Uppsala

Leveysaste 59.858564 / Pituusaste 17.638927

Maa: Ruotsi

Yhteensä 85 asiakirjaa

DF	Regesta
143	Biskop K[ettil] af Åbo äfvensom biskoparne af Linköping, Strengnäs, Skara, Västerås och Vexiö utlofva enhvar 40 dagars aflat åt dem, som biträda vid flyttningen af Uppsala domkyrka. Dat. qvinto idus septembris.
144	Biskop K[ettil] af Åbo äfvensom biskoparne af Linköping, Strengnäs, Skara, Västerås och Vexiö utlofva enhvar 40 dagars aflat åt dem, som på S:t Lars' och S:t Eriks festdagar äfvensom inom en vecka efter desamma besöka Uppsala domkyrka. Dat. qvinto idus septembris.
157	Biskop Kettil af Åbo beseglar jämte samtliga svenska biskopar ett af konung Magnus vid sin kröning utställdt och äfven af honom besegladt gåfvobref till Uppsala domkyrka å gods i Sverige. Dat. VIIII kal. junii.
241	Ärkebiskop Nils i Uppsala redogör för det i hans närvaro, på begäran af hertig Erik, skedda öppnandet af Erik den heliges skrin, beskaffenheten af de däri liggande relikerna samt utdelandet af stycken däraf åt särskilda personer. Dat. in crastino inventionis s:tæ crucis.
250	Hertigarne Erik och Valdemar förnya privilegierna för rikets prästerskap. Dat. in festo beati Martini.
258	Ärkebiskop Nicolaus i Uppsala till prästerskapet och folket i Åbo stift med tillkännagifvande att om någon hade något att invända emot det skedda valet af kaniken Ragvald till biskop i Åbo, anmärkning härom borde före nästkommande 10 augusti göras i Uppsala.
287	Ärkebiskop Olof i Upsala vidimerar föregående bulla.
289	Sveriges samtliga biskopar med undantag af den i Åbo, drotseten Mathias Kettilmundsson, lagman Birger Persson m. fl. förbinda sig vid konung Magnus Erikssons val att skydda och bibehålla hvar man samt kyrkorna i Sverige vid deras gamla privilegier, hvarjämte de bestämma sättet för nya gärders påläggande och uppbärande, ifall sådana skulle blifva nödiga till rikets försvar och för det allmänna bästa, samt lofva att bistå drotseten och den, som i hans ställe kan varda förordnad till rättvisans skipande, intill dess konungen hunnit myndiga år. Dat. octauo idus julii.
491	Konung Magnus utfärdar, för att afhjälpa hvarjehanda oskick, som under hans minderårighet uppkommit och sedan fortfarit, en stadga af följande innehåll: 1:o all Sveriges allmoge skall hafva frid; 2:o ingen må utan särskild tillåtelse rida med fulla vapen; 3:o förbud att rida med storflockar och föreskrift om det antal hästar, personer af olika klasser må medföra; 4:o konungens ämbetsman skall uppbära konungens årliga inkomster; 5:o samma ämbetsman och tre af konungens råd i hvarje lagsaga skola utöfva konungens domsrätt, medan han är ur landet; 6:o om taverner vid allmänna vägarna, rättare i storbyar m. fl. anordningar för vägfarandes underhåll mot bestämd betalning; 7:o förbud mot våldgästning; 8:o tolf män, valda inom hvarje lagsaga, skola skipa rätt efter föreskrifven rättegångsordning, samt huru mot deras dom skall käras; 9:o den, som angriper oförvunnen mans kropp eller lif, anses hafva brutit konungens edsöre och må ej försona sitt brott med böter; 10:o den, som med våld tager eller skadar annans egendom, straffas med böter och förlust af eganderätt, om sådan finnes; 11:o om den, som bortgifver eller tigger målseganderätt; 12:o den, som uppgör svekfullt köp eller byte af frälsejord mot skattskyldig jord, hvarigenom kronans ingäld försnillas, stånde tjufrätt; 13:o förbud mot olofligt begagnande af annans häst; 14:o om den, som släpper fasttagen tjuf eller tager lösen för honom, sedan han är lifdömd; 15:o om tolfmannanämnd och vad mot dess utsago samt straff för bedrägliga nämndemän; 16:o om straff för den, som bjuder eller leger någon att slå, sarga eller dräpa eller på annat sätt skada en annan; 17:o slutförmaning att låta konungens undersåter hafva frid och att hålla denna och andra stadgar samt uppmaning att anmäla våldsgärningar och angifva dem, som sådan föröfva. Dat. die beati Nicholai.
492	Konung Magnus till invånarne i Uppsala och Västerås stift angående rikets förvaltning under konungens resa till Norge.
692	Konung Håkan uppmanar inbyggarne i Åbo stift, att i rikets påstående nöd söka blidka Gud genom ödmjuk åkallan, och förnyar sin faders stadga, att hvar person till Vadstena klosters återuppbyggande skall erlägga två svenska penningar.
695	Konung Håkan Magnusson tillerkänner Finlands lagman, presterskap och tolf män af allmogen rätt att vid Mora stenar jämte ombuden från rikets öfriga lagsagor deltaga i konungaval.
768	Ärkebiskop Birger utfärdar vid kyrkomöte i Uppsala antagna stadgar, innehållande bestämmelser rörande fadderskap vid dop och konfirmation, fördömelse af dem, som ansåge enkelt hor (fornicatio simplex) icke vara dödssynd, och af dem, hvilka förnekade tillvaron af ett helvete (infernum); förbud för lekmän af hvilken samhällsställning som helst att offentligt eller hemligt afhandla tron och dess artiklar, – hvilka stadgar skulle af vederbörande prästerskap på sön- och helgdagar i kyrkorna för folket bekantgöras, något som däremot icke borde ske beträffande en samtidigt antagen stadga om förbud för prästerskapet att hysa konkubiner samt om medlen och sättet för dessas aflägsnande.
958	Ärkebiskop Henrik och domkapitlet i Uppsala, hvilka till domkyrkobyggnaden användt 300 mark reda penningar, till dem öfverlämnade jämte en i Stockholm belägen bod ("cellarium") af borgaren i sistnämnda stad Peter Ålänning och afsedda att utgöra halfva grundläggningskostnaden för ett prebende vid domkyrkan till jungfru Marie och S:t Olofs ära, förbinda sig genom skrifvelse, utfärdad i Uppsala 19 maj (in crastino b:ti Erici regis et martyris) 1387, att, i öfverensstämmelse med gifvarens vid öfverlämnandet gjorda föreskrift, för ofvanstående summa inköpa fastigheter, af hvilkas afkastning domkyrkosysslomannen skall till innehafvaren af nämnda prebende årligen utbetala 16 mark penningar. Prebendaten, hvilken utan presentation skall utnämnas af ärkebiskopen, förklaras pliktig att för stiftarens samt hans hustrus och föräldrars själar hvarje vecka läsa tvänne mässor, den ena till jungfru Marie, den andra till S:t Olofs ära.
1095	Olof Olofsson i Silledhe (= Syllöda, i Saltvik) säljer i Uppsala den 22 juni (feria tertia infra octavam corporis Christi) 1400 till ärkebiskop Henrik i Uppsala 9 öresland i Molsta i Bälinge socken och fullmäktigar, emedan han ej kan längre i landet dväljas, Jon Lafrenzson, häradshöfding i Bälinge härad, att lämna ärkebiskopen fasta. Bland sigillvittnen nämnes Hartika Flögh.
1097	Niklis Korke, "måg" åt riddaren Philpus Karlsson, beseglar den 1 juli (in octavis s:ti Johannis bapt.) 1400 i Uppsala jämte fogden därsammastädes Jakob Dyækn ett af nämnde riddare åt ärkebiskop Henrik i Uppsala utställdt pantebref å några gods i Sverige.
1135	Ärkebiskop Henrik af Uppsala stiftar den 8 juli 1401 vid Uppsala domkyrka en prebenda "in honorem omnipotentis Dei ac beatissime Marie virginis, matris sue, et beatorum Olavi regis ac Henrici episcopi, martyrum".
1144	Ärkebiskop Henrik och domkapitlet i Uppsala tillkännagifva den 15 oktober (in crastino beati Kalixti pape et martiris) 1401 att de, på ofta gjord begäran af Stockholms borgaren Peter Ålänning, till Guds, jungfru Marie samt martyrerna Olofs och Henriks ära inrättat vid Uppsala domkyrka ett prebende, hvartill bemälde Peter anslagit 300 mark penningar, 2 marks afkastning af några stenhus i Stockholm äfvensom en half mark jord uti Nockeby i Bromma socken af Uppland, samt att de förordnat, det prebendaten skall för donators, hans hustrus och deras förfäders själar hålla tre messor, den första om jungfru Maria, den andra, vexelvis hvarje vecka, om martyrerna Laurentius och Olof samt den tredje om de aflidna.
1148	Hartik Flögh, Isak Isakssons "måg", beseglar i Uppsala den 31 januari (feria tertia prox. ante purificationis beatæ Mariæ virg.) 1402 ett köpebref, hvarmedels bemälde Isak till ärkebiskop Henrik i Uppsala upplåter jord i Hälleby uti Östuna socken af Uppland.
1163	Drottning Margareta utfärdar befallning om aflysande af den så kallade femtonmarks-hjälpen och förbjuder fogdarne att pålägga någon ny skatt eller gengärd m. m.
1206	Harteka Flegh, "måg" åt Gertrud Andersdotter i Lisa (trol. i Uppland) beseglar i Uppsala den 18 februari (feria quarta prox. post festum beati Sigfridi episcopi et confessoris) 1405 ett köpebref, hvarmedels förenämnda Gertrud öfverlåter åt ärkebiskop Henrik i Uppsala jord uti Vålsta i Skepptuna socken af Uppland.
1228	Jösse Johansson uppgör sitt testamente.
1234	Karin, Niklis Kirtz' dotter, berättigar sin syster Gudlög att förfara med deras efter föräldrarna ärfda gods Prästkulla i Tenala efter behag, blott Karin undfår vedergällning för sin andel däri.
1304	Riddarne Thord Bonde, konungsdom hafvande, och lagmannen i Uppland Thure Bengtsson döma vid räfsteting med åtskilliga Uppländska tingslag, hållet i Uppsala den 11 september (onsdagen näst efter vårfrudag nativitatis) 1409, en mängd kronans skatt undandragna gods åter under skatten, däribland följande herr Niclis Korke tillhöriga lägenheter: 4 penningland jord uti Malbergha (nu Malmberga) och 7 örtugland jord i Markedal (båda i Häfverö socken i Uppland) samt 4 ½ örtugland jord i Vtwidhæ (möjligen Utveda i Vätö socken i Uppland).
1355	Olof myntare i Viborg ingår, jämte Jærund i Söra i Österåkers socken samt kyrkoprästerne Karl i Frötuna och Gunne i Estuna, liksom Olof närmaste fränder till framlidne ärkebiskop Henrik af Uppsala, den 10 juli 1411 i Uppsala en af drottning Margareta förmedlad förlikning med ärkebiskop Jöns i Uppsala och hans domkapitel angående arfvet efter ärkebiskop Henrik.
1493	Ärkebiskop Johannes af Uppsala och hans suffraganer, däribland biskop Magnus af Åbo, rekommendera den 1 mars 1417 hos de vid kyrkomötet i Konstanz församlade kardinalerna Vadstena klosters sändebud och anhålla att kardinalerna ville hos den blifvande påfven understödja framställningen angående biskop Nils' af Linköping, biskop Brynolfs af Skara och Skenningenunnan Ingrids kanonisation.
1604	Biskop Magnus af Åbo sändes jämte biskop Nawno af Västerås äfvensom riddarne Krister Niklisson och Nils Erengislesson samt åtskilliga andra ädlingar af konung Erik (i september 1419) till Upsala domkapitel med uppmaning till detta att aflägsna de ovärdiga personer, den brottslige ärkebiskop Johannes satt att öfvervaka ärkebiskopbordets jordagods och intäkter samt att öfvertaga vården af desamma, till dess påfvens vilja blifvit inhämtad.
1928	Hans Kröpelin, höfvidsman öfver Stockholm, intygar att Uppsala domkyrka vid samtidigt hållet lagmansting dömts till stadig besittning af 9 öres land jord i Målstad i Bälinge socken, Uppland, på hvilken jord Gisle, en knape från Åland, gjort anspråk.
2057	Notarius publicus Petrus Tidechini intygar, att riddarne Gotskalk Bengtsson och Nils Erengislesson äfvensom rådsmedlemmen Nils Jönsson och väpnaren Bengt Jönsson, af ärkebiskopen ombedda att vittna beträffande några af honom framställda punkter, intygat, bland annat, "qvod consuetudo ab antiquo fuerat in Vpsalensi ecclesia et aliis cathedralibus ecclesiis regni Sueciæ, quod vacacionis tempore electiones primum libere fuerant celebrate, ac deinde electiones regibus pro tempore existentibus intimate et concensus postulatus, et quod nunquam audiuerunt aliquem regem Suecie vocatum fuisse post electionem ad concensum prestandum facte electioni", samt vidare, att de "nunquam audivisse regem fuisse vocatum post electionem ad prestandum assensum".
2126	Sveriges rikes råd öfverenskommer att hålla det i Halmstad den 3 maj ingångna fördraget, men att, om konungen försökte bryta det, göra motstånd och försvara sina privilegier och Sveriges lag. Dat. annan dag pingst.
2127	Sveriges rikes råd uppmanar alla friborne män och alla andra infödda män i Sverige, som tjäna utländska män, att vid äfventyr af förlust af all egendom och af evig landsflykt, inom femton dagar efter brefvets kungörande infinna sig till tjänst i riket. Dat. secunda die pentecostes.
2128	Sveriges rikes råd meddelar rådet i Reval, att riksdagen i Uppsala godkänt Halmstad fördraget under villkor, att konung Erik skulle hålla rätt och privilegier i landet, hvartill dock föga utsikt funnes, samt att man eventuelt vore beredd till motstånd; beder i sådant fall om understöd och försäkrar att, därest tyska köpmän komme "to Sweeden in allen steden, dar Sweedische manne raaden", vore de välkomne och frie från tullar och besvärligheter. Dat. anme veften dage to pinxten.
2411	Konung Kristofer bekräftar kyrkans och de andliges privilegier samt förordnar huru de som bruka gods tillhöriga dels kyrkan dels dem sjelfva eller andra samt blifvit ådömda böter skola erlägga dessa.
2412	En notarius publicus afgifver på begäran af biskoparne i Strengnäs, Århus, Viborg och Åbo en berättelse öfver tillgången då vid konung Kristofers kröning de till riddare dubbade aflade den affordrade riddare-eden.
2775	Ärkebiskop Johannes af Uppsala samt biskoparne Nicolaus af Linköping, Erik af Strengnäs, frater Acho af Västerås och Magnus af Åbo utställa 1448, dagen efter Mariedagen (in crastino beatæ Mariæ virginis), ett aflatsbref för alla dem, som med andakt och böjda knän läsa en gång "pater noster" och "ave Maria" framför Kristi grafs afbild i Uppsala domkyrka såsom ock för S:t Helenas afbild därsammastädes.
2919	"Karl Magnusson j Findzstadha, riddare och höuitzman vppa Castelholm oc Aaland j thetta sin", bortbyter med sin hustrus, Birgitto Arendzdotthers, hennes moders, hustru Elinæ j Findzstadha, och flere sina vänners samtycke några jordlotter i Gryta, Aker och Holmbo socknar i Hagunda härad, vidare i Näs socken i Brohundare samt i Thyllinge socken i Asunda härad till "erkebiskop Jenisse" på Uppsala domkyrkas vägnar mot sätesgården Eka i Litzlokirkio socken i Trögd. Brefvet besegla Erik Axelsson (Tott), höfvidsman på Nyköping, herr Christiern Bengtsson (Oxenstjerna) samt förenämnda, hustru Æline i Findzstadha. Dat. dominica passionis, "som kallas kiære synnodagh."
3746	Ärkebiskop Jakob Ulfsson, riksföreståndaren Sten Sture med flere till rådet i Danzig med beklagande af den senaste höst i Finländska skären gjorda förlusten af varor samt med underrättelse att Sten Sture tillskrifvit fogdarna i Finland att söka tillrättaskaffa godset och lämna det åt adressatens utskickade.
3748	Ärkebiskop Jakob i Uppsala till borgarene i Åbo med uppmaning att frångå deras nyligen fattade beslut, att ingen vid 40 marks vite finge utföra kyrkor och klerker tillhörigt gods.
3780	Svenska riksrådet tillkännagifver, att sedan tvisten mellan herr Ivar Axelsson och Holland numera blifvit bilagd Hollands köpmän med säkerhet till personer, skepp och varor kunde till lands och vatten besöka Sverige "vppe sulke olde vruntscap, alze tuschen deme rike van Zweden vnde Hollant alle tit tovorend gewesen is, vor uns, her Yffwen Axelsone, sine brodere, her Erik vnde her Lauerens Axelsones vnde mer andere ere vrunde in Zweden".
3841	Stefan Larsson, gråbrödraordens minister i provinsen Dacien, beviljar af Uppsala 1480, den 13 december (die s:te Lucie virg.), nunnorna i Skokloster särskilda andliga förmåner.
4299	Ärkebiskop Jakob, biskop Magnus i Åbo, riksföreståndaren Sten Sture och väpnaren Knut Posse gifva till Nådendals klosters byggnad och dess gudstjänsts uppehållande särskilda gods i Sagu, Pemar, Reso och Mietois socknar, hvilka gods de köpt af fru Lucia Olofsdotter (Skälge).
4300	Ärkebiskop Jakob Ulfsson och biskop Magnus Stjernkors ihågkomma den 24 juni 1490 med gåfvor jungfru Marie prebenda vid helgeandshuset i Uppsala.
4472	Ärkebiskop Jakob Ulfsson tillåter en mandråpare från Ribe stift att fullgöra sin penitens i Stockholms stadskyrka i st. f. i Åbo domkyrka, dit han icke hade tillträde.
4595	Herr Sten Sture, Knut Eskilsson (Banér), Bengt Fadersson (Sparre) och Paul Kyle till slottslofven på Viborg med svar på dess förfrågan beträffande ett af komturen i Reval gjordt förslag om ömsesidigt försvar gent emot Ryssarne samt med förhållnings föreskrift beträffande mottagandet af ett konung Hans' sändebud på väg till Ryssland.
4646	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till Vadstena kloster att han, med anledning af de smärtsamma underrättelserna från Finland, till erhållande af fred med rikets fiender påbjudit i sitt stift hållandet hvarje månad af en mässa med fasta och allmosor, och att han äfven anmodat rikets biskopar att i sina resp. stift så föranstalta; beder också adressaten söka till det yttersta med sina böner verka i nämnda syfte samt att i predikningarna utlägga för allmogen Finlands och kristendomens farliga läge.
4650	Ärkebiskop Jacob Ulfsson upprättar sitt testamente och reserverar däri åt Åbobiskopen och Knut Posse en del af sin förmögenhet att användas till återköpande af personer ur rysk fångenskap äfvensom till understöd åt Finland.
4661	Svenska riksrådet fullmäktigar Nils Klasson till Vik och Arvid Knutsson att – med hänsyn till den "belegligheth, som nw ær medh the omille Rytzer, som then store dropelig scadhe hawa giort och æn dagelige göre in vppa Findland", och att herr Sten Sture nu vore där att afvärja "then fatige landzendes och cristenhetens förderff", samt rådet icke veterligt vore "om hans ærandhe wile sig swa falla, thet han och the godhe men ther medh honum ære" kunde besöka unionsmötet i Lödöse instundande midsommar – begifva sig till Danmark och undervisa rådet där om "then store drapeligh skadhe och forderff the omille Rytzer i thenne vinther giort haffwe och æn dagliga göre paa cristenheten och Swerighis righie", desslikes att öfverväga om andra ärenden Dat. fredagen näst efter dominicam Reminiscere.
4702	Ärkebiskop Jakob Ulfsson i snäf ton till herr Sten Sture i Finland med uttalande af glädje öfver det lyckade företaget mot Ivangorod; meddelar, att han anmodat sina i Finland varande svenner att stanna där öfver vintern och att han sändt 40 karlar till Österbotten att värja landet; förmanar slutligen adressaten vara betänkt på att med rikets län och penningar ersätta herrar Svante Sture, Erik Trolle och Sten Turesson för deras under kriget gjorda utläggningar.
4717	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till biskop Magnus i Åbo angående försvarsverket i Finland och ett om adressaten utkommet osant rykte samt med starkt klander af riksföreståndarens förhållande m. m.
4718	Ärkebiskop Jakob Ulfsson i samma ton till herr Sten Sture i Finland angående dennes begäran om undsättning af folk och föda, om kvarhållande af ärkebiskopens folk i Finland öfver vintern, om Svante Stures missnöje att ej hafva fått ersättning för sina stora utläggningar i rikets tjänst samt med uttaladt hopp om fred med Ryssarne medan adressaten ännu vore i Finland.
4719	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till herr Sten Sture i Finland om försvarsverket där.
4720	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till herr Sten Sture i Finland med varning för att under varande förhållanden lämna landet.
4721	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till biskop Magnus i Åbo angående herr Sten Stures upprepade förfrågningar huruvida han med hänsyn till ett af honom befaradt uppror i Sverige borde återvända dit eller kvarstanna i Finland.
4784	Åbokaniken Henrik Wenne till herr Peder Henriksson, föreståndare för Birgittas hospital i Rom, med beklagande att hafva gifvit sig till borgesman för den summa, som utverkandet af korstågsbullan mot Ryssarne (af 22 juni 1496) kostat.
4913	Electus Lars Suurpää aflägger vid sin invigning till biskop ed åt Uppsala ärkebiskop.
4915	Ärkebiskop Jakob, biskop Lars af Åbo samt biskoparne af Skara och Vexiö meddela enhvar af Uppsala 1501, den 16 augusti (in crastino assumptionis Marie virg.), fyratio dagars aflat åt alla dem, som på vissa högtidsdagar besöka S:t Barbaras kapell, beläget mot södra sidan om Uppsala kyrkogård.
5012	Ärkebiskop Jacob Ulfsson till herr Svante Nilsson i anledning af fogden Josef Pederssons återkomst från Finland och de underrättelser han medbragt äfvensom om krigsfolket i Stockholm.
5331	Ärkebiskop Jakob Ulfsson inlägger hos herr Svante Nilsson sitt förord för herr Svantes tjänare från Finland Jöns Andersson i Miskis (ͻ: Koskis), som för adressaten blifvit illa baktalad.
5332	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till biskop Otto af Västerås och öfriga där församlade riksråd, att han vore tillfreds med att det herremöte, som blifvit beramadt, hålles i Arboga, och erbjuder sig att härom tillskrifva herrarne i Finland.
5379	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till de i Finland bosatta rådsherrarne med uppmaning att besöka det rådsmöte, som skall hållas i Stockholm den 20 maj.
5395	Ärkebiskop Jakob till herr Svante Nilsson att han emottagit dennes bref om fiendens plundring af Åbo samt om dess afsikt att personligen bege sig till Finland; meddelar att han, af fruktan för öfverfall af fienden, tyvärr ej kunde låta sina svenner följa honom åt samt råder till sammankallande af ett herremöte för dryftande af tidens lägenheter.
5497	Sveriges riksråd, församladt i Uppsala, till rådets medlemmar i Finland med anhållan att de ville infinna sig till ett möte under fastan i Stockholm för att öfverlägga om maktpåliggande ärenden beträffande rikets försvar m. m.
5517	Ärkebiskop Jakob Ulfsson till herr Svante Nilsson med afrådande af att, såsom några tillrådt, "bruka något argt" emot biskopen af Ösel, enär denne genom sändebud förbundit sig rikligen ersätta, om han kunde befinnas hafva fråntagit något af rikets inbyggare.
5568	Sveriges i Uppsala församlade riksråd till höfvidsmannen på Örebro riddaren Sten Svantesson, att de till följd af öfverenskommelsen i Arboga om slottslofven i riket ville den 11 eller 12 februari åter sammanträda i Stockholm, hvarför de uppmana honom att där inställa sig till öfverläggning både om sagda ärende och jämväl om "nagre merchelige tidende oc scriffuilse wij finge fra Finland sidhan j vore farne häden j gaar, ther makt pa ligger at alffuarlige til tänkies". Dat. die Agathe virginis et martiris.
5573	Några Sveriges rådsherrar, sammankomna i Uppsala, till slottsfogden Josef Pedersson med uppmaning att tillhandahålla slottslofven åt de fyra personer, åt hvilka den vore anbefalld, samt att icke i slottet insläppa någon obehörig innan valet af rikshöfvidsman skett.
5681	Ärkebiskop Jakob till herr Sten Kristersson (Oxenstjerna), som återkommit från sin beskickning, att herr Sten Sture begärt att få ärkebiskopens insegel öfversändt till Finland för att begagnas vid uppgörelse där med Ryssarne; begär med anledning häraf upplysning om förhållandena, så att han kunde rätta sig därefter.
5846	Kaniken i Uppsala Erik Geting meddelar på uppdrag af ärkebiskop Gustaf, som af angelägna ärenden vore förhindrad, och med anförande af påfven Leo X:s bref af s. å. absolution åt Åboprästen Matheus Thomasson, som under slagsmål skadat en skolyngling.
6122	Konung Gustaf tackar inbyggarne i Finland för det bestånd de gjort honom emot konung Kristiern samt lofvar att snart återtaga landet.
6360	Uppgift å tvenne från kungl. kansliet utgångna bref till electus i Åbo och Jöns Västgöte.
6361	Anteckning om ett från konungens kansli utgånget bref till Ivar Fleming "ath han skaffer oss för peningha x eller xij skwther kalk til Stocholm med förstha opne vatn och saa mange skwther med vijdh." Dat. "lögerdaghen nesth epther Sigfridj."
6365	Konung Gustaf till Ivar Fleming om byggande af två skutor.
6374	Konung Gustaf utställer fullmakt för herr Bengt på Ulfsby pastorat.
6399	Konungens kansler Laurentius Andreæ till electus i Strängnäs Magnus Sommar angående invigningen af utvalda biskoparne af Strängnäs, Skara och Åbo samt med förmälan att det under rådande väderlek vore omöjligt för den sistnämnda att nu infinna sig i Strängnäs, såvida akten skulle försiggå där. Dat. die Sylvestri mdxxviij.
6407	Konung Gustaf utställer öppet bref till rikets alla biskopsstift angående prästerskapets tionde.
6419	Knut Eriksson till Laukko utställer vittnesbref att fru Kristina Gyllenstjärnas fogde sagt sig hafva betalat herr Åke Göransson 500 mark.
6486	Anteckning om ett förläningsbref för Jakob Fleming.
6498	Rikets råd till grefven af Hoya samt Erik och Ivar Fleming om den till betalande af rikets gäld åtagna klockskatten.
6569	Biskop Kettil af Åbo beseglar jämte andra ett af hertig Magnus (Birgersson) i Uppsala 1275, den 22 juli (XI kal. augusti), utställdt gåfvobref på tre gods till ett kanonikat i Uppsala.
6607	Relik af S:t Henrik insättes i S:t Olofs och S:t Henriks (af rådmannen i Stockholm Peter ålånning och dess hustru grundade) altare i Uppsala domkyrka vid dettas invigning den 2 oktober 1410.
6612	Reliker af S:t Henrik, fämte sådana af S:t Erik, S:t Eustachius samt 11,000 jungfrur, insättas i helga trefaldighetens, Kristi lekamens, S:t Nicolai och S:t Katarine altare i Uppsala domkyrka, vid dettas invigning den 21 maj 1413.
6615	Reliker af S:t Henrik och S:t Anna insättas i S:t Michaels och S:t Annas altare i Uppsala domkyrka vid dettas invigning den 10 augusti (die b:ti Laurentii) 1414.
6660	Relik af S:t Henrik jämte reliker af apostelen Thomas och af S:t Erik insattes i S:t Thomas altare i Upsala domkyrka, då det invigdes den 21 decemb. 1456.
6666	Relik af S:t Henrik återinsattes jämte andra reliker, i Uppsala domkyrkas högaltare (= helga trefaldighets a.), då detta (efter ombyggnad) invigdes 26 december 1466.
6670	Relik af S:t Henrik jämte rester af många andra helgon insättas i ett framför S:t Eriks skrin i Uppsala domkyrka upprättadt altare, då detta invigdes den 18 april 1472.
6697	Electus Johannes Olafsson afgifver edlig förpliktelse till påfvestolen.