomæi apli), riddaren Eggert Frille, höfvidsman på slottet Hintzegavel, huruledes konungen med rådets samtycke pålagt hela riket en skeppsskatt. "Oc ther epter, epter for:ne wort radz radh, giorde wii oss redhe ath seyle in till Finland i wore och righens ærende. Then stund wii ther i Finland ware, finge wii thidhende, ath bönderne i Vpsale biscopsdöme haffde giort een sampling och wilde ey vdhgiffue for:ne skibeskat, men komme till Stocholm till erkebispen, och giorde han en dawtingen meth them, ath the engen skibeskat vdh giffue skuldhe, hwelket wii thoc till foren i Stocholm, för en wii till Findhland seylde, förbudhe hanom at göre" o. s. v.
3216 Biskop Birger af Västerås, riddaren Erik Axelsson med flere af Sveriges rikes råd intyga, att biskop Kettil af Linköping jämte sju svenska riddare borgat för troheten hos riddaren Krister Bengtsson, innehafvare af Kastelholms slott.
3218 Erik Axelsson, konung Kristierns hofmästare i Sverige, meddelar Nils Poitz frihet och frälse på alla de gods han nu ägde och ärft äfvensom framdeles komme att ärfva.
3236 Henrik Persson, upplåter 1464, den 12 maj (sabato proximo post ascensionis Domini), inför borgmästare och råd i Stockholm på Per Nigelssons vägnar åt Laurens Henriksson Fynne en gård belägen västan mur, vid femte gränden åt söder från Gråbrödragränd.
3240 Biskop Kettil af Linköping samt riddarne Kristiern Bengtsson, Erik Nilsson, David Bengtsson, Ivar Gren och Trotte Karlsson kalla och hylla konung Karl Knutsson "efter meniga Sveriges allmoges vilja och samtycke" för sin "fulla troherre och konung hit in i Sveriges rike" och utlofva åt honom sin trohet. Dat. dominica proxima post festum sanctorum Petri et Pauli.
3241 "Menige Sveriges rikes frälsemän, köpstadsmän och menige allmoge" gifva tillkänna, att de "hyllat och undfått ärligen och högboren furste konung Karl hit i Sveriges rike igen", och utlofva åt honom sin trohet. Dat. in die visitationis Mariæ virginis.
3256 Ärkebiskop Jöns, biskop Kettil af Linköping, Erik Axelsson och några flera af rikets råd sluta förlikning med konung Karl Knutsson och belöna honom med Raseborgs och Korsholms län på lifstid samt med Kumo gård och hela Satakunta på 8 år, hvarjämte de tillerkänna hans arfvingar rätt att efter hans död behålla Korsholms län i 15 år till betalande af hans skulder, såvida icke regeringen ville återlösa det för 20 tusen mark.
3342 Riddaren Erik Axelsson till rådet i Lübeck om de oförskyllda förföljelser han, hans bröder och många andra fått utstå af konung Kristiern, samt att han ville med all makt afvärja dennes anfall, hvarför han begär, att handeln med Danmark skulle förbjudas och ett öppet bref anslås på stadens kyrkodörr. Dat. amme daghe des hilgen crucis exaltacionis.
3343 Rikets råd och Stockholms magistrat inbjuda konung Karl Knutsson att infinna sig i Stockholm och återtaga riksstyrelsen.
3355 Olof Eriksson, Fynne kallad, och hans hustru, Margareta, gåfvo 1468, den 28 mars (feria secunda post dominicam Letare), hvarandra tredjedelen i all deras lösa och fasta egendom att efter enderas död tillfalla den efterlefvande kvitt och fritt af oskiftadt gods.
3360 Konung Karl Knutsson till köpstadsmän och allmoge i Linköpings stift med förmälan, att han måste resa till Finland med anledning af "öfvervåld och orätt", som biskop Kort, Erik Axelsson m. fl. i Finland tillfogat honom, och att han utsett Nils Sture till riksföreståndare. Datum fredagen före S. Eriks dag.
3367 Clement Fynne upplåter inför Stockholms råd och fogden Peder Lille 1468, den 28 november (feria secunda ante festum Andreæ apostoli), åt hustru Sigrit, herr Morten Lindorms änka, en gård i Stockholm.
3384 Per Fynne utreder jämte fem andra dannemän inför Stockholms råd 1469, den 29 maj (feria secunda proxima ante festum corporis Christi), arfvet efter Kersten Hake, som aflidit i Lübeck.
3394 Prästen Henrik Fres, herr Jøns Freses son i Åbo, säljer och upplåter 1469, den 16 oktober (feria 2:a ante festum Luce ewangeliste), inför borgmästare och råd i Stockholm åt Oleff Stenssen ett stenhus, med källare och gatubod, "östan till å Köpmannagatan i gamla muren och porten, hvilket hus Hans Skogh tidigare ägt, och utredes härvid att köparen betalat den sistnämnde "i lefvande lifvet" 100 mark, vidare åt Magnus Perssen, Skoghs systersson, 20 mark, Nigels Skogh i Gulta i Korppe soken 2 ¾ mark, hustru Holfrid 3 1/3 mark samt Rawald Fres, Jöns Freses son, 18 mark. Säljaren Henrik Fres undfår 55 mark och därutöfver till vängåfva en guldring så god som 22 öre.
3396 Rådet i Stockholm till domkapitlet i Uppsala, att domkapitlet i Åbo efterskrifvit en viss mäster Kort, som i Stockholm utfört ett välljudande och välformeradt (orgel?)verk, hvars like icke funnes i de tre rikena, men att rådet uppmanat honom att begifva sig till adressaten, som ombedes att på det bästa mottaga honom.
3425 Olof Valdemarsson och Bernd Hake sälja 1470, den 16 juni (sabbato trinitatis), inför borgmästare och råd i Stockholm för 70 mark penningar åt Oloff fiskare "opa her Oloff Rauld Surepe son" en tomt med byggning östan mur belägen i Makerlands gränd, hvarvid intygas, att Oleff Bang, fast borgare i Åbo, uppburit af Olof fiskare 25 mark penningar, som igenstodo, och att hela köpesumman sålunda blifvit åt herr Olof utbetalad.
3433 Lydike j Västerås, Korth i Åbo, med Guds nåd biskopar, Sten Sture, Sveriges föreståndare, Erik Axelsson, Ivar Axelsson, Erik Eriksson, Nils Sture, Fader Ulfsson, Greger Bengtsson, Åke Jensson, Greger Mattsson, Arend Bengtsson, riddare, Kristiern Frille och Hartvik Japsson af vapen uttala sig i Stockholm den 28 augusti (Augustini dag) 1470 till förmån för Birgitta Olofsdotter, herr Erengisle Nilssons änka, beträffande giltigheten af hennes framlidne mans morgongåfvobref äfvensom ett af honom 1467, d. 28 juni, utfärdadt stadfästelse- och förbättringsbref å förenämnda morgongåfva.
3435 Biskop Johan i Strengnäs, Lydechinus i Västerås och Konrad i Åbo meddela i Stockholm 1470, den 29 augusti (die decoll. Johannis bapt.) 40 dagars aflat åt dem, som vissa helgedagar besöka och med gåfvor ihågkomma Götala kyrka i Strengnäs stift.
3436 Biskop Johan i Strengnäs, Lydechinus i Västerås och Konrad i Åbo meddela på samma tid och ort 40 dagars aflat åt dem, som på vissa helgedagar besöka och med gåfvor ihågkomma Lunda kyrka i Strengnäs stift.
3468 Philpus Ivarsson öfvertager i Stockholm 26 mars 1471 af herr Ivar Axelsson och herr Erik Eriksson Barsgård i Karis socken.
3470 1471, den 20 maj (feria secunda post festum Erici regis et martiris), upplåter Anna, Ravald Swrepäs hustru, i Åbo" jämte sin son herr Olaff Surepe inför borgmästare och råd i Stockholm åt Dannell Biörssen ett stenhus, med 2 bodar och en källare samt en trädgård, beläget mellan Köpmans- och Kinheste gatorna, samt erkänner att köpeskillingen blifvit till fullo erlagd.
3479 Rikets råd förbjuder utländske män att sitta som borgmästare eller rådmän eller hafva något märkeligt ämbete i stad, såsom tullskrifvare, stadsskrifvare och vardskrifvare, så att hvar stad skall styras och regeras med svenske inländske män, som hafva i staden liggande grund, samt förklarar att den artikeln i stadslagen, som lyder att halfdelen i rådet skall vara svensk och halfdelen tysk, skall aldrig någon tid härefter blifva vid makt. Dat. sancti Calixti dag.
3493 1472, den 2 mars (feria 2:a ante dominicam Lætare), nämnes Anders Finne bland "mälismän", hvilka skulle uppmäta en i Stockholm belägen tomt, som bytt ägare.
3497 Hans van Asken, rådman i Åbo, upplåter 1472, den 16 maj (in vigilia pentecosten), inför Stockholms råd åt Hans Otte ett sitt stenhus och liggande grund i nämnda stad, västan mur på Långgatan mot Korntorg, för 580 mark, som han erkänner sig hafva emottagit.
3520 Biskop Kort i Åbo deltager i Stockholm 1472, den 24 augusti (die beati Bartholomæi apostoli), i svenska riksrådets ratifikation af det i Kalmar den 2 juli s. å. slutna fredsfördraget med Danmark och Norge.
3524 Biskop Kort i Åbo ingår i Stockholm den 1 september (die beati Egidii abbatis) 1472 jämte en mängd andra medlemmar af riksrådet å kronans vägnar med riddaren Sten Sture ett jordebyte, hvarigenom denne får, förutom mycket annat, "Näsby bolstad, som Gripsholm vpa standher".
3571 Stockholms råd frisäger 1474, den 9 maj (fer. prox. post. domin. Cantate), Laurens i Wedela i Tyllinge socken beträffande den häst, "som Mattis Fynne talade till honom".
3572 Laurens Skalme, borgare i Åbo, fullmäktigar inför Stockholms råd 1474, den 14 maj (sabbato ante festum Erici regis et mart.), Jenis Mangsson consul och Mikel clensmit "att uppbära all hans utestående gäld".
3573 Matts Olafsson från Ulfsby och hans broder Jakob sälja i Stockholm den 8 juni 1474 åt borgmästaren där Magnus Eriksson hälften af ett stenhus i nämnda stad.
3579 "Olaff Ingeualsson till widhernampn Systersson, pa then tiidh byiakirkione fforstandare" upplåter inför Stockholms råd 1474, den 27(?) augusti (nästa rådstugudag efter S:t Bartholomæi), åt herr Magnus Eriksson hälften i det stenhuset i Stockholm, som Mattis Olsson i Wlffsby och hans broder Jakob, "hustru Anna, Lasse Moors, arffua, giffuet her til byiakirkione epter hustrva Annas, forscrifna Lasse Moors, dödha", för 100 mark Stockholms penningar, hvilken summa bemälde Olaf Systersson erkänner sig redeligen uppburit hafva på den helga kyrkas vägnar "i swa motto ok meth foroordh ath aarliga ok till ewig tiidh skal haldas en tiidh om aareth begengilsse epter fforscrifna Lasse Moor och hans hustrva Anna ffredaghin nest ffore longa ffredag meth xij klercke vigilias om aptonen til fforende ok messoner om morghonen offorsumath vthan alla ghensegn til ewig tidh som forscriuat staar".
3586 Sten Sture och Svenska riksrådet tillförsäkra Holländska köpmän fri fart till och från Sverige. Dat. vp neyjars dagh.
3592 Michel Jönsson af Pargas socken, kapellanen vid S:t Göran i Stockholm herr Olofs arfvinge, frisäger i Stockholm den 13 maj 1475 dennes testamentsverkställare för allt tilltal beträffande arfvet efter bemälde präst.
3593 Herr Mattis Erici, prebendat, vittnar inför Stockholms råd, 1475, den 22 maj (feria 2:a post fest. trinit.), att Göteka fan Bomelins en piga, dotter af Ärneka Poye i Vlffsby socken, dött "aff retta sott pestilentia och ekke aff hwggom".
3594 Mikel Japsson och hans svåger Pedher Hansson, båda från Fastaraby i Tenale socken, frisäga inför Stockholms råd ofvannämda dag Mattis Jensson och Andres Ragualdsson från allt tilltal beträffande arfvet efter framlidne broder Niclis Japsson, "huilken födh war j for:na Ffastareby".
3595 Hustru (Cristina*) Birgitta i Kyriaws by i Näffw socken frisäger inför Stockholms råd 1475, den 24 maj (in profesto corp. Christi), sin måg Laurens guldsmed från allt tilltal beträffande arfvet efter hennes dotter Anna, bemälde Laurens' hustru.
3596 Sven Jonsson af Lamalaby i Kymeta socken, Andres Laurensson ibidem, Laurens Mikelsson, Jenis Henricsson från Wretaby i samma socken intyga inför Stockholms råd förenämnda dag att Jenis Persson var fullmäktig gjord af sina föräldrar att uppbära arfvet efter deras aflidne son Ingemar Persson, hvarvid bemälde Jenis Persson erkänner sig till fullo bekommit arfvet.
3597 Hustru Margit Jenissedotter i Mwdesby i Parggasse socken och hennes måg Jenis Staffansson, borgare i Aabo, arfvingar till den förstnämndas broder Mattis Bredholth, erkänna inför Stockholms råd 1475, den 29 maj (feria 2:a prox. ante festum Marcellini), sig vara väl förnöjda beträffande arfvet efter bemälde Matts samt frisäga den aflidnes änka, hustru Elin, från allt tilltal beträffande detta.
3598 Skiärlag Nielsson i Brenneboda i Kymeta socken frisäger inför Stockholms råd 1475, den 14 juni (feria quarta prox. post festum s:ti Eskilli), i närvaro af Ingemer Olsson i Ärmedale, Andres Nielsson i Sekkiesare och Martin Trossen i Täffwesare, Olaff Stensson och Mattis Hermansson från allt tilltal beträffande arfvet efter Skiärlags aflidne stjufson Laurens Jensson.
3599 Henrik Korkie af Haw socken frisäger inför Stockholms råd 1475, den 8 juli (sabbato prox. ante septem fratr.), sin framlidne sons, Nils Henrikssons, testamentarier Hanis Otte, Benct Kog och Pawal Böste från allt tilltal beträffande arfvet efter den aflidne.
3600 Stockholms råd besluter samma dag att soldenärer, som farit till Viborg, icke skola få lön, längre än till senaste påsk.
3601 Ingeual stadsskrifvare i Stockholm, fullmäktigad "på hustru Gretas, Hanis fan Askens hustru, vägnar, som bor i Aabo". upplåter inför Stockholms råd 1475, den 15 juli (lögerdagen näst före s:t Marie Magdal.), åt Jacob Moyses hennes fädernetomt på Södermalm i Stockholm för 40 mark Stockholmska penningar.
3607 Hanis Otte anmodas inför rådet i Stockholm 1475, den 26 augusti (sabbato prox. post Barthol.), att icke betala Hanis van Asken eller hans hustru Birgitta Meyenborgx af de 154 mark, "som han kändes att igen stodo obetalade af huset, förr än söndags allmosan får sin ränta, som i samma huset [är] obetalad".
3609 Olaff Eriksson bemyndigar inför Stockholms råd 1475, den 16 september (sabbato infra oct. s:tæ crucis exalt.), sin broder Jenis Eriksson, "att lösa allan sin arfvedel, både möderne och fäderne, som han hade gifvit till Nadendals kloster, hvilket som beläget är i Lukkaresby i Maska socken i Findland".
3613 Fyra Stockholmsborgare vittna inför Stockholms råd 1475, den 23 oktober (fer. 2:a prox. ante festum beat. Symonis et Jude), att de närvarit vid det byte, som gjordes mellan Pedher Swin och Ingride i Geraby i Mwstasare socken och Folke Clemitzson i Jwnkkaswnda om det arf, som dem tillfallet var efter hustru Katerine, Pedher Swins hustru, som framliden var, hvarvid Peder Swin till fullo betalt arfvingarna.
3614 Henrik Nielsson af Säwensara frisäges 1475, den 25 oktober (feria 4:a ante festum Symonis et Jude), af Stockholms råd från det åtal Peder Brwn, borgare i Wlfsby, gjort, "att han skulle hafva lofvat för en, som kallades Henrick Pilth". Henrik Nilsson hade nämligen bref och bevisning samt ett vittne, "att han war ther fore wordher i Tornöö sockn medh twa tolffter, swa ath han aldre loffuade ther fore"; ville någon tala till honom i detta ärende, "tha late koma sin breff fore i Aabo".
3615 Peder Swin frisäges samma dag [25. oktober 1475] af Stockholms råd från det tilltal, "som Clemit Möra hade till honom om sin broders arf".
3617 Benct Kog går, själf 12:te, inför Stockholms råd 1475, den 15 november (feria quarta post Martini), lag, "ath han hade ecke saalth Ryssome harnisk. Medh honom sworo Hanis Wlff, Jacob offuerskärare, Andres Dieckn, Peder Swin, Nic. Kylmerawte, Oloff Person, Jacob Mangsson, Biörn Hansson, Villam Mörth, Tielffue Östinsson, Hanis Stub".
3618 Olaff Hinssesson förvillkorar sig 1475, den 18 november (sabbato ante festum s:ti Clementis) inför herr Sten Sture och Stockholms råd vara fridlös både i Sverige, Norge och Danmark och alla Hansestäder med sådant skäl, att spörs det inom 10 år "ath han haffuer saalth Ryssener harnisk eller wäria och ath han aldre forwarade Ryssener, thet the skuldo wara gripne, therfore woro tesse epterscriffne redabone ath gaa lagh medh honom: Hanis Smit", och 10 andra borgare, däribland Kölmerawta.
3620 Henrik Zerkenso går, själf 12:te, 1475, den 27 november (feria 2:a prox. ante festum s:ti Andreæ), inför Stockholms råd lag, att han icke hade sålt åt Ryssarne harnesk eller värja.
3621 Mattis Martinsson, rådman, fullmäktig "pa renliffwes mans vegna bro[der] Nils Moors ok hustru Margrete vegna i Naffwa sockn i Krokin ok hustru Katerina vegna i Calix i Corppa sockn ok ens wngx drengx vegna, som tha war i Prysszen", upplåter inför Stockholms råd 1475, den 2 december (sabbato prox. ante festum s:tæ Barbaræ virg.), för 200 mark Stockholms penningar åt tullskrifvaren Pedher Skytta ett stenhus, beläget vid Köpmansgatan i Stockholm.
3637 Sex män, däribland Andres laxekarl, intyga 1476, den 23 mars (sabbato Lætare), inför Stockholms råd, att de hört det Halstins hustrus moder i Kariis satte skeppar Jenisses hustru ett laxfiske till ränta till dess hon kunde lösa det igen för 40 mark.
3640 Henrik myntare upplåter inför Stockholms råd 1476, den 11 maj (sabbato ante festum sancti Erici regis et mart.), åt Nic. Bagga samma gård (i Stockholm), som Olaff skomakare köpman tillförene upplåtit åt honom, för sitt fasta fäderne, som beläget vore i Biwrsängh i Pargasse socken, hvilket Henrik skulle annamma till sig fritt och kvitt.
3643 Riksföreståndaren Sten Sture stadfäster den dom, som en af honom och rikets råd utsedd nämnd efter skedd ransakning komme att fälla beträffande S:t Sigfrids altare i Åbo domkyrka tillhöriga godset Lapparla i Bjerno socken, hvarom träta vore.
3644 Riksföreståndaren Sten Sture förklarar 1476, den 26 juni (feria quarta infra octauas sancti Johannis bapt.), i herr Nils Stures närvaro sig vara ense med Stockholms borgmästare och råd, att efter det en viss Willam icke inom den tid (pingst), som honom var förelagd i herr Ivar Axelssons närvaro, kommit till svars med Hans fan Asken eller hans hustru, Birgitta Meyenborgs, angående en penningsumma, som obetalad stod inne i Hans Ottes hus (i Stockholm), Hans fan Asken ägde annamma till sig sagda summa, samt att, om Willam hade därvid någon åtalan, han finge utföra den i Åbo.
3648 Hans Bengtsson, borgare i Åbo, tilltalar 1476, den 9 september (feria 2:a prox. post fest. nativ. Mariæ), inför Stockholms råd en viss Raguald Camp om 8 tunnor salt.
3651 Rådet i Stockholm lösgifver 1476, den 9 oktober (feria quarta prox. ante festum Kalixti), å den i Enköping aflidna Martin Finnes vägnar det beslag (besetning), som en viss Olof Mattsson "hade besatt ner Hanis Otte i kopper".
3652 Två Stockholmsborgare intyga samma dag [1476, den 9 oktober] inför Stockholms råd en utsaga af borgmästaren Andreas Munk m. fl. "ath Knwt gest, herr Stens skipman, hade fastadh ok bött epter Peder mölnare, som han tog aff daghom i Aabo".
3653 Henrik Olsson af Örbominne socken fullmäktigar 1476, den 16 oktober (feria prox. ante festum undecim milia virg.), inför rådet i Stockholm sin frände skeppar Symon "att tala på det arfvet, som honom kan tillfalla efter hustru Margreta, Clemit Fynnas, hvilken som var hans syster, både om fader och moder".
3664 Mattis Mattisson, borgare i Nadendal, frikallar 1476, den 27 november (feria quarta prox. ante festum s:ti Andreæ apost.), inför rådet i Stockholm Jenis veghare från allt tilltal beträffande arfvet efter sin syster Cristine, Jenis veghares hustru.
3665 Rådman Magnis Ottir, fullmäktig för Greurs Hwitte, borgare i Aabo, upplåter 1476, den 7 december (in profesto concept. Mariæ), inför Stockholms råd åt Jenis Laurensson i Horn för 420 mark ett stenhus mot söderport i Stockholm.
3677 Rådet i Stockholm förklarar 1477, den 10 mars (feria 2:a prox. post dom. Oculi), att Claus skräddare skall blifva vid sin inteckning (besetning) efter Swrman, som dött i Aabo.
3681 Herr Tydeman, Joan Lyndorm, Berend Jensson och skeppar Simon upplåta 1477, den 30 april (in profesto beat. apost. Philippi & Jacobi), inför rådet i Stockholm åt Peder Holmgeri, ombud för Stockholms gråbrödrakloster, en tomt vid Köpmangatan (i Stockholm), efter Clemet Fynnes afl. hustru, uppå det att klostret skulle hafva henne i åminnelse och evigt bönhåll", dock till eventuell återlösen för bördemän eller borgare.
3687 Peder Fynne tillkännager 1477, den 19 maj (feria 2:a prox. ante fest. pentec.), inför Stockholms råd, att han hittat 7 mark penningar emellan Mikel Raukamaags gård på berget och kolmilan, och åtta lågo i snön.
3692 Rådet i Stockholm tillgifver 1477, den 2 juni (feria 2:a ante fest. corp. Christi), i närvaro af herr Göstaff och på hans förbön Mikell Raukkamaag, som ej svarat på ett bref, som rådet honom tillskrifvit, "och att drengen som penningarna hittade var en vitvilling".
3694 Olaff Esbiörnsson i Nerppes, Jenis Olsson ibidem, Andres Tomasson i Tokkiaby, Andres Greursson, Jenis Östinsson, och Olaff Jensson intyga med ed 1477, den 7 juni (sabbato prox. post fest. corp. Christi), att Hanis Laurensson, född i Tiokkaby i Nerppes socken, vore "äkta och rekta" både af fader och moder.
3695 Bro[der] Erik organista, fullmäktig för gråbrödraklostret i Stockholm, upplåter inför rådet i denna stad 1477, den 16 juni (in profesto s:ti Botolphi), åt en Jenis Andersson en tomt belägen vid den gården, som Clemit Fynne ägde, hvilken tomt for:ne Clemit Fynne och hans hustru gifvit åt Gråbröderna i testamente för 20 mark och 6 öre Stockholms mynt.
3697 Martin Jensson, "bödeln i Åbo", åtalas inför Stockholms råd 1477, den 25 juni (crastino s:ti Johannis bapt.), att han stulit en ko af Ingwer Dieckn vid Beyersta. "Ty dömdes han till rep. Pie memorie".
3698 Pawal Fynne dömes af Stockholms råd 1477, den 30 juni (crastino beat. apost. Petri et Pauli), till 3 marks böter, "ty han gick utaf rätten".
3701 11 män från landsbygden i Uppland "gingo i lag med Björn Ingemundsson" inför rådet i Stockholm 1477, den 5 juli (sabbato infra oct. visit. Marie virg.), "ath han aldre bittalade Martin Jönsson, bödelin, the kona han hengde fore".
3702 Magnis Tydekesson erkänner 1477, den 7 juli (feria 2:a prox. ante festum sept. fratr.), att han slagit ihjäl Olaff Fynne i Sollentwna socken, i Bagarom. "Ty dömdes han till svärd. Pie memoire".
3703 Pawal Fynne dömes af rådet i Stockholm samma dag [1477, den 7 juli] till 6 marks böter, emedan han kallat en Uppsalaborgare tjuf, och därutöfver till 3 marks d:o, "ty han [gick] med omynne aff rettin".
3705 Symon öfverskärare, fullmäktig för Skaraborgaren Sven Olsson, upplåter inför rådet i Stockholm 1477, den 19 juli (sabbato in profesto s:te Marg. virg.), åt Henrik myntare 9 stänger jord i Pargasse socken och Skrobbaby för 70 mark fritt och kvitt till evärdelig ägo.
3707 Magnus Olsson af Finland åtalas inför rådet i Stockholm 1477, den 4 augusti (feria 2:a prox. ante festum s:ti Laurencii), att han haft tidelag med en ko. "Ty dömdes han till elden. Pie memorie".
3709 Hening skrifvare dömes af rådet i Stockholm 1477, den 11 augusti (crast. s:ti Laurencii), att betala åt Nådendals kloster de 70 mark och 7 öre "som han blef klostret skyldig af den räkenskap, som Sven Helsing, Ingeuall Torstinsson, Olaff Valdemersson och Olaff Stensson voro utöfver".
3710 Waste i Tränawiik dömes samma dag [1477, den 11 augusti] af rådet i Stockholm, till 40 marks böter för olaga köpslagan. Jeppe Valdemarsson i Tränawik dömes likaledes för samma brott till 40 marks böter.
3711 Magnis Olsson, syssloman vid S:t Clara kloster, lofvar inför rådet i Stockholm 1477, den 16 augusti (crast. assump. Mariæ virg.), med handräckning åt fogden Peder Ragvaldsson och borgmästarena, "att han skall förnöja broder Mattis af de penningar, som Hening skrifvare hade förfarit för sancte Birgitte kloster [i] Nådendal, samma dag 10 mark och 2 dukater, det öfriga om nästkommande Michelsmässa".
3717 Magnus Nielsson i Mwstesara fäster inför rådet i Stockholm 1477, den 17 september (feria quarta 4:or temp.), sex manna lag att han icke drifver olaga köpslagan.
3718 Henrick Fynne intygar jämte andra inför rådet i Stockholm 1477, den 22 september (festo s:ti Mauricii), Laurens tunnbindares fullmäktigskap beträffande ett arf.
3719 Rådet i Stockholm utlåter sig 1477, den 27 september (sabbato prox. ante festum s:ti Michaelis archang.), att hustru Valborg, änka efter Martin Fynne i Enköping) icke hade att svara för hans gäld, enär hon hade rådets i Enköping bref, "så att hon lade nycklarna ifrån sig i rätten".
3720 Cristoffer Fynne uppbjuder 1477, den 11 oktober (sabbato prox. ante festum Kalixti) inför rådet i Stockholm för tredje gången en silfverpant.
3721 Peder Ketilsson i Bolsta i Parga[s] socken i Finland upplåter samma dag [1477, den 11 oktober] inför bemälda råd åt "sin swagh" Peder Jwte sin gård (i Stockholm), fritt och kvitt, uppå båda sina döttrars vägnar, Peder Jwtes hustru och hennes syster Lucia, med förbehåll att Peder Jwte skall gifva 50 mark Stockholms mynt åt Lucia, "tha hon bliffuer foreseedh".
3722 Nic. Eriksson, Anders Nielsson, Aruid Nilsson, Per Pedersson, borgare i Rama, äfvensom en Henrik Eriksson ansvara inför rådet i Stockholm 1477, den 18 oktober (sabbato ante festum vndec. mil. virg.), att Raguald Arvidsson skall i Rama svara Laurens Zonesson "om eth mansläkte".
3723 Magnis Mikelsson från Hammarlands torp, nämnda sockens "byggensman" och Peder Tordssons måg, frisäger inför Stockholms råd 1477, den 25 oktober (sabbato prox. ante festum Symonis et Jude), hustru Ästride från allt tilltal beträffande arfvet, som han på sin hustrus vägnar uppburit af henne.
3724 Skepparen Thomas Paualsson, hemma från Mälisby i Nawa socken i Findhlandh, tillkännagifver inför rådet i Stockholm 1477, den 5 november (feria quarta prox. post. omn. sanctor.), "att skeppar Claus och hans medhjälpare tagit från honom hans skepp, som var fraktadt med köpmansgods från Danzig och ville till Reval, och togo honom, då han låg för ankar vid Hangede vdh och satte där in sitt sällskap och en annan styrman. Därmed blef skeppet; och sade han, att där var inne 32 ½ läst salt, 22 säckar humla, item 5 pipor vin, item 5 tunnor ärter, item 1 tunna olja, item 1 tärning kläde, item en vagn, item två lådor, item 12 flaskor, item 3 bylten lärft".
3725 Laurens Ysantesson från Rama fälles af rådet i Stockholm 1477, den 8 november (sabbato ante Martini), till 24 marks böter för två blodsår han tilldelat en borgare. Pavall Ragualdsson från Rama fälles likaledes till 12 marks böter för det han slog förenämnde Laurens.
3726 Olawer Laurensse poyka, borgare från Rama, dömes af rådet i Stockholm 1477, den 10 november (feria 2:a in profesto s:ti Martini) till 40 marks böter för det han icke ställt sig till efterrättelse Peder Laurenssons af Korsholm förbud att drifva köpenskap i Norrbotten annorstädes än i laga hamnar.
3727 Jenis Japsson anmodas af rådet i Stockholm 1477, den 3 december (feria quarta ante Nicolai), vid 40 marks vite, att låta komma inför rätten de 140 mark, han var skyldig herr Raguald i Tornöö, desslikes allt det silfver han hade gömt.
3728 Henrik Marquardi, predikarebroder, fullmäktig för underpriorn i Strengnäs Laurens Clemitsson, samt Magnis Olsson, syssloman i S:t Clara kloster och fullmäktig för nämnda Laurens' syster, jungfru i sagda kloster, upplåta inför rådet i Stockholm 1477, den 17 december (feria quarta prox. ante fest. Thomæ), åt Jenis Andressone förenämnda Laurens' och jungfruns gård och tomt, som deras framlidne fader Clemit Fynne och deras moder ägt, belägen afsides från Köpmangatan, för 70 mark.
3739 Pawal Karlsson, född i Poya socken i Nyland, dömes till svärd af Stockholms råd 1478, den 23 februari (feria 2:a post domin. Oculi), för det han slagit ihjäl Jakob skräddare, "skinnare maghin".
3740 Magnus Olsson vid S:t Clara kloster anmodas 1478, den 9 mars (feria 2:a prox. post domin. Judica), af rådet i Stockholm att, vid 3 marks vite, betala Nådendals klosters sändebud de penningar, som han lofvade på Hening skrifvares vägnar.
3742 Per Laurensson, född i Tenale socken i Nyland, åtalas 1478, den 9 mars (måndagen före palmsöndag), inför Stockholms råd att hafva stulit af en Olof Hemingsson en packe lärft, 5 räfskinn och 1 pund fisk. Dömdes till rep. Pie memorie.
3744 1478, den 16 maj (in profesto s:te trinatis), sker inför Stockholms råd öfverlåtelse af en gård, "belägen västan mur, näst ofvan för Andres Fynnes gårdh".
3745 Bertil Mikelsson, borgare i Aabo, fälles samma dag [1478 den 16 maj], af Stockholms råd till. 12 marks böter för det han slog Kylmerawte. Förenämnda dag aflade Jakob Henricksson, Silffuast Mikelsson, Laurens Olsson, borgare i Aabo, sin ed på helgedomarna, att de hörde att Kylmerawte sade åt Bertill Mikelsson: "då drängen Olaff Japsson skildes från mig, då mistade jag 15 mark penningar; antingen hafver du de samma penningar eller drängen".
3749 Henrik Hansson i Wlffsby fälles af Stockholms råd 1478, den 25 maj (feria 2:a infra oct. corp. Christi), till 40 marks böter för olaga köpslagan.
3750 Bertil Mikelsson, boende i Aabo, fäster inför Stockholms råd 1478, den 27 maj (feria quarta prox. post. octauas trinit.?), tolfmannalag för de 15 mark, för hvilka Kylmerawte beskyllt honom och bergsdrängen.
3751 Nic. Kylmerawta fälles af rådet i Stockholm 1478, den 8 juni (feria 2:a prox. ante festum s:ti Eskilli), till 60 marks böter för det han kallat Bertill Mikelsson, borgare i Aabo, en tjuf.
3752 Jacob Benctsson beedigade, jämte två andra manspersoner, samma dag [1478, den 8 juni] inför Stockholms råd, att han gifvit herr Raguald i Tornö ett förgylldt kopparstop och af honom undfått 8 bäfverskinn.
3753 Ingeuall stadsskrifvare, fullmäktig för Swen Andersson i Fiskiöö i Cumblinge socken i Aaland, frisäger inför Stockholms råd 1478, den 10 juni (feria quarta et in profesto s:ti Eskilli), hustru Botille från allt framtida tilltal beträffande arfvet efter Jenis Andresson och Nic. Andresson.
3755 Laurens slaktare beedigar, jämte fyra andra personer, inför rådet i Stockholm 1478, den 26 september (sabbato prox. ante festum s:ti Michaelis archang.), att de voro närvarande, då Birgitta Henrikxdotter i Koliaby, som var född i Sastamala socken och hustru åt Henrik Ragualsson i Tyrffue i Sastamala, drunknade i Hola arne hamn.
3756 Jenis Laurensson, född i Pargasa socken i Findland, erkänner samma dag [1478, den 26 september] för bemälda råd, att han stulit en pung, som Claus skräddares hustru mist, jämte "the gyllenä och peninga ther woro innan", men sade, att "den pilthin, som priaren hade tjänth", icke haft därmed att skaffa annat än att han vexlat guldet åt Jenis.
3757 En viss Claus Hansson lämnar 1478, den 30 september (crastino s:ti Michaelis arch.), inför rådet i Stockholm upplysning angående ett laxfiske, beträffande hvilket Jenis Nielsson af Portenäs, fullmäktigad af hustru Katarina Anwndzdotter, borgerska i Aabo, talat till Henrik i Portenäs.
3760 Hanis Otte och Jenis Olsson, "testamentarier och föreståndare efter framlidna hustru Katerina, Kölmerawtes", upplåta inför Stockholms råd 1478, den 19 oktober (feria secunda proxima ante festum undecim virginum), åt rådman Mikel Wesgöte "det stenhuset, som hustru Katerina, Kölmerawtes, själf besatt i sin lifstid, och trägården där näst nedan före", belägna vid Södra porten i Stockholm.
3763 Lasse Jensson, borgare i Aabo, anmodas 1478, den 26 oktober (feria 2:a prox. ante festum beat. apost. Simonis et Jude), af rådet i Stockholm "att inom natt och år låta den drängen komma igen, som herr Swen och Staffan Vestgöte talade uppå".
3940 Herr Sten Sture till rådet i Danzig beträffande af adressaten fordrad ersättning för ett borgare i Danzig tillhörigt (i finländskt farvatten) förlist fartyg, hvilken förlust, så till fartyg som därpå befintliga varor, blifvit allaredan af brefsändaren ersatt.
4041 Riksföreståndaren Sten Sture lämnar väpnaren Knut Posse kvitto på 1000 mark penningar, utgörande årsafgiften för Tavastehus slottslån, samt erkänner att han gjort god räkenskap också beträffande Viborgs slottslän för den tid han det innehaft.
4051 Förbund mellan kapitlet, ridderskapet och staden Riga å hela Rigiska ärkestiftets vägnar och Sverige, som i egenskap af den Rigiska kyrkans beskyddare utlofvar sin hjälp emot Livländska orden.
4120 Svenska riksrådet till rådet i Danzig (och andra Hansestäder) att det förgäfves sökt förmå herr Ivar Axelsson att afstå från sitt sjöröfveri och att vidblifva sina försäkringar om fred och vänskap. "Hyr omme hefft onsse leue houetman myt vnser aller rade willen vnde vulbort de slote, her Iwar in hadde, Borckholme, Stekenborch vnd Rasenborch, belacht vnde bestalt, vnde der nycht sal vorlaten offte ouergeuen er he myt Gades hulpe hebbe ingekregen vnde ghewunnen to dusser cronen besten ock omme wolfart der stede". Föreslår gemensamt uppträdande emot herr Ivar. Dat. om dage sancte Gertrudis.
4121 Herr Sten Sture till rådet i Reval med svar på dess klagomål beträffande ett föregående höst uppbringadt och till Viborg infördt fartyg, m. m.
4127 Herr Sten Sture till rådet i Reval angående fartyget, som Mattis van Louede bemäktigat sig och fört till Viborg; meddelar att han själf ärnade sig till nämnda stad, men att, om detta ej komme att ske, han ville sända dit två riksråd och därom i tid underrätta adressaten, så att dess klagomål kunde till dem framföras; ordar om herr Ivar Axelssons förhållande och försäkrar om sin fortfarande vänskap.
4179 Riddaren Greger Mattsson (Lilje) till riddaren Åke Jönsson (Svarte Skåning) att herr Sten Sture själf skulle meddela honom riksrådets svar till danska konungen och gärna såge att adressaten följde med honom till Finland.
4182 Sten Sture till rådet i Reval att han till följd af förhinder icke kunnat förliden midsommar komma till Raseborg; ville nu gifva sig i väg dit och lofvar att, så snart han framkomme, därom underrätta rådet, samt begär att dess ombud ville då infinna sig å Busö (i Ekenäs landsförsamling).
4266 Jöns Olofsson, borgare i Stockholm, säljer med sin hustrus samtycke åt Nådendals kloster fem alnar jord uti Viiala i Nådendals landsförsamling.
4267 Herr Sten Sture och rikets råd, däribland Knut Posse, Erik Ragvaldsson och Joachim Fleming, utfärda från Stockholm 1489, den 23 oktober (fredagen näst efter xi:m jungfrurs dag), stadga angående sventjänares aflöning och deras städslande.
4268 Sten Sture, sju riddare, sex väpnare samt Stockholms borgmästare och råd afdöma en arfstvist mellan Åboborgaren Jakob Bagges hustru, Agnes, å ena sidan och kyrkoprästen i Pojo Ragvald samt Didrik Hansson, borgare i Åbo, å den andra.
4270 Paval Laurensson, kock hos ärkebiskop Jakob Ulfsson, och hans medarfvingar, däraf några i Finland, erkänna sig hafva uppburit allt dem efter deras morbroder Hemming Olsson tillfallet arf.
4272 Riksföreståndaren Sten Sture erkänner sig hafva uppburit af hustru Margareta, Stockholmsborgaren Hemming Olssons efterlefverska, 700 mark penningar, i arf tillfallna Hemmings bröder Oleff och Hinrik Öyän i Kyrö socken och andra i Finland bosatta arfvingar, hvilket arf utställaren genom Erik Ragvaldsson härförinnan köpt af nämnda arfvingar. Detta erkännande företer Erik Ragvaldsson Stockholms råd.
4305 Biskop Magnus Stjernkors jämte andra utfärda i Stockholm 1490, den 31 juli (in vigilia s:ti Petri apostoli), förordning om kontrollen af silfrets drifning och dess halt, däri bestämmes att "bergsfogden skall ständigt vara hos teknemästaren, när som de drifva silfver, att de båda taga till vara att det bliver godt och fint silfver, och skola de böij'et och se … det blifver klart och rent silfver för än där kommer kronans märke uppå".
4315 Biskopen af Strengnäs (Konrad Rogge) till biskop Magnus och domkapitlet i Åbo med färnyad fordran på utbekommande af innehållna afkastningen af hans kanonikat och prebende; i annat fall såge han sig nödsakad att offentligen afkunna en af påfven utverkad bannlysning öfver adressaten.
4360 Riksföreståndaren Sten Sture till rådet i Danzig med försvar mot anklagelse för det af honom fastställda priset å råg i Åbo, hvilket efter branden, som påsktiden öfvergått staden, af biskopen höjts till 9 örtug spannen men sedan alldeles frigifvits.
4361 Biskop Magnus i Åbo jämte ärkebiskopen af Uppsala, samt biskoparne af Skara, Strengnäs, Västerås och Vexiö med flere riksens råd förklara af Stockholm 1491, den 22 juni (10,000 riddares dag), på förfrågan af Sten Sture, att det gods, som tillhört borgaren David Esbjörnsson, hvilken ihjälslagit sin hustru och sedan begått själfmord, skall tillfalla den dödes arfvingar och icke kronan, "hvilkit wij ock swa medh lagen var dom stadfesta, swa at thet bliffwe schal effther thenne dach til ewiigh tijdh".
4362 Biskop Magnus i Åbo jämte ärkebiskopen i Uppsala, biskoparne af Vesterås och Vexiö samt riksföreståndaren Sten Sture m. fl. riksråd utfärda från Stockholm 1491, den 28 juni (in vigilia s:ti Petri apost.), en förnyad förordning om silfrets renande samt om de skyldigheter, som myntmästaren och silfverbergsmännen hade att iakttaga, hvilken förordning beseglas af biskoparne Nils i Vexiö och Magnus i Åbo.
4373 Herr Niklis Eriksson, höfvidsman på Viborg, till rådet i Reval att han för god grannsämjas skull lösgifvit några beslagtagna Revalska varor; yttrar sitt missnöje öfver att adressaten gifvit honom titel at blott fogde.
4403 Sten Mansson j Æchröö i Aalandh upplåter inför Stockholms råd 1492, den 30 april (Philippi et Jacobi afton), åt Jakob Laurensson "allan then deel, som honom met sin syskon ærffue borde i then gardh Jacob Laurensson vti boor pa fiskestrand, som theris framledne slecht hustrv Adelissa vti bodde."
4404 Laurens Jönsson i Helwystorp i Alandh, Biörn Mansson, Jöns Mansson, Michel i Swartnøø, Margit, Gunner Benctssons hustru, Holmger i Swynøø, Jöns Siffridhsson, Oleff Jönsson, Nils Jönsson, Anders Hardh, Niels Andersson och Jap i Vermdøø, alla tolf framlidne borgmästaren herr Nils Perssons bröder, brorsöner, brordöttrar och systersöner erkänna 1492, den 12 maj (lördagen näst före Erici reg. et mart.), inför Stockholms råd sig af herr Nils' testamentarier herr Anders Tørbo, rådman Pelle Persson och Raual Kamp mottagit allt det arf dem tillkomme efter bemälde Nils; hvarjämte de på tillfrågan förklara å sina och sina efterkommandes vägnar, att de aldrig ville den prebendan förhindra eller förarga, som herr Nils i sin välmakt hade stiftat Gudi till lof och ära för sig och sina föräldrars, vänners samt alla kristnas själar.
4406 Borgmästaren Nils Perssons testamentarier, rådman Pelle Persson och borgaren Rawal Kamp, upplåta jämte herr Anders Tørbo inför Stockholms råd 1492, den 21 maj (måndagen näst efter Erici reg. et mart.), åt Jøns Laurensson, herr Nils' brorson, en liten gård östan om det stenhus herr Nils bebodde östan mur i Privalks gränd.
4407 Laurens Jönsson i Heluistorp i Alandh upplåter inför Stockholms råd 1492, den 23 maj (onsdagen näst efter Erici reg. et mart.), "sinom kere son Jöns Laurensson vynman allan sin tridingx deel, som honom tillfallen war epter sin framledne broder her Niclis Persson, Gud hans siel nade". "Samma dach och stundh stode Oleff Jonsson i Norraby i Alandh, som war framledne her Niclis Perssons systerson ok giorde Michel Jönsson j Swartnöö j Vermdöö socken, som och waar her Niclis Perssons systerson myndoch och mechtoch ath forstaa theres tridingx arff, bade löst och fast jnnan stadh och vtan, som honom kunne tilfalle epter sin framledne moder broder her Niclis Persson". "Samma dach stode Biörn Mansson i Heluistorp i Alandh, som war her Niclis Perssons broderson ok giorde hustrv Margit, Gunner Benctssons, myndoch och mechtok om sin arffdel epter sin framledne fader brodher her Niclis Persson, bade lösth och fasth, jnnan stadh och vtan, hwar thet helst waar, huilketh (!) ffor:ne hustrv Margit, Gunners Benctssons epterleffue, är fframledne her Niclis Perssons broderdotter." Samma dag erkänner Oleff Joansson, Erich Thuressons sven, inför Stockholms råd "ath han stak j hel Flemingx suen pa brona wijdh hemelhusit östan til, sidan han hade honom slagit med en spanhaka offuer pannan. Thy dömpdes han til swerdh".
4408 Laurens Olsson, född i Vemmala (ͻ: Jommala?) socken, erkänner inför Stockholms råd 1492, den 26 maj (lördagen näst före dies rogacionum), "ath han ihälsloch sin eghin stalbroder met en tälikniff. Thy dömpdes han till swerdh. Pie memorie. Ok ware bade födde i Fyndlandh etc".
4409 Gregis Mansson i Swnabode i Föglade socken, Niclis Nickelsson i Lymböth i Lemmalanda socken och Pedher Jönsson i Heluistatorp också i Lemmelanda socken, "som hade hustrv Lussci botnekarlz systra, æn wylkin som är hustrv Lusscj broder Assmwndhz effterleffne barn, som är hustrv Luscj broder barn", dessa tre hennes "maga" upplåta inför Stockholms råd 1492, den 4 juni (måndagen post ascencionem Domini), åt Ysaack Joansson allt löst och fast, som dem med flere arfvingar tillfallit efter framlidna hustru Lusscj, botnekarls hustru.
4410 Herr Sten Sture herr Gregis Matsson, her Ywer Gren, Erick Trolle och allt Stockholms råd voro 1492, den 4 juni (måndagen näst efter ascens. Domini), "swa ens ath Ungerske gyllenen schulle her j rykit ganga fore xviij öre ok ey mera. Jtem Rinsche gullene for xij öre. Jtem en dauit for xj öre. Jtem en godh postulatus for j march. Jtem en hwndeken for vij öre. Jtem en horneken for vj öre. Jtem en arnoll for vj öre. Thette ær tollfrij: primo Harnisk, swerdh, aremborsth, lodhbössor, sadella. Aff gull, sylke, gullenestycke flogheeldh stucker schal her epter afftollis som annat".
4411 "Sendeboden aff Östrabotnen, aff Korsholm län [som] hiit (ͻ: till Stockholm) sende ware aff almogen" år 1492, den 6 juni (onsdagen infra octavas ascens. Dominj), voro: "Lasse Swckune i Mwstasara sochn, Japp j Enneckasaar, Laurens Biörnsson ibidem aff Kørw, Pedher Torste, Lasse Klemitsson och aff Kørw".
4412 Jachim Flemming sitter 1492, den 9 juni (pingstdagsafton), å Stockholms rådstuga med flere af riksens råd till doms öfver "ärligman" Erik Turessons en sven, Olof skrifvare vid namn, som därvid dömdes till svärd för att han förgripit sig på Erik Turessons hustru m. m.
4414 Michel Olsson, född i Huittis socken i Findlandh, erkänner inför Stockholms råd 1492, den 16 juni (lördagen näst efter pingst), "ath han hade Joan Öffregran aff stolit en stor del aff kleder och mykit annat, som Söueren stalsuen met hanom fangit hade, ok kendes han haffue seth eeldh oppa hans gardh til met. Thy dömpdes han til rep. Pie memorie.
4420 Oleff Nielsson i Gröneswnda säger inför Stockholms råd 1492, den 30 juni (lördagen näst efter diem patronorum), "ath bonden heth Biörn Jönsson j Wardöö j Swnda sokn, som honom then fiskän antwordade, som symperner j ware j kloffuen; ok bödhz Oleff setie borgen fore sich ath han schal sin fanga man her til stedis koma til retta; ware zache att Biörn her ey kome mandagh nest epter Michaelis eller för, tha skal Oleff Niclisson sieluer staa fore fisken til swars".
4423 Herr Sten Sture till rådet i Reval angående några af herr Nils Eriksson beslagtagna fartyg tillhöriga Revalsborgare, som idkat köpenskap med bönder i Viborgs län.
4427 Olaff Michelsson af Åbo fälles af Stockholms råd 1492, den 4 augusti (lördagen post advincula), till 80 march "for bomen han offuer stech; dabat j march."
4439 Erik Gislasson, rådman, och Jacob öfverskärare fullmäktiga inför Stockholms råd 1492, den 10 oktober (onsdagen näst efter Birgitte), Nielz Michelsson i Naw socken och Kornäs "ath fore stande theres hwstrws arffua jordh i Finlandh ok göre ther kronone reth aff".
4440 Örien Nielsson i Öffrayockij vid Wlffsby, "fulmechtogher ok welfortenkter", upplåter inför Stockholms råd 1492, den 15 oktober (måndagen näst efter Calixtj), åt Lyndwiidh Olsson en half gård västan mur i Stockholm.
4441 Svenska riksrådet fullmäktigar "nobiles, spectabiles et circumspectos viros et dominos Kanutum Posse militarem, capitaneum castri Kastelholm, Magnum Johannis in artibus magistrum, decanum ecclesiæ Aboensis, Ericum Ragualsson militarem et magistrum Henricum Wenne, canonicum ecclesiæ memoratæ", att på grundvalen af ett af riksrådet uppsatt skriftligt förslag, som de ägde meddela ärkebiskopen, biskoparne samt Tyska orden i Livland, med dessa afsluta ett förbund emot storfursten af Moskva, hvilket fördrag riksrådet på förhand förklarar sig skola godkänna; och skulle, i händelse någon af fullmäktige finge förhinder, de öfriga likväl fullgöra uppdraget eller därförinnan utse annan man.
4442 Oleff Adamsson af Padas (ͻ: Pargas?) socken, Clemet Bengtssons förra hustrus brorson, och hustru Birgitta Staffansdotter, hennes syster, frisäga inför Stockholms råd 1492, den 22 oktober (måndagen näst efter xj:m jungfrurs dag), Clemets senare hustru, Ingeborg, från allt tilltal beträffande arfvet efter den aflidna hustrun.
4443 Samma dag [22.10.1492] upplåter inför Stockholms råd Hinrich Finne, borgare i Aabo och fullmäktig för sin styfson Lasse Henriksson, en brorson till framlidne Mattis Hermansson, åt Jöns Mattsson och dennes hustru, Birgitta, allt det arf, utgörande en sjettedel, som tillfallit bemälde Lasse efter Mattis.
4446 Örian Nilsson i Öffre jocki vid Wlffsby, fullmäktig, upplåter inför Stockholms råd (i oktober) 1492 åt Lindwidh Olsson en half gård i Stockholm.
4448 Michel Laurensson, född i Nylandh, erkänner inför Stockholms råd 1492, den 3 november (lördagen post omn. sanctor.), "ath han hade stolit en rya, som lach i retten, aff Germwndh screddare. Thy dömpdes han fran annat örat ok myster hwden och ryme staden".
4450 Metta Hinrichsdotter, född i Hullula socken i Tawastalandh, erkänner inför Stockholms råd 1492, den 3 december (måndagen, sancta Barbara afton), att hon stulit vadmal och annat smått. "Dömdis til stupan."
4451 Stockholms råd dömer 1492, den 17 december (måndagen näst före Thome apostoli), att "epther tet hustrv Gertrudh haffuer sit breff och sin schel aff Aboo, som henne tillforen fore retten wort fore lagth, tho schal Claus Arenstorp göre kystan swa godh som han henne annamade".
4452 Kadrin Laurensdotter i Mwstasara socken och Cristin And[er]ssedotter j Halkos socken erkänna inför Stockholms råd 1492, den 19 december (onsdagen näst före Thome apost.), "sine oppenbarlica gerninga them haffua stolit vij ore peninga aff Mans köpmantz piga i bastuen met annat. Thy dömdes the til stupan och forswerie staden."
4463 Henrik Joansson, född i Resa socken, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 23 januari (onsdagen näst efter Hinrici), sig hafva stulit, "tet selffret och kleder, fore retten laga, aff rettaren i Töffta. [Thy dömpdes han til rep.] Pie memorie."
4473 Oleff Nielsson, född i Wechtis socken i Nylandh, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 13 februari (onsdagen näst före Sigfridi), sig hafva stulit "self och kleder aff en bonde Anders Erlandson pa Berköö" (?). [Thy dömpdes han til rep.] "Pie memorie."
4476 Knut Hinrichsson, född i Raysze socken vid Nadendal, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 27 februari (onsdagen näst efter dominica Jnvocavit), sig hafva stulit "aff Otte fan Damern x marc deninger och en guldringh. Thy dömpdes han til rep. Pie memorie."
4485 Niclis Mansson, född i Nowses socken, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 24 april (onsdagen näst efter Georgii milit. et mart.), sig hafva stulit "vij öre peninger aff en gammal quinna i sudra bastun; och hade drengen tienth Gregis Kopper i bastune. For her Niclis Thuressons bön schul nöth han stupan och fordrogis galgan och forswor staden och alle stadz marker."
4489 Sten Sture till rådet i Reval, att han, med anledning af dess i ett honom omsider tillhandakommet bref af 26 januari framstälda klagomål att myndigheterna i Viborg lagt beslag på åtskilliga Revals borgares såväl fartyg som varor, brefvexlat med höfvidsmannen på Viborg, Nils Eriksson, och fått den upplysning att nämda åtgärd framkallats af olaga handel, bedrifven af ifrågavarande borgare. Säger sig hafva anbefallt undersökning i saken och utlofvar rättvisa.
4490 Berendh Hake, Jakob Laurenszon och Knwt Frys, fullmäktiggjorde i rådskoret i Stockholms "bykyrka", i närvaro af två borgmästare och stadsskrifvare, af Birgitta Henriksdotter i Resa socken i Paltzie by i Aboo biskopsdöme – som fullmäktigats af sin moder Cristina Pädersdotter att uppbära ett denna tillfallet arf efter sin aflidne broder Hinrich Pedersson Mwggel – upplåta inför Stockholms råd 1493, den 11 maj (lördagen näst före Erici), åt Mwggels änka, Birgitta, bemälda arf.
4491 Henrich Olsson, född i sancta Kadrine socken i Findlandh, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 15 maj (onsdagen näst före Erici regis et mar.), sig hafva "vnrympt met sin husbondes peninger, som han hade fongit fore en fiskeswmp och annat mera han met sich hade. Effter hans egin tilstandelsse dömpdes han till stocken."*
4496 Jöns Olson i Rörssnes af Wlffsby socken, fullmyndig för sin moder, hustru Martha därsammastädes, Oleff Manssons änka, upplåter inför Stockholms råd 1493, den 5 juni (helge lychama affton), åt Pedher Falkensten allt det arf, som tillfallit bemälda Martha efter hennes aflidna dotter Birgitta, Falkenstens hustru, och erkänner sig å moderns vägnar vara väl förnöjd med "xxx march j gode rede betalningh met en tunna ööl och spisningh." Vittnen att han fullmäktig var att uppbära nämnda arf voro: Michel Östensson i Swartismare i Vlffsby socken, Lasse Andersson i Pedersnes, Hinrich Olsson i Hywgböl, Oloff Rawalsson i Torssnes och Hinrich Persson, alla i samma socken.
4497 Samma dag [5.6.1493] dömes Oleff Laurensson, född uti Ingo socken i Rasaborgx län af Stockholms råd "til swerdh for manslaget han i hel sloch Knwt Posses tieneres broder. Pie memorie".
4498 Michel Östansson i Swartismara by i Wlffsby socken, broder åt Lasse Bagges aflidna hustru, Kaderine, vidare hustru Margith Östensdotter i Rörssnes, bemälda hustru Kadrins syster, Laurens Andersson i Pedersnes by i samma socken och Oloff Olsson i Eneköpingk för sin hustru, Cristina Jenssdotther, hustru Kadrins systerdotter, upplåta inför Stockholms råd 1493, den 10 juni (måndagen näst efter fest. corp. Christi), åt rådman Erich Joansson, fullmäktig för hustru Dorothea, för 80 mark Stockholmska penningar en tomt å Norrmalm i Stockholm.
4499 Oleff Scriffuere fullmäktigar inför Stockholms råd 1493, den 17 juni (måndagen näst efter Viti et Modesti), Niclis Biörnsson och Mans scriffuere i Östrabotnen "ath withne om hans fäderne och möderne j Östrabotnen".
4506 Kadrin Oleffsdotter, född i Berne socken och boende i Solentwna socken i Vplandh, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 1 juli (måndagen näst efter apost. Petri et Pauli), "ath haffua affstolit hustrv Margit, lisla Thomoss hustrv, j bolth lerepth schattat fore ix öre. Ffor Gudz schul och hennis smaa barn fordroch fogaten, borgamestarena och radit henne liffuit, och dömdis til stocken ok forswerie staden och stadz marker."
4509 Åboborgaren Hans van Eken tilltalar inför Stockholms råd junker Wilhelm van dem Velde angående sin hustrus fädernearf.
4510 Erich Laurensson, född i Wijborgh, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 13 juli (lördagen näst efter oct. visit. Marie), sig "haffua stolith ena nya grvta aff enom bonde; vogh wjdh j pund och xviij march. Ther met effter hans viderkennilse dömpdes han til rep. Pie memorie."
4513 Oleff Jensson beder 1493, den 24 juli (onsdagen näst efter Magdalena) i närvaro af Sten Sture, flere riksråd, samt Stockholms borgmästare och råd Peder Fleming om tillgift "fore tet han slogh hans sven iheel j sin stora trangh och nödh." Då emellertid det befanns, "at then ret Per Flemingh ther til hade ware hanom framgangit til rikesens höffuitzman her Sten," gaf denne honom på de närvarandes förbön fri. Samma dag frikändes ock Sten Stures en tjänare, Jeppe Schoning, född i Bollerop, som i Aabo slagit en sven, Peder Jute, vid det denne trängt sig in i en gård där emot värdfolkets och Per Fleminghs förbud.
4514 Korth Andersson af Töffuesale socken i Findlandh, framlidne Jacob Lögekarls brorson, fullmäktig för Mans Henriksson i Wirmo socken, Jap Lögerkarls systersøn, och för sin faster hustru Cecilia Hansdotter, som var Japs syster, upplåter inför Stockholms råd 1493, den 2 september (måndagen näst efter Egidi), åt nämnda Cecilias son Hans Erichsson, dem i arf tillfallna hälften i den gård i Stockholm, hvars andra hälft Hans tillförene köpt af nämnda arfvingar.
4517 Anders Persson, född i Nylandh, erkänner inför Stockholms råd 1493, den 9 september (måndagen post nativ. Marie), "ath han hade stolit aff Mans Persson j Köping hatter ok kniffua met annat smath".
4520 1493, den 4 november (måndagen näst efter omn. sanctor.), antecknas inför Stockholms råd, att Michel Andersson i Vndabech i Espee socken i Nyland och Peder Nielsson i Nötabacka i Kyrkiosleth socken, hvilka her Niclis Faderssons svenner hade gripit, "ware met ath vndansegle" några köpmän.
4539 Sven Helsing rådman i Stockholm, ihågkommer i sitt 1494, den 8 mars (lördagen näst före midfastosöndag), upprättade testamente Nådendals kloster med 1 tunna salt.
4540 Michel Ericsson, född i Töffuesala socken, dömes 1494, den 17 mars (måndagen näst efter dominicam Judica), af Stockholms råd att för stöld försvärja staden och stå vid stocken.
4546 Rådman Lasse Jensson, fullmäktig för Michel Rauka, ger inför Stockholms råd 1494, den 12 maj (måndagen näst efter assencionem Domini), åt hustru Doretä, Michels hustru, hvar iij:e penning både i löst och fast, hvilket hustru Dorethe sammaledes gaf sin danneman Michel Jensson igen "hvart thera andro som laghen inneholle".
4547 Pedher Gregersson af Hwllula socken i Tawastalandh, Mans Gregersson, Albrecht Gregersson, Margit Gregersdotter, alla broderbarn till framlidne Olaff Finne, frisäga förenämnda dag inför Stockholms råd hustru Margareta för allt tilltal beträffande arfvet efter bemälde Oleff Finne. Bland vittnen voro Jöns Laurensson, borgare i Nadendal, och Lasse Bagge rådman därstädes.
4548 Lasse af Rawma fälles af Stockholms råd 1494, den 21 maj (onsdagen näst. före trinitat.), att böta 3 mark, "ok then förste met hanom köpslagade bliffue wijdh sit köp. Dabit – j march".
4551 Hans Japsson och Nils Japsson i Harffuaström i Nerpis socken frisäga inför Stockholms råd 1494, den 9 juni (måndagen näst före Eskilli episcopi et martiris), Stockholms borgaren Jöns Jönsson fri för allt tilltal beträffande det dem tillfallna arfvet efter Jöns' framlidna hustru, ingifven i S:t Örians hospital.
4553 Torkil Olsson af Jwmmala by i Jwmmala socken i Alandh upplåter inför Stockholms råd 1494, den 16 juni (måndagen näst epter Eskilli på sanctor. Vitj et Modesti dag) åt Erich sutor allt arf efter sin dotter Kadrin, som var Erichs hustru, och erkänner sig vara väl förnöjd.
4559 Väpnaren Håkan Frille erkänner sig med sina bröder Johan och Erik Frilles samtycke hafva till ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt all den andel uti Forsa i Bälings (ͻ: Tensta) socken i Uppland, som honom tillfallit efter Erik Eriksson i Sandika, och gifver fullmakt att å ting utlysa denna andel.
4562 Oleff Olsson, född i Nerpis socken, erkänner inför Stockholms råd 1494, den 11 augusti (måndagen näst efter Laurentii), sig hafva stulit 9 ½ mark penningar af sin husbonde Staffan Vestgöte. "Ther met dömpdes han til rep. Pie memorie".
4563 Tjugusju medlemmar af Sveriges rikes råd – däribland biskop Magnus i Åbo äfvensom väpnaren Johan Flämmingh – stadfästa Kalmarerecess af 7 september 1483 om konung Hans' villkorliga antagande till konung i Sverige.
4564 Biskop Magnus af Åbo meddelar, jämte ärkebiskopen af Uppsala äfvensom biskoparne af Skara, Strengnäs och Västerås, af Stockholm den 22 augusti 1494 fyratio dagars aflat åt dem, som besöka Götala kyrka i Strengnäs stift.
4565 Brycsius Nielsson, född i Madesiöö by af Pargas socken, erkänner inför Stockholms råd 1494, den 25 augusti (måndagen näst efter Barthol.), sig hafva stulit "et sölff span aff Hinrich Ericsson, var höffvitzmans her Sten Stures smasven, met nagre malior och sölffnalar. Ther met dömpdes han til rep. Pie memorie".
4566 Svenska riksrådet ingår med städerna Lübeck, Hamburg, Rostock, Stralsund, Wismar och Lüneburg ett förbund afseende fri samfärdsel och gemensamt försvar till sjöss. Dat. in profesto decollacionis Johannis baptiste.
4567 Riksföreståndaren Sten Sture samt 25 andliga och världsliga medlemmar af rikets råd – däribland biskop Magnus af Åbo samt väpnaren Joachim Flæmmingh – tillkännagifva, att de "stadfäst och fullbordat" det möte, som deras medbröder biskop Bryniolf i Skara, Arvid Trolle, Nils Klasson och Arvid Knutsson beramat med Danmarks rikes råd förliden pingst i Lödöse att skola stå i Kalmar nästkommande Johannetid med de tre rikenas råd att förhandla om dessa rikens bästa och bestånd och fullgöra Kalmar dagtingan och recess. Dat. die decollacionis sancti Johannis baptiste.
4568 Biskop Magnus af Åbo och Jachim Fleming äro jämte ärkebiskop Jakob, biskoparne af Skara, Strengnäs och Västerås, Sten Sture, Svante Nilsson och 20 andra medlemmar af riksens råd äfvensom Stockholms borgmästare och råd församlade i Stockholms rådstuga "fore merkelige rikesens ärende skull" 1494, den 30 augusti (lördagen näst för Egidii abbat.).
4571 Jachem Fleming sitter jämte fem andra riksråd m. fl. samt borgmästare och råd till doms å Stockholms rådstuga 1494, den 6 september (lördagen näst före nat. Marie).
4572 [Biskop Magnus i Åbo antvardar Olof Kokemalainen ett gods i Kannispää by (i Salo socken**) att besitta och bruka mot det han årligen åtgör till biskopen dennes „rättighet“ af godset.
4576 Peder Esgesson, Sten Stwres stallsvän, "wort forenter" inför Stockholms råd 1494, den 4 oktober (lördagen näst efter Michaelis), med "hustru Agnis arffua om han nagot brot hade i hennes dödh, epter the til foren ther om ware forlichte at han hade henne met dandefolks och henne bonde nerwaren forlickt sich met henne och gaff henne iij march. Nw gaff han henne arffua ith stycke alisk, och ther met gaff henne broder Gregers i Hullula sokn j Bynneseby Peder Esgesson quit fore alth tiltaal aff henne effterbliffuende fader och moder och sade, at han wille them tet fore til handena, thy the äro kranck och wanför folk baden tw, swa ath the formachte jngenstädes flytta eller fara".
4577 Gregers i Kynneseby (jfr. Bynneseby) i Hullula socken i Tawasta landh erkänner inför Stockholms råd 1494, den 15 oktober (onsdagen post Calixti pape), sig hafva uppburit allt det arf, som tillfallit hans fader, Hemmingh, och moder, Ragnil, efter deras aflidna dotter Agnis, som varit Hinrich Manssons hustru, och frisäger denne Hinrich för allt tilltal beträffande bemälda arf.
4579 Tomas Nielsson, född i Öfre Sastemara socken, erkänner inför Stockholms råd 1494, den 20 oktober (måndagen näst efter Kalixti), sig "haffue myntith j march blech peninger. Ok war han tha bekender ath han tet lerth hade aff en borgere sön j Nyköpingh, huilken som heth Jens Michelsson och är en klensmedz sön ther j byn, huilken som hade vthgraffuitt stempellen, som thenne met myntade och then andre förre met myntadh hade. Vppa thette döde han och stode sin reth. Ther met dompdes han til rep vti en wypagalga vijdh almenninngx wegen met sine hender fore honom bundne ok samma mynt pa hanom och hans [bryst?] sömet. Pie memorie".
4580 Samma dag [20.10.1494] stod Hinrich Mansson inför Stockholms råd "och gaff Jeppe Esgesson sin hustrv dödh til, medan broderen Gregers i Bynneseby hanom tet i erlige gode dandementz nerwaren, Knwt Posse, Knwt Karlsson, fogaten och radzsens, fore rette [...], ok hade broderen ther pa vpburit j stycke alisk, som forescriffuit star. Ther met forente for:de Jeppe Esgesson sich met henne bonda Hinrich Mansson och sade gerne nw om jul nestkomande schal vtgiffues her j Stocholms kirkia til brennande 1 pund wax fore henne siel. Ther war for:de Knwt Karlsson god fore jn fore retten at thet schulle vtkoma, ok ther met wore the bade Hinrich och Jeppe vel forlichte".
4581 En tysk ryttare får samma dag (måndagen näst före 11,000 jungfr. dag) inför Stockholms råd vänskap "fore Knwt Karlssons barn schul och fogaten och fore then resen han nw pa myn herres och rikesens wegna schulle til Vyborg med Sporre, huilken tysk som var vptagen met mag:na Benct beltares hustrv ok slogh stadzens tienere, som en forreder j gode tro".
4583 Oleff Symonsson från Lomperby i Alandh frisäger inför Stockholms råd 1494, den 27 oktober (måndagen näst före Symonis et Jude), sin aflidne sons fyra testamentarier från allt tilltal beträffande arfvet efter sonen.
4584 Mans Michelsson i Happere (?) i Kyrkiosleth socken står 1494, den 8 november (lördagen näst före Martini), inför Stockholms råd, desslikes Elin, Margit och Cristin Månsdöttrar, (i hvilket ärende uppgifves ej).
4585 Cecilia Svensdotter, född i Vyborgh, står 1494, den 15 december (måndagen näst efter Lucie), inför Stockholms råd och försvär staden och dess marker "fore tywffueryth hon giorde pa quinnan".
4597 Marten Michelsson, född i Haffua socken i Tawestalandh, erkänner inför Stockholms råd 1495, den 9 mars (måndagen näst efter dom. Jnuocauit), sig hafva stulit "en messingx kitil". Dömdes till stupan.
4598 Stockholms borgmästare och råd fastställa 1495, den 16 mars (måndagen näst efter dominicam Reminiscere), på grund af ett dombref utställdt af "Niels Jonsson aff wapn i Gregersseby, hereshöffdinge i Aalandh, wnder hans insigle och wälbördigx mans Knut Posses insigle", ett köp, hvarigenom Jens Larensson vinman åt skepparen Olof Michelsson upplåtit ett stenhus i Stockholm, hvilket hus bemälda Jöns, brorson till framlidne borgmästaren Nils Persson, köpt af dennes bröder samt brorsöner och brordöttrar.
4599 Mattis Nielsson född i Bratness by af Pargas socken, erkänner samma dag inför Stockholms råd, sig hafva stulit "twa grither och en kyetil vt aff bastuen." Dömdes til rep. Pie memorie.
4605 Lasse Olsson, född i Töffuesala socken i Fyndlandh, erkänner inför Stockholms råd 1495, den 4 maj (måndagen näst efter helga kors dag), "sine appenbarliga gerninga ath haffue jhelslagit war höffuitzmans tienere Grönewald och tha vntkom til byspen och ater fran bispens hegn j borgen och wille swa vntryme borgen, och haffuer jngen both fran bodith venom ok frendom, Epter theris klagan worth han dömpder til swerdh. Pie memorie".
4608 Hinrich Biörnsson, broder åt framlidne Jöns kopparslagare, och Jöns Laurensson i Jennakalla socken och Höffuinga by, som var Jöns "mager", upplåta inför Stockholms råd 1495, den 1 juni (måndagen näst efter ascens. Dom.), åt Jöns' änka, hustru Cecilia Sywrdzdotter, allt dem efter bemälde Jöns tillfallna arf och erkänna sig vara af hustru Cecilia väl förnöjda.
4609 Samma dag [1.6.1495] kungöra Anders Kogh i Nerpis socken och Lappafierdaby, broder åt framlidne Benct Kog, Cristin Jenssdotter, bemälde Bencts syster i Östhammer, lytzle Pedher Kogh i for:ne Lappafierdhaby, hans brorson, Margit Niclisdotter, hans broderdotter i Marum i Laggha socken, Pedher Jönsson i Holma socken för sin hustru, som var Bencts systerdotter, Niclis Torkelsson i Nerpis marck och hustru Margit Oleffsdotter i Pelax kungöra alla tillhopa inför Stockholms råd, att de sålt åt beskelig sven Jens Kogh, borgare i Stockholm, allt dem tillfallet arf efter deras släkting förenämnde Benckt Kogh.
4610 Samma dag [1.6.1495] erkänner Claues Jerlasson från Töffuesala socken, halfbroder åt framlidne Jacob Karlsson, inför Stockholms råd sig hafva af den aflidnas hustru uppburit allt honom tillkommande arf efter bemälda Jacob, utgörande 30 mark Stockholmska; "och x march stande til for:ne Clauess Jerlassons dotter behoff til tes hennis hedersdagh standa schal", Clauus' hustru, Ramfrid, gaf Jakob Karlssons hustru kvitt och fri, ledig och lös för bemälda arf till evig tid.
4611 Michel Laurensson, född i Salu socken och Waarwaasaby, dömes af Stockholms råd 1495, den 6 juni (lördagen pingstdags afton), till stocken* "for sin appenbarliga gerninga han til stode om eth aremborst och lerpt."
4612 Hinrich Olsson från Nykirkia socken dömes af Stockholms råd 1495, den 13 juni (lördagen post pentecost), "til xij march j tweböte. tet är xxiiij march for han sloch sin stalbroder östan til wijdh Skarnbackan."
4620 Margit Pedersdotter, född i Pedersöre socken, dömes af Stockholms råd 1495, den 12 augusti (onsdagen post Laurencij), "til stupan och fran annat örat fore scrynet hon staal ok alth tet ther vti war, koreleband och peningar".
4630 Stockholms borgmästare herr Benct "fformynte" 1495, den 2 november (mandagen post omn. sanctor), "var höffuitzman her Sten Sture pa thet han radit loffuat hade ath betala her Niclis Ericssons hustrv frw Sigridh tet theris folk förterdt hade j Viborgh, huilkit han sade sigh vylie bethale vtan hinder, som han thöm förre loffuith hade ath stadzens folk schulle liggie pa hans forteringh och ey stadzins".
4633 Riksföreståndaren Sten Sture m. fl. erkänna sig hafva från Uppsala domkyrka undfått till låns på tåget emot Ryssarne S:t Eriks banér och förbinda sig att i sinom tid oskadadt återlämna det.
4634 Riksföreståndaren Sten Sture till ärkebiskop Jakob, att han nu vore i begrepp att afresa till Finland; tackar för utfåendet af S:t Eriks banér och anbefaller i adressatens hägn riket, sin hustru och allt sitt gods.
4659 Oleff Laurensson, född i Kangasala socken i Taffwastalandh, dömes af Stockholms råd 1496, den 2 mars (onsdagen näst efter dom. Reminiscere), till svärd efter sin egen viderkännelse att hafva ihjälslagit en man på slottet. "Pie memorie".
4663 Lasse Persson, född i Karis socken i Nylandh, dömes 1496, den 21 mars (måndagen näst efter dom. Judica), aff Stockholms råd till svärd "fore sine vppenbare gerninga, som han fore rettin tilstode, ath han hade affdagom thagit Jngeborgh Swantes barnamoderske broder".
4666 Peder Olsson af Töffuesala socken och Norbinia, fader åt aflidne Jngewal Persson, frisäger inför Stockholms råd 1496, den 25 april (måndagen näst efter Georgii), dennes hustru, Lussci, från allt tilltal beträffande arfvet efter denne son, hvilket arf han föröfrigt upplåter åt bemälda Lussci.
4667 Ofvan nämnda dag frisäga Mans Mansson och Oleff Mansson, Siffridh Olsson j Barchaschola by, Pedher Japsson, Jeppe Jönsson, Peder Pedersson i Finneström socken, framlidne Jens Manssons bröder, brodersöner, och systersöner, inför Stockholms råd tvenne borgare där för allt tilltal beträffande nämnda personer tillfallna arfvet efter bemälda Jens Mansson.
4668 Ofvan nämnda dag frisäga inför Stockholms råd Clemet Jonsson från Töuesala socken, morbroder åt Lasse Olssons vid "lijtzla rettin" styfbarn, Biörn Mansson, samma barns faderbroder, och Henrich Helgesson, "som war teris magh", förenämnde Lasse Olsson för allt tilltal beträffande dem tillfallna arfvet efter hans styfbarn.
4670 Erich, Jöns och Hinrich Laurenssöner, framlidne Jeppe Laurenssons bröder, Oleff Mansson, gift med Jeppes syster, samt Birger Gunnersson, Benct Olsson, Jesse Gunnersson, Niclis Mansson, Gunner Jonsson och Oleff Hansson Neb i Nycopinx len, "som arffua ware epter framledne Jacob Laurenssons barn pa mödernith, alle boandes men j Jommala och Äckeröö sochner j Alandh", erkänna inför Stockholms råd 1496, den 2 maj (måndagen näst efter Philippi et Jacobi) sig hafva uppburit allt dem tillfallet arf efter bemälde Jacob Laurensson och frisäga hans änka, hustru Kaderina, från allt tilltal i detta afseende.
4672 Svenska riksrådet förlänar Knut Posse, för hans manliga försvar af Viborg, i dess lifstid Ångermanland och Åse härad i Västergötland m. m.
4673 Svenska riksrådet till råden i Hamburg och Lüneburg med förmälan om konung Hans förbindelse med Ryssarne samt om dessas infall och härjningar i Finland, hvilka Sten Sture på grund af den stränga vintern och den myckna snön ej kunnat afvärja; beder att hjälp, jämlikt med resp. adressater aftaladt förbund, måtte instundande sommar sändas åt riksföreståndaren.
4674 Per Andhersson af Stierabaggaböle i Salttwijch sochn i Alandh med sin hustrv och sin son Sigge, aflidne Erich Perssons fader, moder och broder, erkänna inför Stockholms råd 1496, den 30 maj (måndagen näst efter Trinitatis), sig hafva uppburit af för:de Erich Perssons testamentarier Joan Olsson och Jacob Lumpa allt dem tillfallet arf efter nämnde Erich, hvarvid testamentarierna förklaras fria för framtida tilltal.
4675 Lasse Botnekarl erkänner inför Stockholms råd 1496, den 1 juni (helga lekamens afton), att han uppburit "aff broder Suen Dinxstede epter broder Suens forsie, hetandes Yliana Laurensdotter, födh i Kym sochen, primo j Deldermynnisk kraga kapa, j rödh Leysk kiortil, j scrin ther vtj eth badelakan met andra quinna forer."
4676 Ärkebiskop Jakob Ulfsson till biskopen af Linköping (Henrik Tidemansson) om öfversändandet af krigsfolk till Finlands försvar och herr Sten Stures förhållande därtill.
4678 Ärkebiskop Jakob Ulfsson till biskopen och domkapitlet i Åbo med uppmaning att hålla god vakt om S:t Eriks af riksföreståndaren i adressaternas vård anförtrodda banér till dess utsikt yppade sig att återfå det välbehållet till Uppsala domkyrka.
4679 Ärkebiskop Jakob Ulfsson till dekanen i Åbo (magister Magnus Johannis) om undsättningen åt Viborg; anförtror i adressatens hågkomst omvårdnaden af S:t Eriks banér samt begär afskrift af en utaf magister Arvid (Kurck) från Polen hemförd astronomisk tydning beträffande Ryssarnes ställning samt det af dem uppförda Ivangorod.
4683 Jöns Pedersson af Degerby i Fögelt socken i Aland, broder åt Margitte, "som nu her Anders Ludolphi deya är", fullmäktigar inför Stockholms råd 1496, den 27 juni (måndagen näst efter Joh. bapt.), nämnda sin syster att utkräfva 20 mark Stockholmska af hustru Lussci, Mattis Johanssons hustru, hvilken summa återstode på gården, som hon bebor i Stockholm och köpt af framlidne Kropotta Jap.
4685 Erick Olsson och Pedher Olsson i Finöö uti Finneströms socken i Alandh, fullmäktigade af sin fader Oleff Monsson, upplåta inför Stockholms råd 1496, den 6 juli (onsdagen näst efter vårfru visit.), åt beskedelig man Claus Köckenmester allt det arf, som Oleff Monsson ärfva borde efter sin framlidna dotter Kadrine Oleffsdotter, Hans Möseres buntmakares i Lübeck hustru, "ther thera fader ther erffue kan jnnan Lubek stadh".
4688 Mechtil Hinrichsdotter af Hollola socken i Tawestalandh, erkänner inför Stockholms råd 1496, den 3 augusti (onsdagen näst efter ad vincula Petri), sig hafva stulit af Clemit Jonsson en sked, skattad till 2 mark. "Henne ferdrages liffuet fore hon var stundom ecke wid syn sinne; dömpdes toch vijd stocken* oc fran annat örith".
4689 Jens Andersson af Pargas socken och Lemmelax by uppbjuder inför Stockholms råd 1496, den 15 augusti (måndagen post Laurentii), en gård i Stockholm.
4690 Henrik Tolch i Tolcheby i Helsinaa(!) socken frisäger inför Stockholms råd 1496, den 17 augusti (onsdagen näst efter assumptionis Marie), å egna samt sin broder Jens Mortinssons och sin syster Cirstin Mortinsdotters vägnar, hustru Birgitta, änka efter deras broder Mons Tolk, för allt tilltal beträffande arfvet efter bemälde Mons; och hvad deras broder Mortin Mortinsson med deras systrar "här i landet" ärfva borde, hade hustru Birgitta inne hos sig till god redovisning.
4703 Svenska riksrådet till herr Sten Sture i Finland med uttalande i förebrående ton angående särskilda angelägenheter.
4706 Findwiidh Laurensson, född i Nadendall, som "tagit en pungh och skoo aff skijpper Ottes kijsta och mykit annat, som han sachnar [men som] han wil ey tilstande, ok en sölff skedh han hade solt fore x peninger, som han til foren hade stolit aff Knwt Jensson", dömes af Stockholms råd 1496, den 17 oktober (måndagen näst efter Kalixti), til stupan och att försvärja staden och stadsmarkerna.
4707 Erick Matsson af Swdherlunda (!) by och Mans Olsson i Wlffsby af Jommala socken, framlidne Niclis Manssons brorsöner, Sywrdh i Wlffsby och Jacob Persson i Swiaby i samma socken, "huilke som haffua Niclis Manssons bröder dötter", upplåta inför Stockholms råd 1496, den 24 oktober (måndagen ante Simonis et Jude), allt det arf, som tillfallit dem efter denne Niclis Mansson "radman", åt hans änka, hustru Cristina.
4708 Peder Michelsson af Saw socken och Silkel by i Findlandh erkänner inför Stockholms råd 1496, den 2 november (onsdagen näst efter omn. sanctor.), sig hafva uppburit af sin framlidne broder Mattis Michelssons testamentarier, två Stockholms köpsvenner, allt det arf, som honom tillfallit efter bemälda broder, och frisäger nämnda testamentarier från allt framtida tilltal.
4709 Jens Michelsson i Töringe socken, gift med Jöns Nilssons syster dotter, och Lasse Olsson af Litzle Kyle by i Kiwla socken i Findland, "som var systersone", frisäga inför Stockholms råd 1496, den 14 november (måndagen post Martinj), Jens Nilsson för allt tilltal beträffande ett dem tillfallet arf.
4710 Samma dag står Anders Jönsson, född i Fynneström i Aalandh, inför Stockholms råd och erkänner "sina oppenbarliga gerninga ath han hade – – –
4715 Hinrich Olsson, född i Kangasala socken i Tawastalandh, erkänner inför Stockholms råd 1496, den 26 november (lördagen näst efter Katherine), "sich haffua giort dörabrotet, som han appenbarlica pa vitnades for han tet widerkendes. Effter hans egin gerningar dömpdes han till swerdh. Pie memorie."
4716 1496, den 28 november (måndagen post Clementis), upplyses inför Stockholms råd att "her Swens landbo i Aker heet Örien i Söderby j Akers sochn wiid Strengnes, som mannen ihel sköt pa Aland ok Anders Buk her forhindret (?) hade i stadizens jern ok vtkom epter verdegx fader biscop Kortz scriffuelse".
4733 Hinrich Hansson, född i Enhalems (!) by af Hatthala socken i Findlandh, erkänner inför Stockholms råd 1497, den 20 februari (måndagen näst efter dom. Reminiscere), att han hadhe stulit af hustru Ragnilse vj räfskinn, hvarför han dömdes til rep. "Pie memorie".
4736 Sveriges rikes råd och män ingå med herr Sten Sture ett stilleståndsfördrag till den 29 juli 1497, sedan de vid ett möte med honom i Stockholms rådstuga den 7 mars på egna och rikets inbyggares vägnar uppsagt honom huldskap och troskap och äskat af honom igen höfvidsmannadömet, "at han skulle oss thet oplate, pa thet at han motte tess betre oc friere beskerme then landzendan Finland etc.", men herr Sten svarat dem det, "som oss alleledis ekke wel atnøgde."
4737 Rikets råd affordrar herr Sten Sture slottslofven och uppsäga honom huldskap och manskap, "holkit Gud kenne ati sielffue opte haffue nödgad oss ther til sadane göre för then skade sked ær i Finland oc annet mer etc."
4739 Rikets råd till Erik Turesson (Bjelke) och Erik Johansson (Vase) m. fl. på Stockholms slott med underrättelse att rådet af flere orsaker, däribland att herr Sten Sture icke dragit behörig omsorg om Finlands försvar, funnit sig föranlåtet att uppsäga honom trohet och lydnad.
4740 Sveriges rikes råd förbinda sig att ersätta Svante Nilsson äfvensom Erik Trolle och Sten Turesson för de utläggningar de gjort i Finland efter Sten Stures afresa därifrån.
4741 Ludolff Stacke erkänner inför Stockholms råd 1497, den 13 mars (måndagen näst efter dom. Passionis), sig hafva uppburit 13 mark af Alexus Nampsi på framlidne Hans Garps vägnar, som skammeligen och oärligen mördad blef i Findlandh af her Stens svänner, "huilke xiij march Alexus Hans Garp te:r, war fore j seck humbla. Ther met gaff Ludolff honom quith fore sama gieldh.
4745 Per Olsson af Swderby i Ulffsby socken fullmäktigar inför Stockholms råd 1497, den 6 maj (lördagen näst efter Philippi et Jacobi), sin "mag" Hinrich Bysterfell att påtala och utransaka, om allt det arf i löst och fast han ärfva borde efter sin syster, hustru Sigredh, Benct Kogx änka, äfvenså om de 300 penningar Benct Kogh henne gifvit "hwar epter androm". Desslikes ger han honom fullmakt på sin i Norge varande broders vägnar att förvalta dennes del till dess han hemkomme. Brödernas arfvedel utgjorde 400 ₥ och ett stycke Leydniskt.
4754 Ärkebiskop Jakob, biskop Kort af Strengnäs, Svante Nilsson, Erik Trolle, Nils Bosson, Peder Raualsson och Sten Turesson till allmogen i Uppsala stift med bittra klagomål emot herr Sten Sture, hvaribland att han bortkallat det krigsfolk han hade i Finland och dragit det "hit. mot rigisins rad oc infödde men oc haffuer sat aldelis then landz enda Findlandh i Rytze hender, aktendes mere huru han skal oss oc rigisins infödde men fördærffue æn han acter then landzende oc rigit beskerme ther behoff görs, oc therfore haffue the Rytzer teris wilie i Finland swa ath Rytzeland ær nw inne for Viborgs port oc redendis her næst næmer æn tha for:de her Sten later ga rychte ath thet skal sta i dag med them the Rytzer, huilket ekke fins i sanning". Mana adressaterna att icke lämna Sten Sture bistånd, därest han ville göra någon "opresning", vidare att sända ett fullmäktigt sändebud till någon af rådsherrarna för att erhålla besked huru allmogen borde förhålla sig, samt att icke utgöra kronans skatt förr än de finge veta till hvem denna skulle gifvas. Dat. sancti Johannis baptiste dag.
4762 Ärkebiskop Jakob, biskoparne Cort af Strängnäs och Olaff af Västerås, herr Sten Sture äfvensom 9 andra rådsmedlemmar, borgmästare och råd samt menigheten i Stockholm utställa hyllningsbref åt konung Hans. Dat. s:ti Luce ewangeliste dag.
4765 Biskoparne Brynolf af Skara, Henrik af Linköping, Ingemar af Vexiö, Magens af Åbo samt väpnaren Erik Eriksson biträda den hyllning åt konung Hans, hvilken ärkebiskopen, Sten Sture m. fl. utställt den 18 oktober s. å. Dat. sancte Katerine dag.
4766 Ärkebiskopen samt biskoparne af Skara, Strengnäs och Västerås, biskop Magons af Åbo, herr Sten Sture samt tolf andra riksråd, däribland riddaren Henrik Bidz, utställa öppet bref och vittnesbörd om konung Hans' hyllning som konung öfver Sverige och därpå följande kröning. Dat. pa sancti Andree apostoli afton.
4767 Ärkebiskopen samt biskoparne af Skara, Strengnäs och Västerås, biskop Magons af Åbo, herr Sten Sture samt tolf andra riksråd, däribland riddaren Henrik Bidz, utställa öppet bref till ett hvart biskopsdöme i Sveriges rike om konung Hans' hyllning och kröning till konung i Sverige samt uppmana till lydnad mot konungen, som lofvat och svurit att vilja hålla alla vid Sveriges lag. Dat. fredagen näst efter sancti Andreæ apostoli dag.
4768 Herr Sten Sture utställer en bekännelseskrift beträffande de förläningar han vid afträdandet af regeringen mottagit af konung Hans.
4771 Sveriges rikes råd, bland hvars närvarande medlemmar nämnas biskop Magnus i Åbo, gifver, då de tre rikena Sverige, Danmark och Norge äro förenade att vara och förblifva för alltid under en konung, och Danmark och Norge redan utkorat konung Hans' älsta son Christiern till sin faders efterträdare, sitt samtycke till att nämnde prins Christiern efter sin faders död blifver konung öfver Sveriges rike, och att ett möte hålles i Stockholm den 24 juni 1498, dit representanterna för svenska folket skola kallas, för att efter Sveriges lag kora honom till sin faders efterträdare i Sverige. Dat. tisdagen näst före vårfrudag concepcionis.
4772 Konung Hans utställer försäkran, att hvad angrepp, skada och fördärf, som sig i hans faders och hans egen tid tilldragit under den mellan rikena rådande tvedräkten, af honom tillgifves och skall vara en fullkomligt aftalad sak mellan honom, Sveriges rikes råd, herr Sten Sture, alla Sveriges inbyggare och alla de tre rikenas inbyggare, för konungen själf, hans arfvingar och efterkommande konungar i Sverige, Danmark och Norge, skolande alla fångar på båda sidor vara fria och konungen slutligen, när Sveriges råd det äskar, låta öfverantvarda åt Svenskarne ett nytt med detta likalydande bref, besegladt af de Danmarks och Norges råd, som nu icke vore tillstädes. Dat. söndagen näst efter concepcionis Mariæ dag.
4791 Margit Pedersdotter, född i Kangasala socken af Tawastalandh, erkänner inför Stockholms råd 1498, den 14 maj (måndagen näst före Erici reg. et mart.), sig hafva stulit en kjortel och annat af hustru Telsicka, hvarför hon dömes "til jorden quick graffwes. Pie memoire. Ffor henne kom wor keresta nadega frves drotning Cristines bön, och kom [hon] sin wegh."
4795 Hinrich Joansson af Domareby i Swnda socken, brorson åt framlidne Jap Jönsson, som fordom bodde i Mattis Martinssons gård i Stockholm, samt Jons Persson af Granby i Fögelde socken i Alandh, släkt med Japs hustru, erkänna inför Stockholms råd 1498, den 27 juni (onsdagen näst efter Joh. bapt), sig vara af Oleff pannemakare väl förnöjda beträffande arfvet efter bemälde Jap.
4796 Broder Henrich Jacobi af Vyborgh, fullmäktig för bröderna Pawal Andrisson och Sone Andersson därsammastädes, frisäger inför Stockholms råd 1498, den 18 juli (onsdagen näst före Magdalene), deras framlidne broders, Erich Anderssons, testamentarier från allt tilltal beträffande det bemälda bröder tillfallna arfvet efter nämnda Erich Andersson.
4812 Anteckning huruledes några fullmäktige bönder från Österbotten hos Stockholms råd annammade och hemförde landets sigill, som herr Sten Stures fogde för lång tid sedan falskeligen bortfört.
4821 Erik Johansson, troligen borgmästare i Stockholm, till herr Svante Nilsson angående en i Finland samlad penninghjälp, som skulle till Stockholm öfversändas, m. m.
4826 Herr Sten Sture ingår, under förmedling af konung Hans, fullständig förlikning med ärkebiskop Jakob, biskoparne af Linköping, Skara, Strengnäs, Västerås och Vexiö, biskop Magnus af Åbo, samt 15 andra medlemmar af rikets råd – hvaribland nämnas riddaren Henrik Bitz och väpnaren Knut Posse – och lofvar, i enlighet med nämnda riksråd att aldrig göra någon uppresning emot konungen eller hans son. Dat. lördagen näst före dominicam Invocauit.
4827 Herr Sten Sture afgifver förbindelse till konung Hans att årligen till Stockholms slott inleverera 2000 mark örtuger för de slott och län han hade i förläning.
4828 Sveriges rikes råd – bland närvarande medlemmar biskop Magnus af Åbo, riddarne Henrik Bitz och Sten Turesson samt väpnaren Knut Posse – samtycker till konung Hans' morgongåfva åt sin drottning Kristina.
4834 Sveriges rikes råd och ständer kora konung Hans' son Christiern till konung i Sverige efter faderns död och bestämma att vid konungens död de tre rikenas råd genast skola sammanträda för att öfverenskomma huru den blifvande konungen skall styra hvart rike för sig efter dess beskrifna lag.
4837 Herr Steen Sture tillkännager, att han åt konung Hans öfverlåtit slotten Åbo, Viborg och Olofsborg med underliggande län, hvaremot det bref han af konungen erhållit på de andra slotten i Finland och Sverige med deras län skall förblifva oförkränkt.
4839 Konung Hans förlänar Knut Posse i dennes lifstid Kastelholms slott och län, hvarvid han tillika förordnar om slottslofven.
4863 Mortten Ryanere, troligen borgare i Stockholm, till herr Svante Nilsson om några för adressaten oförmånliga rykten samt om diverse enskilda angelägenheter; meddelar "at her Sten Stwre sende strax sin egen swen Bröms tel min herre" (konung Hans) "om Kastelholm oc Angermannelandh". Dat. clockere odensdagen.
4867 Väpnaren Måns Jönsson i Varggården å Kopparbärget i Dalarne, Staffan uti Fastersby i Sunds socken på Åland, gift med den förres systerdotter, samt Jeppe Ericksson, en brorson till den förstnämnde och en dennes aflidne broder vid namn Knut Jönsson skifta år 1500, den 22 maj (måndagen näst efter Erici) med den sistnämndes änka Ingerd Zandersdotter Knut Jönssons egendom, hvarvid på Måns Jönssons och hans nämnda två medarfvas lott faller ett stenhus i Stockholm.
4901 Ryska sändebud, öfver Kalmar ankomna till Stockholm, öfverlämna åt konung Hans och svenska riksrådet ett antal fordringar och förslag, angående förnämligast Finland.
4923 Svenska riksrådet till hertig Magnus af Mecklenburg om rättmätigheten af konung Johans afsättning, främst på grund af att han dragit Ryssarne in i Finland, samt med begäran att honom icke måtte lämnas något bistånd, men Sverige erhålla några ryttare och knektar, som ville tjäna för sold.
4932 Svenska riksrådet till det danska med svar på dess skrifvelse (af 23 okt. 1501) rörande orsakerna till konungens afsättning, hvaribland förnämligast anföres "then forhandling han hafft haffuer met the omildo affskorne Rytzer ok pa korsens kysselse besegld breff mellom grotffursten aff Rytzeland ok hanum loffuit ok giffuin äre, saa at Sverigis rigis crona aff theris sworna broderscap ok confederation till ijᶜ mile i längdin oc xx i bredden fforminsket är".
4943 Sveriges riksråd samt Stockholms borgmästare, råd och menighet till Tyska ordens högmästare hertig Fredrik med angifvande af grunderna till konung Hans' afsättning, hvarvid särskildt framhålles, "woe he yn vorbunth vnd broderschop myt den affgesneden Ruyssen tho ewigh tidh teghen vnss cristen luyden vorbunden yss tho ewigh schade vnnd vorderff, vnd to vordermeir vortuichnisse weiren hijr yn dat vor jair dess groith vorsten ambasiatoress by dertich personen, de yn syner koninckliker maiestadh presencia em vnder aughen seden, woe syner hoghmechticheyth beseghelde breue vith gegeuen hadde, gesecht vnd tho gelauet deme groith vorsten van Muskauwen eyn parth van Sweden ryken crone, dat woll twe hunderth mylen lanck yss vnnd twintich mylen breith, dath vnthemeligh yss tho hoiren van eynem cristeliken vorsten syne crone so vormynderen ane wethe syness rades, geistlik vnd werthligh, de dar tho gekaren synt"; till bestyrkande af hvilken anklagelse till brefvet fogas en kopia af de mellan k. Hans och Ryssarne träffade artiklar och punkter. Dat. "amme auende Petri et Pauli apostolorum."
4951 Herr Sten Sture tillkännager, att han med samtycke af rikets råd samt borgmästare och råd i Stockholm beslutat att borgarena från Öregrund, Östhammar, Gefle, Ulfsby och Raumo icke skola få idka handel på utlandet utan afyttra sina varor i Stockholm eller Åbo.
4989 Svenska riksrådet till herr Erik Turesson på Viborg om underhandling med Livländska orden beträffande förbund mot Ryssarne samt om förlängning af stilleståndet med de senare.
4991 Svenska riksrådet till rådet i Reval med anhållan om återställande åt herr Erik Turesson och hans underhafvande af de dem fråntagna varorna.
5013 Jon Jönsson, fogde på Stockholms slott, till herr Svante Nilsson med underrättelse från Finland och råd angående herr Svantes tillärnade öfverresa dit.
5014 Josef Pedersson till herr Svante Nilsson med berättelse om förloppet af hans och Bengt Bengtssons beskickning till Finland samt med rådslag huru herr Svante borde förhålla sig i de finländska angelägenheterna.
5016 Peder Mansson köpsven och skepparen Niclis Clemingh gest erkänna inför Stockholms råd 1504, den 4 maj (lördagen näst efter Valburgi), att de mottagit 100 mark af Olof Perssons änka hustru Gertrud, hvilka penningar voro hennes styfbarns möderne. Samma år, den 23 maj (pingstdags afton) finnes i tänkeboken, sid. 7, utan något vidare tillägg antecknade: "Anders Andersson födh i Vallergrund i Mwstasari sokn ok Per Olsson i Nylandh i Tennelle sochn sokn (!) i Twluxby".
5017 Slottsfogden Jon Jönsson till herr Svante Nilsson med ytterligare uppmaning att påskynda sin öfverresa till Finland.
5021 Herr Svante Nilsson belänar Tönne Eriksson (Tott) med Raseborgs slott och län.
5025 Sveriges rikes råd stadfäster Nådendals klosters privilegier, synnerligast dess patronatsrätt till Bjärnå kyrka, samt gifver det Luonto (nu Luonnonmaa) och Lietsala lägenheter (i Nådendals landsförs.)
5028 Ärkebiskop Jakob Ulfsson, herr Svante Nilsson och lagmannen i Uppland Knut Eskilsson intyga hvad fordom kyrkoherden i Vändil socken Henrik Fris gifvit till Åbo domkyrka, Nådendals kloster och Töfsala kyrka, enligt hans bevittnade testamente.
5030 Svenska riksrådet utfärdar lejdebref för herr Erik Turesson till ett rådsmöte i Stockholm vid 24 augusti s. å.
5031 Herr Svante Nilsson utställer öppet lejdebref för herr Erik Turesson att öfverkomma till Stockholm och återvända till Viborg.
5033 Jon Jönsson, slottsfogde i Stockholm, till herr Svante Nilsson med begäran att denne ville från Finland låta försörja Stockholms slott med dess förnödenheter af spanmål och fetalie.
5053 Knut skrifvare på Stockholms slott till herr Svante Nilsson att han besökt hans maka, fru Märta, och son på Svartsjö, där allt stod väl till; meddelar hvad adressatens vänner tillrådt beträffande fru Ingeborgs otillbörliga förhållande; beder honom akta sin hälsa och tillsänder honom preservativ mot pesten, som nu rasade i Stockholm.
5067 Ärkebiskop Jakob Ulfsson, biskop Matthias af Strengnäs och öfriga i Stockholm församlade riksråd till Tönne Tott med anhållan att han ville – såsom Sten Sture plägat göra – till Vadstena kloster göra en årlig sändning från Kymmene gods med därtill hörande laxfiske i Pyttis, till hvilket gods klostret styrkt sin rätt.
5068 Sveriges rikes råd och män ("A. B. C. etc."), inför hvilka höfvidsmannen herr Svante Nilsson, i närvaro af Sten Stures änka fru Ingeborg Åkesdotter samt Stockholms borgmästare och råd, förfrågar sig "hwor som bordhe betalæ the penningæswmmæ, som vtgaffs the ryttere her Sten Stwre, Gwdh hans siel nade, solderædh hadhe til sin och rigisins behoff," nämligen 13,000 mark, äfvensom den kost och täring, som utgafs för att få sagda ryttare ur landet, döma fru Ingeborg att, vid 40 marks vite, inom 6 veckor förnöja och redeligen betala herr Svante och alla andra, som nämnda penningesumma utlagt, och föröfrigt tillbörligen hålla dem skadelösa. Dat. dagen näst efter Birgitte dag.
5069 Sveriges rikes råd utställer öppet bref till rikets inbyggare om öfverenskommelse med Danmarks rikes råd att mötas nästa midsommar i Kalmar och där afgöra alla tvister riken emellan samt om utlysande af en riksdag i Enköping, hvarjämte herr Svante Nilsson tillfogar i brefvet: "Kere wennær, swaa waar och iach, Swanthe Nielsson, ower til Findlandh och ther bestiltæ rikesins ærindæ i thet bæstæ, anammade the slot oc land in til Swerigis rigæ. Oc waar then godhæ mann her Erich Twresson megh til ordhæ oc sagdhæ megh godh halning til, ath han wel leffua och döö met sith fædernis rikæ, megh och edher i dandemæn allæ sammæn. Oc forweth iac meg met the godhæ herrer oc menighæ almwghen j then landzændæ swaa the weliæ seg bewisæ tilbörlige met sith fædernis rike e huor behoff kan göris." * Dat. S:t Calixti dag.
5070 Sveriges rikes råd anmodar biskop Lars i Åbo, som hos rådet framhållit huruledes många församlingar i Finland, synnerligast i Savolaks och Karelen, vore så stora att kristendomen der icke kunde tillbörligen upprätthållas, att vinlägga sig om sådana församlingars delande och flere kyrkors uppförande samt uppmanar i Finland varande länstagare, och bland dem särskildt Erik Turesson på Viborg och Olofsborg, att häruti vara bemälde biskop behjelplige.
5072 Några rikets rådsherrar ("A. B. C. etc.") tillkännagifva, att herr Svante Nilsson för dem beklagat sig öfver "then draapelige vtlægningh, kosth, tæringh, skadhe och omak han hade i Finlandh for ix aar sydhen i rigisens tiænisthæ moth the omildhe Rydzer et helt samfelt aar om kring effter her Sten Stwris, paa then tiidh rikisins forstaandere, och allis voris scriffvilse och befalningh", hvarvid herr Svante företett kopior af två bref, "thet förste lwdendis, thet wii alle menige rigisins raadh beplichte oss ath for:ne her Swanthæ, her Sten Twresson och her Erich Trollæ skwllæ wæl wardhæ wederlagde aff krononæ for syn kosth, tæringh, skadhe och omak the hadhe i then reysæ" (se n:o 4740), det andra ett af konung Hans utgifvet dombref af innehåll, att herr Sten, som ej velat uppfylla förenämnda förbindelse, skulle "plictogh vare for:ne her Swanthæ all syn bewyselighæ skadhæ" etc. ersätta (se n:o 4900); och förbinda sig utställarena, förhindrade att omedelbart behandla klagomålet, att vid nästa herremöte "fly thet swaa, ath honum æller hans arffwingæ, om honom forstackoth vordhæ, thet Gwdh forbiwdhe, skal fulgöris och vederfaris effter hans breffwis vtwisningh och lwdilsæ." Dat. torsdagen näst efter S:t Calixti dag.
5073 Svenska riksrådet till Livländska ordensmästaren med begäran att han ville påverka rådet i Reval att ur fängelset lösgifva Hans Klunckert och Mauricius (Rolofsson). Dat. des dornstages na Calixti.
5074 Svenska riksrådet till rådet i Reval med anhållan om utlämnande åt herr Erik Turesson på Viborg hans undanhållna varor, däribland saltpeter och bössekrut, samt att ur fängelset lösgifva Hans Klunckert och Mauricius (Rolofsson), hvarom det upprepade gånger anhållit utan att hittils hafva fått någon giltig förklaring beträffande dröjsmålet i detta afseende.
5076 Väpnaren Knut Eriksson (Kurck) intygar jämte biskoparne af Uppsala och Strengnäs, riksföreståndaren Svante Nilsson äfvensom tolf riddare och en annan väpnare, alla riksråd, att drottning Kristina försvarat sig på Stockholms slott "thet lengxte hennes nade kwnne" samt att hon därefter haft sig "ecke anners æn gwdelige, cristelige och erlige som en högboren forstinne". Dat. "oppaa sancti Seuerinj dagh episcopi et confessoris."
5077 Åtskilliga rikets rådsherrar tillkännagifva, att i deras närvaro ett aftal träffats mellan herr Svante Nilsson och Sten Stures änka Ingeborg Åkesdotter (Tott) angående den förres fordran på ersättning för sina utläggningar åt krigsfolket, hvarvid fru Ingeborg som säkerhet pantförskrifver till herr Svante Korsholms län m. m.
5117 I Stockholm voro vid pingstdagstid (11 maj) 1505 församlade (utan uppgifven anledning) ärkebiskop Jakob samt biskop Matts af Strengnäs, Otto af Västerås och Lars af Åbo; vidare herr Svante Nilsson och tretton andra riddare, två ärkedjäknar samt fyra väpnare, bland dem Knut Eriksson och Klas Henriksson.
5127 Åtskilliga Sveriges rikes råd, inför hvilka riksföreståndaren herr Svante Nilsson kräft ersättning för "then drapelighæ vtlægning, kaast, thæring, skadhæ oc stort omak han hadhæ i Finlandh for x aar sidhen i rikesins tiænistæ moth the omildæ Rydzcer eptir allis waaris scriffuelsæ och befalning", förplikta sig att, när rådet härnäst sammankomme efter det stundande mötet i Kalmar, "vthen alt længræ skotzmaal oc jlæn fly thet swaa, ath for:ne her Swanthæ skal fwlt göris och wederfaris epter hans breffwis vtwisning och jnnæhaallilsæ, swaa honum skal wæl at nögis"; tillika förbinda de sig att, om herr Svante därförinnan med döden afginge, åt hans husfru och barn fullgöra hvad honom utlofvats.
5138 Herr Svante Nilsson till rådet i Reval med förnyad begäran att adressaten skulle ur deras hårda fängelse alldeles frigifva de i Sveriges tjänst varande Hans Klunckert och Mauricius Rolofsson. Dat. "des dinxtdages na Bartolomei, apostoli."
5148 Herr Svante Nilsson svarar fru Ingeborg Åkesdotter på hennes bref af 17 juli hvarför hon ej öfverlåtit Tavastehus åt herr Folke Gregersson.
5150 Sveriges rikes råd gifver herr Svante Nilsson Svartsjö gård med Färingsön äfvensom Raseborgs slott och län som ersättning för hans utläggningar och förluster under ryska kriget.
5151 Herr Svante Nilsson pantsätter åt herr Erik Turesson för undfånget lån om 1300 mark inkomsterna detta år från Korsholms gård och län samt ikläder sina arfvingar betalningsskyldighet, om han doge förrän skulden vore gulden.
5153 Herr Svante Nilsson till Tönne Eriksson (Tott) med anhållan att han ville oförtöfvadt komma till tals med utställaren angående slottslofven på Raseborg; meddelar att han sänder Klas Henriksson, Josef Pedersson och Henrik Stensson att omhändertaga uppbörden af Raseborgs län och begär att adressaten ville lämna dem härom undervisning samt föröfrigt sätta tro till hvad herr Erik Turesson, som skulle öfverkomma till Finland, å utställarens vägnar hade att meddela.
5154 Herr Svante Nilsson till rådet i Reval med fordran på bindande förklaring beträffande häktade Klunckert och Mauricius samt angående de af adressatens utliggare under ryska fejden gjorda skadorna.
5156 Herr Svante Nilsson till fogden Josef Pedersson, som förständigats att oförtöfvadt begifva sig till Finland, med instruktion huru han där hade att förhålla sig samt att rätta sig efter hvad herr Erich Turesson hade att befalla.
5192 Herr Svante Nilsson lägger sig hos biskop Lars Suurpää i Åbo ut för Erik (Larsson) Skrifvare, som återkommit från Rom med välförrättade värf, att han måtte insättas i sitt gäll, Virmo socken.
5207 Herr Erik Turesson kvitterar 1,300 mark, som han emottagit af herr Svante Nilsson genom landsfogden Anders Bengtsson.
5208 Sveriges rikes råd till rådet i Danzig med anhållan om frigifvande af ett af herr Erik Turesson inköpt men af adressaten sekvesteradt parti salpeter, behöfligt för Viborgs försvar mot Ryssarne.
5209 Svenska riksrådet, för tillfället samladt i Stockholm, till rådet i Reval med upprepad fordran på lösgifvande af fängslade Hans Klunckert och Mauricius Roleffvesson; hotar att i annat fall tillgripa repressalier. Dat. "des sonavendes na szunte Byrgitten daghe."
5211 Herr Erik Turesson till brodern Per, att han varit till tals med herr Svante och riksens råd samt med dem i alla saker kommit till samförstånd; måste nu skynda till Finland i och för herremötet juletid vid ryska gränsen; hade fått herr Svantes löfte åt adressaten på en förläning, eventuellt Raseborg, men beder, i händelse ofred skulle fördröja förläningen, brodern med familj öfverkomma till Finland, där han skulle blifva försedd med någon kungsgård; ordar slutligen om oskiftadt arf efter modern samt råder adressaten ur jorden återupptaga de lösören han nedgräft och deponera dem i Askaby kloster eller hospitalet vid Söderköping.
5214 Herr Svante Nilsson till electus i Åbo Johannes med erkännande att hafva mottagit meddelande om biskop Lars' död och adressatens val till hans efterträdare; yttrar sin tillfredsställelse öfver valets endrägt, sänder adressaten begärdt rekommendationsbref till påfven beträffande valets stadfästelse och hoppas att han, enligt löfte, skall blifva riket och riksföreståndaren en huld troman.
5216 Herr Svante Nilsson underrättar Åbo stifts invånare om Kalmar stads eröfring den 23 oktober, och att, enär den, ehuru undsatt med folk och spisning, vore mycket försvagad och herr Svante följande vår ärnade utsända skepp och folk att hindra fiendens härjningar i skären, riksens råd påbjudit en allmän hjälp från hela riket, hvilken hjälp han ber Finlands inbyggare godvilligt utgöra.
5217 Herr Svante Nilsson till Åbo domkapitel med öfversändande af begärd rekommendation till påfven beträffande biskopsvalet; råder att med hänsyn till påstående lägenhet skyndsamt affärda budet till Rom samt anhåller att adressaten ville tillmötesgå herr Erik Turessons eventuella begäran om sändande af en kapitelmedlem, som vore till gagn, vid det juletid förestående mötet vid rysserån.
5239 Borgmästare och råd i Stockholm underrätta herr Svante Nilsson att fienden, som legat i skären, röfvat och skinnat, nu begifvit sig söderut. "Och vare the her met iij skyp, ij merse skyp och eth roerskyp och en lijtin roer jacht met ena xj par aarer eller xij, och haffue giort her stor schada met theris roffuerij. Twa gode men haffue the bort met them. Ok ær ffrucktende ath the jgen koma met flere och starchare"; bedja adressaten vara trygg för staden och slottet, hvilka de nog visste att försvara. Dat i gangdaga måndag.
5242 Sveriges rikes råd till Ålands allmoge om utgörande af en skeppsgärd till proviantering af Kalmar.
5250 Herr Svante Nilsson uppfordrar electus Johan Olofsson att utan dröjsmål med det mesta folk han kunde samla öfverkomma till Sverige till rikets tjänst.
5264 Michel Eriksson (fogde på Stockholms slott) till herr Svante Nilsson om den på Åland timade olyckan, beträffande hvilken brefbäraren visste närmare redogöra, samt att på ärkebiskopens tillrådan Sven Myra med folk blifvit ditsänd.
5277 Slottsfogden Michel Eriksson till herr Svante Nilsson med underrättelse om herremöte i Dävensösund, om ärkebiskopens vänliga känslor gentemot adressaten, om dennes familjemedlemmars befinnande samt hvad han af några uppfångade danska karlar förnummit om konungens förehafvanden; lämnar meddelande om förloppet af Sven Myras mission till Åland och om hvad där i öfrigt tilldragit sig, samt att Per skrifvare, som han sändt till Åbo efter penningar, ännu ej återkommit, m. m.
5282 Fru Mätta Ivarsdotter till sin gemål herr Svante Nilsson om från Finland väntade penningar, hvarjämte hon skildrar bristerna och den släta ekonomin på Stockholms slott samt uppmanar sin man att ofördröjligen komma upp, isynnerhet för den tillstundande herredagen, m. m.
5292 Rikets råd till herr Svante Nilsson med hemställan om att herr Sten Turessons fru, Anna (Sparre), måtte få behålla den förläning (Åland) han innehaft.
5295 Fru Mätta Ivarsdotter till herr Svante Nilsson med uppmaning att komma och tillbringa julen i Västerås, där han hade närmast att komma till tals med ärkebiskopen och herrarna i Uppland; tillstyrker honom att skrifva den förstnämnda till, "at hans naadhe willæ haffuæ the godhæ herræ aff Findlandh met segh edher til ordhæ och thalss, ther kwnnæ møkit godt epter følghæ. Och wel iach bestillæ om drycker, kryder och annæn del strax j wæghen fore megh, swaa næsth Gudz hielp thet skal gaange likæ thil; oc wel jach sielff thet snariste iach kan giffuæ megh hædhen til wægss hændær Wæsteraarss. …. Jach haffuer och nw bestilth mijnæ budh til Abo, Castelholm, Helsingelandh och annarstadz epter the mæsthæ penninge the kwnne aff stadh kommæ edher til wntsætning nw til thenne jwl." Klagar slutligen öfver det bråk samt de bestyr och bekymmer hon nu haft i sin befattning på Stockholm, men lofvar trösta sig blott hon får höra om adressatens välbefinnande m. m. Dat. torsdagen näst efter S:t Andreas dag.
5312 Herr Svante Nilsson tackar dannesvennerna på Tavastehus för det de efter fru Ingeborgs död så troget bevarat slottslofven åt honom; lofvar belöna dem samt meddelar att han sändt herr Åke Göransson att anamma slottet, m. m.
5314 Jon Jonsson (slottsfogde i Stockholm) skrifver S:t Bengts dag till herr Svante Nilsson om den förra slottsfogdens, herr Jakobs, oredliga och oordentliga förvaltning, hvarjämte han på en lös sedel ger adressaten rådet: "Maa j witta, käre herre, at som jak förstar thet, ta plägher ther ikke ware mer en j slotzfoghate ok j lansfogathe pa Aland, ok ter förre tykker mik raad wara, at j göre Lasse Gutte til slotzfoghate met ter pa Kastelholm, ok halder honnom wid wel makt. Huat eder här om tykker, thet setter jak in til eder sielff etc."
5334 Herr Svante Nilsson till städerna i Östergötland att ehuruväl vid mötet i Varberg förliden midsommartid öfverenskommits om en "felig dag" rikena emellan till land och en fri och säker seglats af Sverige till Aland, Finland, Norrbotten, Kalmar stad och allestädes inom skärgården, hade 10 skepp af konungens parti gjort i Stockholms och Nyköpings skär stor och dråplig skada med mord och brand på många herremäns, goda kvinnors, bönders och skärkarlars gårdar, etc.
5335 Herr Svante Nilsson till slottsfogden Josef Pedersson att låta herr Erik Turessons svenner omhändertaga ett skepp, som Didrik Hansson låtit uppsätta.
5348 Herr Svante Nilsson till en eller flere af hansestäderna huruledes oaktadt det med konung Hans ingångna stilleståndet Danskarne "vnse lande vnd dorperen in Vinlanth vnd meningen anderen enderen gerouet vnde brant, vnse schepe, volk vnd gudt vp vnsen vrygen stromen genamen in sodanen veligen dage," (etc).
5350 Sveriges rikes råd till Danmarks med klagan att danska utliggare, emot den rikena emellan i Ny-Vardberg träffade öfverenskommelsen, hemsöka svenska och finska kusterna med mord, brand och plundring, och vederlägger adressatens påstående att Svenskarna själfva vållat det onda, hvaraf de nu lede.
5381 Landsfogden Anders Bengtsson till herr Svante Nilsson angående skatteuppbörden i Öster- och Västerbotten.
5387 Slottsfogden Josef Pedersson, anländ till Stockholm, förfrågar sig hos herr Svante Nilsson hvar han kunde få råka honom, samt meddelar att dennes holk i följe med lübska fartyg anländt till Lübeck men ock att ett skepp ur denna flotta tagits af danskarne.
5391 Ärkebiskop Jakob, biskoparne af Skara, Strängnäs, Vexiö och Åbo, herr Svante Nilsson, nio andra riddare samt tre väpnare fullmäktiga biskop Otto i Västerås, herr Erik Trolle, herr Peder Turesson, doktor Hans Brask, domprosten i Åbo mäster Henrik Wenne och Nils Eskilsson att med konung Hans och danska riksrådet underhandla om utgörande åt konungen under dennes lifstid af en årlig penningeafgift. Dat. nästa söndagen efter corporis Christi.
5393 Herr Svante Nilsson till Tönne Eriksson (Tott) att med hänsyn till förestående stora utgifter skyndsammast med budbäraren öfversända årets skatt af Raseborgs län.
5416 Ärkebiskop Jakob af Uppsala, biskoparne Mathias af Strängnäs och Otto af Västerås, riksföreståndaren Svante Nilsson samt 19 andra rådsherrar, däribland Erik Turesson och Sten Turesson, vidare domprosten Henrik Wenne, Nils Eskilsson och Klas Henriksson, sluta med staden Lübeck en handels- och sjöfartstraktat. Dat. am dage Calixti, des hilligen pauestes.
5453 Herr Svante Nilsson till en onämnd (måhända herr Åke Hansson Tott) om några från Lübeck och Finland ankomna skrifvelser, hvaraf inhämtades om Lybecks rustningar emot Danmark; meddelar att han dagligen väntade ankomsten af ryska sändebud, som nyligen anländt till Åbo, samt uppmanar adressaten att ofördröjligen infinna sig i Stockholm för rådslagning.
5456 Sveriges rikes råd till Danmarks med klagomål att, ehuruväl konung Hans af dess honom midsommartid (förlidet år) tillhandakomna skrifvelse erfarit att fullmäktige sändebud voro på väg att fullgöra den i Helsingborg slutna recessen, han sändt sina utliggare till sjöss och låtit "brende, skyndhe oc røffwe Aabo domkircke, Aabo stad, Øregrwnd och flerestædz her i rigeth", hvarjämte han tillåtit sig åtskilliga andra svåra öfvergrepp, alldeles emot innehållet i bemälda recess; beder adressaten afvända sådant oskick och anhåller om svar med budet.
5470 Slottsfogden i Stockholm Bengt Eriksson till Herr Svante Nilsson att han inhändigat dess bref och genast befordrat det till fru Märta i Finland med anmodan till henne att genast öfversända det mesta möjliga af penningar, som han lofvar sedan tillskicka adressaten; meddelar att ärkebiskopens, herr Erik Turesson och biskop Ottos af Västerås svenner nu voro på vägen ned till Kalmar, m. m. Dat. die s:ti Laurentii.
5488 Jon Jönsson (slottslofven i Stockholm), till herr Svante Nilsson med diverse underrättelser, bland andra om fru Märtas sjukdom efter hennes ankomst från Finland.
5553 Olof Jensson, troligen fogde i Stockholm, till fru Märta att konungens en jakt i skärgården borttagit tre finska skutor och att han i samråd med borgmästarne i staden utsändt mot fienden ett antal folk, som dock ännu ej återkommit.
5588 Rådsherrarne biskoparne Ingemar af Vexiö samt Arvid af Åbo, riddaren Krister Bengtsson samt väpnarne Klas Henriksson, Axel Posse, Nils Klasson och Lindorm Björnsson ansluta sig till den af ärkebiskop Jakob, biskoparne Vincentius af Skara, Mathias af Strängnäs och Otto af Västerås och 17 andra rådsherrar den 30 juni s. å. i Stockholm gjorda föreningen att hålla det i Malmö den 23 april 1512 ingångna fredsfördraget med konung Hans. Dat. feria quinta infra octauas vicitacionis Mariæ.
5589 Sveriges rikes råd fullmäktigar riddarne Sten Turesson (Bjelke) och Erik Trolle att af herr Erik Turessons änka, fru Gunnild, mottaga slotten Viborg och Olofsborg samt antvarda dem åt herr Nils Bosson (Grip) att tillhandahålla dem åt Sveriges krona.
5602 Borgmästare och råd i Stockholm tacka riksföreståndaren för hans skrifvelse med underrättelse om dess lyckliga öfverkomst till Åbo och om dess afsigt att ge sig åstad till gränsen för att stilla de oroliga Ryssarne, lofvande honom att villigt gå honom tillhanda i allt hvad han kunde äska, under hans frånvaro se till hans bästa och förkunna hans bref för menigheten så snart den från marknaden återkommer.
5657 "Erlig man Peder Fleming aff Finland", fullmyndig testamentarius för framlidne Thomas Thorne, erkänner inför Stockholms råd 1513, den 28 maj (lördagen efter corp. Christi), att rådman herr Jens Jensson gifvit honom full redovisning för allt det gods han af Thomas haft om händer, hvarför Fleming nu förklarar herr Jens fri för allt tilltal.
5664 Per Mattsson af Ayes by i Börna socken i Finland, å mödernet halfbroder till framlidne Lasse Brask, erkänner såsom fullmyndig för sina samsyskon Luci och Elin samt för den aflidnes broderbarn inför Stockholms råd 1513, den 27 juni (måndagen näst efter Johannes baptiste), sig hafva uppburit allt dem tillkommande arf efter bemälde Lasse, och frikallar hans änka, hustru Cristin, från allt tilltal beträffande detta arf.
5667 Hustru Apollonia från Sastamale socken i Finlandh erkänner inför Stockholms råd 1513, den 13 juli (die Margarete), sig hafva af Stockholmsborgaren Jacob tunnbindare uppburit det henne tillfallna arfvet efter hans framlidna hustru, hennes syster, och frikallar honom från allt tilltal rörande bemälda arf.
5679 Per Lytting af Brateby i Pedersö socken, broder till framlidne Anders Lytting, Oleff Wikare och Per Lytting, den aflidnes syskonbarn, frisäga inför Stockholms råd 1513, den 13 augusti (lördagen, som var dyre vårfrus afton), Anders' änka, hustru Karin, från allt tilltal beträffande det af dem uppburna arfvet.
5680 En piga, vid namn Margit, född i Finland och som hade tjänat hos (Stockholms borgaren) Niclis Ruggä, rättades 1513, den 13 augusti (lördagen, som var dyre vårfru afton), vid stupan för det hon af sin egen matmoder stulit 17 ₥ 2 öre reda penningar. "Tha för gode mens bön skul wort hon hudstrukin och beholt liffuet och öronen."
5690 Sveriges rikes råd till Tönne Ericksson (Tott) med begäran att han ville, liksom Sten Sture, gifva Vadstena kloster årligen en sändning från Kymmene gods och laxfiske, hvartill klostret jämlikt företedda bref hade rätt.
5691 År 1513, den 5 oktober (onsdagen näst efter Francisci, som var annan dagen s:ti Francisci), voro i Stockholm församlade ärkebiskop Jakob jämte åtskilliga andra riksråd, både riddare och svenner (dock ej från Finland) att förhandla med "the ryska sendebud".
5692 Herr Sten Sture gifver Nils Gudmundsson frihet och frälse ej allenast på Bastö i Finström socken utan och på alla de frälse gods han med sitt giftermål fångit och framdeles kunde förvärfva.
5695 Hans Burmeister beder mäster Påval Scheel för hans räkning indrifva en fordran om 20 mark af Olof Lille.
5698 Georgius Petri, lärjunge till mäster Påval Scheel, beder ångerfull och i ödmjuka ordalag denne om tillgift för det han honom ovetande begifvit sig ifrån honom.
5717 Poffuel af Mattalaniemi i Sancta Karine socken i Finland stod 1514, den 15 maj (måndagen näst för s:te Erik konungs dag), inför Stockholms råd och "anamade x march jn för diskin aff Nils timberman efter hans son, som slagen bleff widh Lubech", och gaf bemälde Nils fri för allt vidare tilltal.
5728 Köpmannen Hans Burmeister till mäster Påval Skeel med underrättelse om öfversändande af ett parti fint guld och d:o silfver samt några lispund linolja; tackar för adressatens goda vilja men säger sig icke kunna lämna orten för sin sjuka hustrus skull.
5735 Henrik Persson af Herkeby i Wskulz socken i Finland, hans samborne broder Lasse Persson af Solberge i Aaker socken samt Oleff Ericsson, deras brorson, i Romsale by i Wskelz socken, arfvingar till framlidne (Stockholmsborgaren) Niclis Rugga, frisäga inför Stockholms råd 1514, den 8 juli (lördagen näst före septem fratrum), den aflidnes änka, hustru Geska, från allt tilltal beträffande det af dem uppburna arfvet.
5736 Ett helge biskop Hemmings ben hämtas den 12 juli 1514 från Åbo och mottages högtidligt i Stockholm.
5740 Jens Matsson, boende i Pargas socken, i Tarffua sund, erkänner inför Stockholms råd 1514, den 31 juli (måndagen näst efter Olavi), sig hafva uppburit allt det han hade att ärfva efter sin syster Margit, hustru åt Nils skomakare i Stockholm.
5747 Borgaren Hans Burmeister tackar mäster Påval Scheel för två tunnor öl samt erkänner mottagandet af en uppgifven penningesumma; ber adressaten ytterligare en gång kräfva Hans Otten å brefskrifvarens fordran hos honom.
5754 Lasse Enewaldzson af Pittis socken erkänner å egna och sina systrars och systerbarns vägnar inför Stockholms råd 1514, den 16 september (lördagen post crucis exaltacionis) sig hafva i närvaro af sitt syskonbarn Oleff Matisson i Wpsale, som länge tjänat ärkebiskop Jakob, väpnaren Oleff Gregisson, boende i Raseborg, och Hearik Målare i Stockholm uppburit allt honom och hans medarfva tillkomna arfvet efter hans broder Arvid Målare.
5758 Herman Lutinck till mäster Påval Scheel med tacksägelse för en sändning samt med redogörelse för ett af denne uträttadt ärende.
5761 Per Andersson och Oleff Andersson från Berteby i Wöre socken i Norrebotn erkänna inför rådet i Stockholm 1514, den 25 september (måndagen näst före Michaelis), sig af Per Fynne och Jens Olsson, borgare i Stockholm, uppburit allt dem tillfallet arf efter deras framlidna syster Christina. Beträffande en deras syster i Norrköping, gåfvo de bemälde exekutorer fullmakt att af herr Karl, som var kyrkoherde i Wade och hos hvilken deras aflidna syster tjänat som försia, utkrefva hvad han af henne innehade, och gifva hälften däraf åt systern i Norrköping och själfva behålla andra hälften för sin möda. Exekutorerna frikallas i hvarje händelse för allt efterkraf.
5802 1515, den 30 april (måndagen näst före Valburgis dag), stod inför rådet i Stockholm Koke Heckj, "som giffter war i Aabo". Han hade stulit från en bonde i Studzsta i Huddinge socken en häst och kläde, och på sina ben hade han bondens bruna hoser, från hvilka han undansprättat fodret, gammalt rödt hagenst. "Och ytermera stode twa Åboborgere och tygede honom i ögonen, at han war theris höffisman, som hade röffuit och skinnat en bonde j finske skeren. Dombdes til repit, pie memorie. Bonden het Lasse; han miste en kape, en kwinnekiortell, en mannekiortel, bondens tröie och hosser, som tiuffven hengdes wdj."
5806 Hustru Ragnild Mongssons dotter i Pargas socken, i Kaskesareby, stod 1515, den 12 maj (lördagen näst före gångedagen), inför Stockholms råd med sina socknemän Erich Jensson, Lasse Jensson, Jens Nilsson och Michel Raffualsson och bekände att hon blifvit väl förnöjd beträffande "then dell henne erffua borde effter sine samborne her i staden döde hustro Karin Smedz, Gud hennes siel nade", hvarför hon frikallar testamentsexekutorerna från allt framtida tilltal.
5808 Poffuel Lucusson af Laitale socken, fullmäktig å sin moders och hennes systers vägnar, erkänner inför Stockholms råd 1515, den 26 maj (pingstdagsafton), sig hafva till fullo uppburit allt det arf, som tilkomme hans moder och moster efter deras aflidna syster Cristin, Mattis Olssons hustru, och frikallar bemälde Matts från allt framtida tilltal.
5809 "Oleff i Syeri kirkeby by (!) Körel i Satagund län" frikallar inför Stockholms råd 1515, den 26 maj (pingstdagsafton), Anders Henriksson från allt framtida tilltal beträffande af Oleff uppburet arf.
5810 Jon tynbindare dömes af rådet i Stockholm 1515, den 26 maj (pingstdagsafton), till 40 mark "fför thet han hade sagt Örian stadztienare offuer at han hade ophengt ij eller iij karle i Abo", hvilket han icke kunde bevisa, "fför thy ther stod en erlig man aff Aabo, heth Örian, sielff annen, och sade at all menige man i Abo wiil wärie honom ther fföre", hvarför stadstjänaren Örian dömdes fri för sådana saker.
5814 Örian Matson, borgare i Aabo, och hans brorson Oleff, boende i Rame, frikalla inför Stockholms råd 1515, den 4 juni (måndagen näst för helga lekamens dag), testamentarierna för Örians framlidne syster Ingeborg, Olaff Eleffssons hustru, för allt framtida tilltal beträffande det efter henne uppburna arfvet.
5819 Köpmannen Jost Jakobsson till domprosten Påval Scheel angående fordringar hos några personer samt med erbjudande af sina tjänster.
5820 Jon Jensson bekänner inför Stockholms råd 1515, den 13 juni (onsdagen näst efter s:ti Eskilli dag), "thet Andriss Olsson pa Strandh hade ffornögt honom all then dell paa Nadendale closters wegne, som the haffue skulle met Oleff Anderssons ingiffne stiwsson bro[der] Hans i samme klöster etc. fför en halffdel i husszet, som war lxx march, som igen stode, som Jon Jensson tha anamade i foithens och radzens neruare".
5828 Biskop Matthias af Strängnäs till domprosten Påval Scheel med beklagande i anledning af de dåliga nyheterna vidkommande Åbo stad och domkyrka; säger sig gärna velat öfversända en af honom använd skicklig murmästare om icke denne redan vändt hem till Rostock, men lofvar att lägga sig vinn om att anskaffa en annan murare; ber honom slutligen nästa vår öfversända ett fartyg med en allmoseinsamlare, så ville han sörja för att han ej komme tomhändt tillbaka.
5829 Mattis Bong, född i Finland, står 1515, den 29 augusti (onsdagen näst efter Bartolomei), inför Stockholms råd anklagad att "han slog, hög och wmkul sköt Jesper borgere ned i sin baat och begynte thet perlemente pa bron och stak Jespers drengh i hoffuedit och tog ene yxe af en dreng och bleff gripin om morgonen aff stadsins kemmenere Niclis Birgesen och Lasse Larensson i it skip, ther han hade dolt sig om natten." Han dömdes till svärdet, pie memorie.
5844 Gorius Holst till domprosten Påval Scheel med tacksägelse för visade välgärningar samt med öfversändande af sex små stenkrus som gåfva.
5899 Jap Jensson af Thenelle socken, i Westanker, fullmyndig för sina syskon Lasse Jensson i Berna socken, i Bondekrochen, och hans syster Karine, Nils Michelssons hustru, i Karis socken, i Bakgården, hvilka alla voro framlidne Jens skräddares samsyskon, erkänner inför Stockholms råd 1516, den 24 september (onsdagen näst efter Mathei apostoli et evang.), sig hafva uppburit allt dem tillkommande arf efter bemälda broder och frikallar hans hustru, Margit, och alla hennes efterkommande från allt tilltal vidkommande nämnda arf.
5922 Per Staffansson från Ffögle socken i Aaland erkänner 1517, den 20 april (måndagen post Quasimodogeniti), inför Stockholms råd att han af rådman Jacob Lumppe undfått allt honom tillkommande arf efter sin broder Jeppe Staffansson, och förklarar Lumppe fri för allt vidare tilltal i saken.
5928 Monss Andersson Kug i Nerpis socken i Lappefierdin och Oleff Jensson från samma ort, den förre broder till (Stockholmsborgaren) Nils Birgesons framlidna hustru Cristine, den senare gift med hennes syster, erkänna 1517, den 6 juni (lördagen, som var trinitatis afton), inför Stockholms råd å egna och Ingels, som var deras "måg", vägnar att de uppburit allt det arf, som tillfallit dem efter bemälda Cristin, och frikalla Nils Birgersson från allt tilltal om bemälda arf.
5931 Hustru Cristin af Öffuerby i Jommele socken stod den 1517, den 15 juni (måndagen näst efter Corporis Christi), med sin husbonde Mongnus Birgersson och morbroder Engelbrect från samma ort inför Stockholms råd och erkände sig uppburit allt det arf, som tillfallit dem efter framlidne Viting, och frikalla hustru Margit Niiveris (?), som ingifven var i helgeands hospitalet, från allt tilltal beträffande detta arf.
5932 Per Staffansson af Sonboda i Fögle socken i Aland, broder till framlidne Jeppe Staffansson, upplåter 1517, den 17 juni (onsdagen näst före midsommar), inför Stockholms råd å egna och sin mågs, Jöns' i Bruttö i samma socken, vägnar åt Jacob Lumpe ett dem efter bemälda Jeppe i arf tillfallet stenhus i S:t Larens gränd i Stockholm.
5938 Jöns Andersson af Lemelös i Töffuesale socken, fullmyndig på sin [svär]moders, hustru Elins, vägnar, erkänner 1517, den 12 oktober (måndagen näst för Calixti), inför Stockholms råd sig hafva af Karl Torsson uppburit allt det arf, som tillfallit honom och hustru Elin efter bemälda Torssons aflidna hustru, en syster till Jöns Anderssons hustru.
5942 Biskop Arvid Kurck deltager i det i Stockholm sammankomna mötet af rikets råd, ridderskapet och friborne frälsemän, koppar- och silfverbergsmän från Dalarna, borgmästare och råd i Stockholm och fullmäktige allmogemän, hvarvid samtliga närvarande förklara sig åhört herr Sten Stures vid tillfället gjorda anklagelse mot ärkebiskop Gustaf Trolle och att dem nogsamt veterligt vore allt det onda denne prelat dragit öfver riket – bland annat "hwad her fför Stokholm och j skäregorden j Findlandh, Nilandh, Viborgx lään och Aalandh sketh är –"; på grund hvaraf mötet enhälligt beslutar att Stäkets slott skall nedrifvas och i grund förstöras samt att ärkebiskop Trolle skall såsom en den där fört avog sköld mot fäderneslandet från sitt ämbete afsättas, m. m. Dat. S:ti Clementis martiris et pape dag.
5943 Deltagarne i förenämnda möte, dock ej biskop Arvid Kurck, sammankomna i Stockholms rådstuga 1517 den 26 november (torsdagen näst för s:ti Andree apostoli dag), intyga, att herr Sten Sture då utfrågat de svenska, tyska och danska karlar, som varit med ärkebiskopen, då Stäket belägrades, samt att därvid ock förhörts en konungens kapten vid namn Hans Brun, som blifvit af herr Nils Eskilsson gripen i Nylands skär, och att nämnda kapten sagt, att han med sin jakt, bevärad med 24 man, jämte en kravell och en holk, hvardera med 120 man, alla försedda med konungens "sjöbref", haft i uppdrag att begifva sig till Gotland och därifrån i förening med amiral Joachim Trolle skynda till ärkebiskopens undsättning.
5956 Herr Sten Sture till biskopen och domkapitlet i Åbo om sina förhandlingar med konung Kristiern angående ett stillestånd till S:t Örians tid äfvensom om en af påfl. legaten förmedlad eventuell fred; meddelar att mesta delen af rikets råd varit vid distings marknad församlad i Uppsala rörande några viktiga ärenden, förnämligast om utseende af en ny ärkebiskop; hvarvid ock öfverenskommits om ett allmänt herremöte i Stockholm vid nästkommande Eriksmässa (18 maj), till hvilket möte han beder biskopen infinna sig. Hade han "någon godh tiidende" från Ryssland, ber han att få del däraf. Dat. dominica Invocauit.
5969 Oleff Persson af Öningeby i Jwmele socken erkänner inför Stockholms råd 1519, den 21 februari (måndagen näst före s:t Mattis dag), sig hafva af Sten Michelsson, borgare i Stockholm, uppburit efter sin framlidna hustrus äfvenledes döde syster 10 mark i silfver, kläde och penningar, förutom koppar och tenn, samt frikallar bemälde Sten från allt vidare tilltal i denna arfssak, hvilket bevittnades af Waldemar Mongson af Kalmarby i Jommele socken och Jesper i Notöö Lemmelands socken.
5973 1519, den 20 juni (måndagen post trinitatis) utbetalades af Stockholms räknekammare åt Oleff Clauusson i Swieby och hans stallbroder Niclis Olsson i Mökleby 25 ½ mark för 4 och 30 läster kalk, 6 öre lasten. Samma dag gafs åt Jon Persson i Mökleby i Jomale socken 19 mark 2 öre och Per Mongsson hans stallbroder för 20 och 8 läster kalk, 5 ½ öre lästen.
5974 Marcus Andersson, född i Finland eller Tauesteland, dömes inför Stockholms råd 1519, den 25 juni (lördagen näst före vårfrudag visitationis), "för sina missgärningar till svärd han hade slagit en karl ihjäl; pie memorie".
5975 1519, den 27 juni (måndagen näst efter s:ti Johannis babt.) utbetalades af Stockholms räkningskammare för 30 läster kalk och 3 läster 2 och 20 mark och 2 öre; dem togo Jens Persson i Rungxböle i Jomele socken och Per Jensson i Jemtekarleby i Finneström, Erik Olsson i Bierström i samma socken.
5985 Hustru Elin, hemma å Konungxöö i Aalanden j Jommale socken, erkänner inför Stockholms råd 1519, den 3 oktober (måndagen näst efter Michaelis), att hon undfått allt det henne i arf tillkomme efter hennes afdöda son Benct Larenson å Köpmansgatan i Stockholm, samt frisäger dennes hustru Anna från allt tilltal beträffande detta arf, hvilket omhändertagits af den dödes broder Oleff Larensson i Konungxöö och systers man Andriss Birgeson.
6000 Fru Kristina Nilsdotter (Gyllenstjerna) jämte slottslofven samt borgmästare, råd och menighet i Stockholm till allmogen i Södermanland med underrättelse om ställningen och med uppmaning att hålla sig färdig att, när de från Småland, Östergötland och Dalarne väntade härar komme, också infinna sig till fiendens förjagande och hufvudstadens försvar; och tillägger hon: "Saa haffwe vi oc faat god tidende aff Finland, ath the gode herrer ære nw hiit komne, richet oc os till gode hielp, tröst oc vndsæthningh. Saa finge vi oc vaar visse bodh fraa Tyslandh om gode vndsætningh annan sancte Johans dagh, at kongen skal ekke befeste sig her i richet, oc skal honum aather lönth vara i hans land innan stacchuth tiid, thet han her bedriffuit haffuer." (Etc.) "Scriffwet paa Stocholm söndagen næst epther helie cors dagh inuensionis."
6005 Konung Kristiern till biskop Arvid Kurck och öfriga riksråd i Finland med uppmaning att infinna sig i Stockholm.
6010 Stockholms stads och slotts dagtingebref, däri konung Kristiern icke blott tillförsäkrar Kristina Gyllenstjerna och alla hennes anhängare glömska, tillgift och säkerhet för allt det framfarna, utan ock förlänar henne med Tavastehus slott och län samt Kumogård i Finland utom andra gårdar, härader och socknar i Sverige, samt inbegriper i samma dagtingan äfven biskop Arvid i Åbo, riddaren Åke Göransson (Tott) samt väpnarne Tönne Eriksson (Tott), Nils Eskilsson (Banér) m. fl. herrar i Finland.
6037 Stockholms borgmästare och råd till höfvidsmannen öfver Åland junker Lyder (van Offense) med begäran om lösgifvande af en Stockholmsborgare, som af adressaten blifvit tagen i förvar.
6042 Rådet i Stockholm till höfvidsmannen på Raseborg Tille Gissler med anhållan om lösgifvande af två namngifna borgare, som afseglat i lofligt ärende.
6044 Somliga rikets råd samt rådet i Stockholm till alle frälsemän, friborne och kronans skattskyldige bönder på Åland med uppmaning att sedan brefsändarne utsändt folk mot sjötjufvar, som låge i skären, adressaterna skulle göra tillförsel till Stockholm, samt med försäkran om konungens nådiga bevågenhet, om de bevisade sin trohet emot honom.
6046 Rådet i Stockholm beder, på anmodan riksens råd, biskop Arvid i Åbo att jämte höfvidsmannen på Åbo junker Wolff samt borgmästare och råd i Åbo föranstalta om skyndsamt öfversändande till Stockholm af allehanda fetalier, desslikes af etthundra styrmän samt båtsmän och timmerkarlar.
6055 Register på penningar, guld, silfver och klenoder, som Jens Mattsson medfört från Tavastehus till Stockholm och levererat dels till räntekammaren, dels till drottningen och dels till myntmästaren.
6061 Stockholms borgmästare och råd till rådet i Viborg om ett parti gäddor, som öfversändts till Stockholm till försäljning.
6069 Rådet i Stockholm till höfvidsmannen på Kastelholm, Lyder van Offense, med anhållan att lösgifva en bondeson från Åland, som af adressatens fogde blifvit tagen i förvar såsom misstänkt för tjufnad men som af brefsändaren befunnits oskyldig.
6081 Riddaren Henrik Gjö, konung Kristierns ståthållare på Stockholms slott, redovisar för de penningemedel han på konungens befallning lämnat herr Severin Norby.
6082 Amiral Severin Norrby utställer två erkännanden beträffande den uppbörd i penningar, skytt och ammunition han för sitt tåg till Finland mottagit af herr Henrik Gjö.
6083 Stockholms råd till fogden på Åland Lyder van Offense med begäran om öfversändande af 20 eller 30 skutlaster ved äfvensom fetalie till Stockholm i anseende till snart förväntande af konungen med ett stort antal folk.
6087 Konung Kristierns sekreterare i Stockholm Gotschalk Eriksson klagar inför sin herre öfver den ringa hjälp i förnödenheter han fått af junker Tomas på Åbo slott, men att han hoppades erhålla det behöfliga med sina till Nyland och Viborg utsända jakter; meddelar ryktet att Åland vore bestalladt och uttalar sin fruktan för nöd under vintern om ej undsättning komme från Finland och Åland.
6111 Svenska riksrådet till Roloff Mattsson, konung Kristierns hövidsman på Viborg och Olofsborg, med uppmaning att uppgifva slotten åt konung Gustaf.
6113 Konung Gustaf utställer öppet bref till kyrkorna och klostren i riket med befallning att därur må uttagas monstranser, kalkar och andra där befintliga klenodier samt rundt mynt och att allt måtte öfversändas åt konungen till betalning af rikets skuld till Lübeck och dess knektar. Dat. die apostolorum Petri et Pauli.
6114 Märta Bengtsdotter (tillbakaseende ulf), herr Åke Göranssons änka, säljer för 400 mark åt Björn Klasson till Lepas Niemenpää gård i Vånå socken.
6118 Konung Gustaf till biskop Brask i Linköping med påminnelse om de penningemedel han begärt som lån till gäldande af rikets skuld samt om de biskopens svenner, hvarom han förut tillskrifvit, "at the med thet förste kunne komme her vp oc siidhen til Finland, the meste i kunne ostad komme." Dat. "feria 2:a infra octauas patronorum regni Suetie."
6120 Konung Gustaf till rådet i Riga med uttalande af sin erkänsla för dess i mottaget bref utlofvade vänskapliga tillmötesgående, samt med anhållan att det ville förse hans fältherre i Finland med sådant, hvaraf denne vore i behof, såsom krut och lod.
6199 Konung Gustaf till fogden på Åbo slott Lasse Månsson om malmbrytningen på Åland, om förläggandet af slottsbesättningen omkring i landsbygden till gästning samt om insändandet af skatten från länet.
6206 Anteckning om ett från konungens kansli utgånget bref af innehåll: "Jtem Jönss Westgöte ɉ Pælkane sockn i förlæning, teslikis Weswn[t]a gaardt med alle tiilæghor."
6220 Uppgift om bref, som från konungens kansli utgått till Nils Grabbe och Lars Månsson på Åbo slott.
6223 Uppgift om ett förläningsbref för Erik Fleming samt ett bref till konungens syster Margareta beträffande hennes resa till Viborg.
6235 Electus i Uppsala Johannes Magnus till biskoparne och domkapitlen i rikets samtliga stift med fördelning på desamma af det nya testamentets öfversättning, hvarvid de i Åbo få sig i detta afseende tilldelade brefven till de Tessaloniker och till Thimoteus. Dat. dominica trinitatis.
6247 Konung Gustaf till sin syster Margareta – som uttalat sin fruktan att det (i Viborg) "schulle wara noghen fare paa ferdhom meedh the rydtzsser" – med försäkran att vilja sig vinlägga det bästa han kunde "ath thet maa bliffua stilladt" samt att hon snart till sig kunde förvänta sin man, grefve Johan.
6254 Konung Gustaf utställer öppet bref af innehåll, att han på förbön af Staffan Sasse och Hans Witte förlåtit Jost von Lynden, som missbrukat ett af konungen honom gifvet kaparebref.
6256 Konung Gustaf till sin syster Margareta om tillståndet i landet, om förhandlingarna med ryssarne samt om Albrecht tolk m. m.
6281 Konung Gustaf till electus i Åbo och Erik Fleming att, enligt hvad konungen hemligt förnummit från Danmark, "Söffuerin Norby skal haffua agtadh sig aath Findtlandt", hvarför konungen anmodar adressaterna att "tagha ther wara paa thet bestha j kwnne, ath ther scheer ey noghen forraskning; ee huadt henda kan eer thet betthre wara föreuar en epther snar". Om det fattades dem folk, borde de gifva konungen härom tillkänna, då han ville med det första försända så mycket folk de behöfde. Dat. torsdagen näst före s:ti Tiburtii dag.
6283 Konung Gustaf till electus i Åbo och Ivar Fleming att, enligt hvad konungen med visshet förnummit, Severin Norby hade alla redan sina skepp och jakter i sjön, hvarför rådeligt vore att gifva akt på skyttet, att han ej gjorde någon förraskning. Konungen hade fördenskull förskickat till dem några af sina skyttar, hvilka borde försörjas till dess man förnumme Norbys afsikter. Beder om oförtöfvadt öfversändande af den del konungen tillkomme af tionden såväl af råg som korn, samt att fogdarne där omkring tillskrifvas att utan försummelse förskicka till Stockholm alla de varor de kunde öfverkomma, såsom korn, råg, hvete, hudar, tjära, bräden och allehanda andra sådana för holländarne lämpliga varor. Dat. torsdagen näst efter S:ti Tiburtii dag.
6284 Uppgift om skrifvelser, som från konungens kansli utgått till Ivar Fleming, Nils Grabbe och Jöns Västgöte m. fl. i särskilda ärenden.
6286 Anteckning om ett från konungens kansli utgånget bref till "her electo j Aaboo ath han skicker hiit en hestalækiare, som han ther haffuer hooss sigh, benempdh mesther Hans." Dat. "[sanctj Ieorgij riddhers dagh]."
6302 Konung Gustaf till rådsherrarna i Finland – i likhet med dem i Uppland samt Väster- och Östergötland – om den nu utkräfda skulden till Lübeck och rikets svåra penningeställning, hvilken konungen beder dem behjärta och därom meddela honom sina goda råd. [Dat. fredagen näst före Johannis bapt. dag.]
6305 Anteckning om ett från konungens kansli utgånget frälsebref för Henrik Jönsson (Lapp).
6307 Biskop Brask af Linköping till electus i Åbo om den till gäldande af rikets skuld kyrkan pålagda gärden.
6323 Uppgift om bref, som från konungens kansli utgått till Åke Klasson, Jöns Andersson och grefven af Hoya.
6332 Uppgift om ett konungens bref till biskop Vincentius att förestå tre gråbrödrakloster i Åbo stift.
6334 Konung Gustaf utställer fullmakt för mäster Jasper att uppbära Nykorets i Åbo ränta till gäldande af rikets skuld.
6372 Konung Gustaf till Jöns Västgöte med förklaring att det icke varit hans mening att förbjuda borgarena i Åbo utförsel af gäddor och smör till andra orter än Stockholm; konungen hade endast utställt en varning att icke drifva seglation på Reval på grund af det öfvervåld, som vederfarits Staffan Sasse och Hans Witte. Dat. påskaftonen.
6377 Konung Gustaf stadfäster en dom att en stockholmsborgares änka och andra borgare där skola återfå dem frånröfvadt gods, som Nils Grabbes tjänare tillägnat sig.
6379 Konung Gustaf till Jöns Andersson, fogde på Korsholm, om de med ryska sändebuden afslutna underhandlingarna samt om villkoren för gränshandeln.
6385 Konung Gustaf till alla domkyrkor och kloster i riket om de villkor, under hvilka till dem gifna gods och gårdar kunde återbördas.
6387 Förteckning på särskilda från kungl. kansliet till nedan nämnda personer utgångna bref.
6393 Uppgift om fullmakt för herr Erik Arvidsson på Borgå pastorat. Dat. Sancti Francisci dag.
6408 Konung Gustaf utställer skyddsbref för hospitalerna i riket.
6410 Konung Gustaf öfverlåter åt Ivar Fleming Stockholms svartbrödraklosters jämlikt Västerås recess kronan tillfallna trädgård för en honom af kronan tillkommande penningesumma.
6412 Uppgift om bref utgångna från kungl. kansliet till Jöns Västgöte, Peder Svenske och Jöns Andersson.
6415 Konung Gustaf till allmogen i Norra och Södra Finland med befallning om nedbrytande af Kustö slott.
6416 Konung Gustaf ingår förening med biskop Mårten i Åbo om hans afgift af biskopsräntan.
6421 Konung Gustaf till biskop Mårten i Åbo om afgifterna till konungen från biskopsstolen samt om den nya läran.
6426 Konung Gustaf påminner allmogen i Finland om dess skyldighet till biskop och prästerskap.
6427 Konung Gustaf till prästerskapet i Finland med allvarsam förmaning att predika Guds rena ord och ej förakta den nu utkomna öfversättningen af en del af den hel. skrift.
6439 Konung Gustaf till Anders, fogde i norra Finland, med sträng förmaning att hålla sig till lag och rätt och återgifva hvad han fråntagit tvenne bönder.
6445 Konung Gustaf till biskop Mårten och kapitlet i Åbo om sölfskatten af stiftet och tillsättandet af prebenden, kanonier, prästgäll m. m.
6446 Konung Gustaf befaller inbyggarne i Raseborgs län att till Stockholm sända fullmyndige ombud att svara för öfverträdelsen af konungens förbud mot handel på Reval och att fullfölja klagomålen mot Erik Fleming.
6447 Konung Gustaf tillåter Joachim Fleming att vidkänna fyra gårdar, som legat under Helga lekamens prebende i Åbo.
6450 Konung Gustaf förlänar åt Per Svenske slottslofven öfver Tavastehus.
6451 Anteckning om ett förläningsbref för Torsten Salomonsson på nedre fjärdingen i Öffre brominne (!) socken med all konungslig ränta. Dat. Stockholm visitacionis Marie.
6452 Cecilia Mattsdotter på Rydby upplåter åt Björn Classon på Lepas Borgeby gård i Sibbo socken till gäldande af hennes aflidne broders, Lars Mattsons, morgongåfva till hustru Birgitta på Harviala, Björn Classons syster.
6464 Konung Gustaf till "frälset utan råds och innanråds, som bygga och bo i Finland", om herr Ture Jonssons och biskopens af Skara flykt till Danmark och i samband därmed möjligen uppstående vådor för riket, samt med uppmaning att vara vederredo både till lands och sjöss att komma riket till hjälp, om så behöfdes. Dat. tisdagen efter vincula Petri.
6468 Per Fleming kvitterar 120 mark rigiskt mynt, som han å Jakob Flemings vägnar uppburit af Lasse Lifländer för Stensböle gods i Borgå.
6495 Konung Gustaf till grefven af Hoya och herr Erik Fleming med påminnelse att förhindra seglationen på Reval.
6501 Anteckning om ett åt skrifvaren på Tavasthus Gothorm utställdt kvitto å särskilda penningesummor.
6502 Konung Gustaf meddelar biskop Mårten i Åbo sin, riksrådets och Uppsala domkapitels önskan att han måtte öfvertaga ärkebiskopsämbetet.
6504 Konung Gustaf till Måns Svensson i Finland om klockskatten.
6507 Konung Gustaf stadfäster på begäran af Joachim Fleming de Yläne gårds rår, som finnas angifna i Sten Henrikssons dombref.
6508 Konung Gustaf förbjuder abbedissan i Nådendal att förhindra en viss Olof Mårtensson att, på grund af Västerås recess, från klostret igenlösa tvenne lägenheter Kuuslaks (i Merimasku) och Brunila (i Rimito socken).
6510 Konung Gustaf stadfäster några riksråds m. fl:s dom emellan Jakob Fleming och några bönder, mot hvilka han öfvat öfvervåld.
6513 Konung Gustaf svarar abbedissan i Nådendal på hennes begäran om förskoning beträffande indragning af klostrets gods.
6523 Konung Gustaf till åtskilliga tromän, skattebönder och meninge allmogen i Finland med påminnelse att riktigt utgöra utskylder till biskopen och sina kyrkoherdar.
6551 K. M:t utställer "en recognicion för capitulit i Åbo på vᶜ mark ortuger för then taxen the giffua skole pro anno 30. p: J:." Dat. "Stocholm för Martinj."
6665 Biskop Kort i Åbo och herr Erik Axelsson, höfvidsman på Viborg, utfärda i Stockholm 1466, den 25 augusti (feria secunda infra oct. assumpt. Marie), bekräftelse å den försäkran Jöns Bengtsson vid mötet i Vadstena erhållit å Stäket och dess län.
6667 Stockholmsborgaren Olaf Tröbo, innehafvande en af Peter Ålänning och dennes hustru i tiden till S:t Eriks och S:t Henriks kor i Åbo domkyrka gifven tomt och gatubod i Stockholm, utställer förbindelse för sig och sina arfvingar att åt innehafvaren af nämnda prebende årligen erlägga en afgift af 5 svenska mark.
6669 Biskop Konrad af Åbo utställer i Stockholm 1470, den 29 augusti (die decollat. b:ti Johannis babt.), jämte biskoparne Johannes af Strängnäs och Lydæchinus af Västerås ett 40 dagars aflatsbref till förmån för Osmo kyrka i Södermanland.
6699 Stockholms borgmästaren Jöns Gudmundsson intygar 1508, den 3 juli (måndagen näst efter visitationis Marie), att han med tre rådmän öfvervarit arfskiftet mellan aflidne (stockholmsborgaren) Olof Anderssons broder Per Andersson och dennes samarfva å ena sidan och Olofs styfson Nådendalsmunken Hans Ragvaldsson å den andra beträffande kvarlåtenskapen efter Olof Anderssons aflidna hustru Karin, hvarvid konfessorn i Nådendal å Hans Ragvaldssons vägnar bevakat klostrets rätt; och fick hvardera parten hälften i ett (i Stockholm beläget) hus, och "vort her confessor pa broder Hanss vegne jngangande j halffua husit medh swa skeel, ath Per Andersson medh sine arffua skule vpbere först c mark aff gielden mothe the c mark fframlidne Oleff Andersson jngaff j conuentit medh sin stiwffson brodher Hans til prouenta."
6707 Jens Matsson från Tarffue sund i Pargas socken samt hans broder Nils Matson, som tjänade hos Gudmund Skinnare, erkänna inför Stockholms råd 1519, den 3 maj (post crucis om våren), sig hafva tillsammans uppburit allt dem tillfallet arf, 62 mark för löst och fast, efter deras framlidna syster Margit, Niklis Skomares förra hustru, hvilket bevittnas af, bland andra, Niclis Olsson och Symon Olsson, bönder af Perna socken.
6708 Lasse Olson, född i Saxamala socken i Fyndland, bekänner inför Stockholms råd 1519, den 4 maj (onsdagen näst efter Philippi et Jacobi apost.), sig hafva stulit 6 mark af sin egen husbonde på Äkröön, hvarför han dömes till rep; pie memorie.
6709 Skepparen Oleff från Nylandz skär bötfälles inför Stockholms råd 1519, den 28 maj (lördagen näst efter Urbani), till 3 mark "för det han solde tvem" och till xij ₥ för okvädins ord.
6710 Oleff Niclisson Toke i Wanxamale by i Örbominne socken i Finland, broder till Jons Larssons aflidna hustru Margit, äfvensom hans systerson Niclis i Kwre i Laffso(!) socken jämte sin moder hustru Karin erkänna inför Stockholms råd 1519, den 20 juni (måndagen post trinitatis) sig hafva undfått allt det de ärfva borde efter bemälde hustru Margit samt godkänna hennes gåfva "i faste grunden till Gryffzholm bykirkene oc S:ti Johan", hvarjämte de frikalla testamentarierna från allt vidare tilltal beträffande detta arf.
6711 Henrik Campe och Mons Jensson, borgare i Åbo, upplåta 1519, den 4 juli (måndagen post visitationis beate Marie), inför Stockholms råd, med fullmakt af Örian Matsson och Måns Jonsson, åt borgmästaren i Stockholm herr Anders Olsson ett vid Lumpans gränd beläget stenhus jämte en stalltomt invid slottet, hvilka fastigheter bemälde Örian och Måns ärft efter sin aflidna syster hustru Marit och som värderats till 200 mark.
6712 Jens Larensson, född i Nyland, stod 1519, den 11 juli (måndagen näst efter festum sanctorum patronorum), inför Stockholms råd för det han hade "stolit ffran Tonius gulsmit sengekleder och annet smat wisk och hade stod her wid stupen ij resor och forsoridh staden, ther met miste han huden och it öre etc."
6713 Erich Larensson, född i Nyland, erkänner inför Stockholms råd 1519, den 23 september (måndagen näst efter Mathei apost. et evang.), sig hafva uppburit allt det han ärfva bordt efter sin aflidna moster Karin, Claus skomakares hustru, nämligen 20 mark reda penningar, en sked om 3 lod och en stor tennkanna, och förklarar bemälda Claus fri för allt vidare tilltal jämte det han gifver honom kvitt beträffande den del, som tillföll Claus efter hans hustru.