Viborg, Slott

Leveysaste 60.715701 / Pituusaste 28.728733

Maa: Suomi

Yhteensä 13 asiakirjaa

DF	Regesta
665	Konung Erik Magnusson upplåter, likasom hans fader, patronats-rätten till Borgå socken med dess kapell åt Padis kloster.
2505	Marsken Karl Knutsson beklagar sig inför rådet i Danzig att han för särskilda varor, som en viss Henrik Kvynt haft i uppdrag att för hans räkning utskeppa och försälja, ej fått ordentlig räkenskap, hvarför han i detta afseende anhåller om benägen hjälp.
2744	Karl Knutsson, höfvidsman på Viborg, gifver till svartbrödraklostret i Viborg sitt gods Naistenkaivo (n. v. Papula invid Viborg) med villkor att, om klostret upphörde, gåfvan då skulle tillfalla S:t Eriks och S:t Henriks prebende i Viborgs stadskyrka.
2750	Karl Knutsson, riddare och höfvidsman på Viborg, bjuder fogdar och ämbetsmän i Viborg och dess län att under hans frånvaro icke oförrätta stadens borgare.
3967	Förteckning på persedlar, husgeråd, m. m., som fru Iliana Göstafsdotter (Sture) tagit från Viborgs slotts fatabur i närvaro af slottsbefälet och ombud för fru Karin Eriksdotter (Nipertz).
4416	Riddaren Niclaus Ericson, höfvidsman på Viborg till rådet i Reval med varning för borgarena där att bedrifva landsköp på Finländska sidan; men vore några, "som nagon hanteringe wilde haffue hiit til Viborg", ville han härvid gärna vara dem behjälplig. Dat. cursorie vigilia corporis Christi anno xc2.
4842	Herr Erik Turesson till Måns Frille med klagomål att han ej fått mottaga den af Frille uppburna räntan af Runa gård, hvilken gård konungen förlänat honom i st. f. Borgå gård; säger att uppbörden äfven från andra håll uteblifvit, hvarför det vore honom svårt uppehålla slotten; berättar slutligen om Ryssarnes grymma framfart i Karelen och Savolaks och anhåller om fasttagande af en förlupen smed.
5224	Herr Erik Turesson tackar herr Svante Nilsson för underrättelsen om Kalmar stads eröfring och uttalar hoppet om slottets snara fall; redogör för åtgärderna till det beramade mötet vid gränsen med tsarens fullmäktig, som dock icke infunnit sig förrän flere dagar senare i Viborg begärande nytt mötes utsättande; råder att uppskjuta detta på obestämd tid, ända till 8 år.
5256	Herr Erik Turesson förklarar för riksföreståndaren hvarföre han icke kunnat efterkomma dess kallelse att med all sin makt komma till Sverige honom till hjelp mot konungens folk, som infallit och härjat i Östergötland, nämligen att han tvenne resor nödgats utsända sina skepp och sitt folk mot konungens utliggarne vid Estland, hvilka hotat Finland, och därtill uppmanat äfven de andra herrarne i Finland, men att af dem endast Tönne Eriksson och fru Ingeborg hörsammat kallelsen, de öfrige däremot uteblifvit, hvarföre han ber honom mana dem till bättre fyllande af sin plikt; råder honom dock att ej fälla modet och icke inlåta sig med den "fördärflige" konungen i någon förhandling, ty förvisso skulle han och hans landsmän, om möjligt redan i höst, men säkert nästa vår, infinna sig och troget bistå honom; förmäler ock om fiendens öfverfall på Åland och att han genast, då han erfarit det, affärdat sitt folk och sina skepp dit och anmodat ämbetsbröderne att göra likaledes; anbefaller knekthöfvitsmannen Henning Posse till upptagande i herr Svantes tjänst och tackar för det häradshöfdingeämbete han förlänat dess tjänare Gudmund Larsson, m. m.
5534	Fru Gunnild Johansdotter till rådet i Reval med anhållan att det ville förhjälpa hennes tjänare Jöns Jönsson att omhändertaga hennes mans i Reval befintliga kvarlåtenskap.
6692	Riddaren Nils Eriksson (Gyllenstjerna) anhåller hos rådet i Reval att det ville förhjälpa hans tjänare Jasper Machterson till uppköpande i Reval af särskilda varor, hvaraf brefsändaren vore i behof.
6693	Herr Nils Eriksson till rådet i Reval med varning för borgarena där att bedrifva landsköp på finländska sidan.
6863	Ritari Erik Turessonin (Eryck Turszenn, Bielke) avoin kirje. Vahvistaa Hans Elsebetin (Hans Alsebet/Elsebet) joutuneen Pyhän Katariinan päivän aikoihin (28.11) 1502 laivansa kanssa Turun saaristossa myrskyyn. Laiva oli ollut täynnä Lyypekistä tuotua rahtia, johon oli oli ollut Turun piispan, Tönne Erikssonin (Tonne Ericksonn, Tott, Raaseporin linnanpäällikkö), vouti Dietrich Hanssonin (Dyryck Johanszenn) sekä Turun kaupungin suoja. Puolet rahdista oli ollut kauppiaiden tavaraa. Kun Erik oli saanut tietoonsa, mihin laiva oli haaksirikkoutunut, hän oli lähettänyt paikalle palvelijansa ja antanut Hans Elsebetin esittää vaateensa laivaan ja lastiin, josta Erikin alaiset asukkaat olivat tuoneet 12 täyttä kuuttia (schuten) vapaaseen satamaan ja kuusi kuuttia Ruotsin kruunun vesille. Tästä lastista tallinnalaiset olivat ottaneet säilöön Erikille kuuluvaa salpietaria, rikkiä, suolaa ja viiniä, jonka hän oli asianmukaisesti maksanut, mutta josta hänellä ei ollut esittää suojakirjettä, koska se oli sisältynyt edellämainittuihin vahvistuksiin. Niinpä hän oli lähettänyt palvelijansa kolme kertaa haastamaan Hansin tulemaan Viipuriin, mutta tämä ei ollut tullut, minkä vuoksi hän oli viimeisessä kirjeessään Hansille ilmoittanut, että antaisi polttaa laivan ja tavarat. Tämän jälkeen Hans oli tullut suojakirjeen turvin hänen luokseen, mutta antanut jo sitä ennen myydä osan rahdista kauppiaiden hyväksi. Nyt myös Erik oli antanut hänelle valtuudet toimia kauppiaiden tavaroiden kanssa kuten parhaaksi näki ja myydä ne yhteisten kauppiaiden hyväksi. Erik Turessonin sinetti.