Diplomatarium Fennicum

Åbo

Latitude 60.450666 / Longitude 22.27577
Country: Suomi
Total 728 documents
{0}
DF Regesta
201 Domkapitlet i Åbo tillkännagifver att detsamma, sedan biskop Johan blifvit utsedd till ärkebiskop, enhälligt beslutit att öfverlåta valet af hans efterträdare på Åbo biskopsstol åt en af kapitelmedlämmarne, kaniken Laurentius, och att kapitlet förbundit sig att erkänna den sålunda valde.
259 Kaniken Thorirus från Nousis, Gunno från Virmo, svartbrödrakonventet i Åbo, kyrkoherden Jakob i Nummis samt menigheten i Åbo intyga att de såväl i domkyrkan som klosterkyrkan i Åbo både sett och hört läsas ärkebiskop Nicolai den 28 maj s. å. utställda bref rörande det skedda biskopsvalet i Åbo.
307 Domkapitlet i Åbo vidimerar påfliga legaten Vilhelms af Sabina bref af den 5 Juni 1248, angående presterskapets i Finland rättighet att borttestamentera sin personliga egendom.
311 Marqvard Flögh säljer sitt gods Vemä till biskop Bengt i Åbo.
317 Fogden öfver Finland, Algot Jonsson, pålägger borgmästare och råd i Åbo 100 marks böter för deras inkräktningar på andligas, omyndigas och enkors egendom, samt dömer dem att återlemna allt det tagna.
319 Algot Jonsson, fogde öfver Finland, Elof af Reso, kanik i Åbo, lagman Björn och Ragvald Johansson utfärda den dom, som Finlands höfding Mathias Kettilmundsson fällt i gränstvisten mellan bönderna i Skeggeby å ena, samt Nils Hertogha och Petter Mäkona å andra sidan.
324 Nils Hvit i Kimito lemnar sin broder Henrik, kyrkoherde i Åbo, full rätt att disponera om sin egendom efter behag.
329 Karl Näskonungsson, konungens af Sverige råd, meddelar rådet i Reval att höfvidsmannen öfver Finland Mathias Kettilmundsson vore benägen att med staden ingå förlikning.
330 Fogden i Finland Karl Näskonungsson och invånarne i Åbo fögderi kungöra att all missämja, som förefunnits mellan numera aflidne höfvidsmannen Mathias Kettilmundsson och inbyggarne i Egentliga Finland, på Åland, i Nyland och i Tavastland å ena sidan samt staden Reval å den andra, vore fullkomligt bilagd samt att stadens invånare med fartyg och gods nu åter tryggt kunde besöka de Finländska hamnarna och där idka handel.
331 Karl Näskonungsson kungör att han jämte inbyggarena i det Finländska fögderiet slutit fred med staden Reval på två år, räknad från den 24 förstkommande juni.
384 Borgmästare och råd i Åbo vidimera enkan Margaretas i Dalkarby och hennes söners öfverlåtelsebref af den 23 Juli 1330 på jord i Önningby till biskop Bengt.
396 Katarina Villadotter upplåter sitt fädernegods i Sudensalo i Masku åt Ragvald Jonsson och Nils Adamsson såsom ersättning för de 100 mark, hvilka de utbetalt i böter för hennes sons brott.
431 Hennikin Ösare och hans hustru Kristina sälja sina arfgods på ön Lunto till kyrkoherden Henrik i Tenala.
434 Jakob Korlafas säljer för 120 mark en gård å Hirvisalo till Gerhard Paris, borgare i Åbo.
435 Jakob Korlafas qvitterar den i föregående bref betingade, af Gerhard Paris erlagda köpeskillingen för ett gods å Hirvisalo.
445 Höfdingen i Finland, Erengisle Andersson, upplåter åt kaniken Elof i Åbo en lott uti Sexu skog i Rusko till uppodling under svensk rätt, mot årlig skatt af 4 marker smör och andra allmänna pålagor, medgifvande honom, i likhet med andra nyodlare, 4 frihets år.
453 Gerhard Paris, borgare i Åbo, och hans hustru Mechild sälja för 140 mark en gård å Hirvisalo till biskop Bengt i Åbo, qvittera betalningen och gifva fasta.
457 Domkapitlet i Åbo underrättar ärkebiskop Peter i Uppsala, att, sedan biskop Bengt aflidit, kaniken Hemming blifvit vald till hans efterträdare, hvarför det anhåller om bekräftelse af valet.
469 Biskop Hemming i Åbo stiftar domprostembetet vid Åbo domkyrka, hvilket han uppdrager åt kaniken Elof, och tillägger nämnda ämbete, utom Elofs förra prebende, det lediga Nousis' samt socknarne Reso, Santamala och Lundo med kapell.
493 Presten Henrik Johansson gifver för sin och sina föräldrars salighet till Åbo domkyrkas byggnadsfond sitt gods Vesikoski på ön Lunto, med vilkor att godset får tillträdas först efter hans död.
497 Paul Sunesson, prest i Åbo stift, gifver sin gård i Sudenvainio i Vemo socken till Åbo domkyrkas byggnadsfond.
511 Kyrkoherden Ernvasts i Kyrkslätt broder och svågrar förklara sig nöjde med biskop Hemmings och kapitlets i Åbo anordning om hans otestamenterade qvarlåtenskap, till följd hvaraf Öfverby i Kyrkslätt tillfallit Abo domkyrkas byggnadsfond.
524 Konung Magnus förordnar, att spanmälstionden till presterskapet i Åbo stift skall erläggas rakt från åkern, utan afkortning och svek.
525 Konung Magnus uppmanar Åbo stifts invånare att, såsom hittills, villigt vara biskopen till tjenst med notdragning under hans ämbetsresor.
526 Konung Magnus dömer, med anledning af biskop Hemmings i Åbo käromål, att enhvar strandegare må anlägga fiske i Kumo å i den mån han eger land, dock så, att ej biskopen (båtleden) lider intrång och fisken hindras, samt att en nämnd skall bestämma, bredden af allmänna strömfåran.
527 Konung Magnus tager i sitt skydd Åbo domkyrka jämte dess gods Levelax m. fl., och frikallar dem från alla skatter och gärder.
528 [Konung Magnus gifver Ulfsby byamän rätt att årligen, från den 13 Januari till påsk, vid Kumo by drifva handel med sina varor, dock utan nackdel för kronan i afseende å skatterna.
529 Konung Magnus förordnar att, om någon prest misstänker en sin sockenbo för oriktig tiondeafgift, denne skall skaffa två vittnen och i deras närvara med ed styrka, att desse sett honom lagligt erlägga sin tionde.
538 Lagman Björn dömer rörande Lammas ström i Kumo å, efter konungens dom och tolf synemäns vittne, att ingen må uppföra fiskebyggnader så att båtleden hindras, vare sig der eller annorstädes hvar biskopen eger land, samt att ingen må göra „förfiske“ med holkar, nät eller not, utan som lag säger.
565 Biskop Hemming i Åbo förbjuder prästerskapet i sitt stift att utan vederbörligt tillstånd lämna detsamma för att i ett annat taga sitt hemvist.
576 Gerhard Skytte (fogde i Åbo) beder borgmästare och borgare i Reval lägga kvarstad på ett skepp, som tillhörde konungen och innehades af en viss Kruse.
577 Gerhard Skytte, fogde i Åbo, utbeder sig rådets i Reval hjälp för konung Magnus' en tjänare, Olof Hermansson, att utfå sin fordran af en viss Jusse Larsson Visthus från Åbo, hvilken vistades i Reval.
598 Konung Magnus upplåter åt Padis kloster patronatsrätten till Borgå socken med dess tvenne kapell och allt annat som der tillkommer honom och svenska kronan.
599 Konung Magnus underrättar inbyggarne i Borgå socken och dess tvenne kapell, att han upplåtit patronatsrätten och allt annat som honom der tillhörer, åt Padis kloster med vilkor att de icke komme att betungas med större utlagor än hittills.
600 Konung Magnus meddelar frihetsbref för Sigvald i Henelax, Benedikt i Gretarby, Erland i Svartå och Henrik i Pojo på dessa deras gods i Tenala socken.
601 Konung Magnus skänker åt Padis kloster för evärdelig tid laxfisket i Helsinge.
602 Konung Magnus öfverlåter åt Padis kloster det Borgå prestbol underlydande fisket.
614 Biskop Hemming i Åbo stadgar att ingen prest får lemna sitt stift utan tillåtelse af biskopen och domkapitlet.
629 Bengt Åkesson och hans hustru Elisif upplåta åt kronan Helgå gods i Bjerno i afbetalning för ådömda böter.
664 Domprosten och kapitlet i Åbo vidimera konung Magni bref af den 10 Oktober 1351, af innehåll att lagman Holmgers förbrutna och domkyrkan tillfallna gods (i Korois) icke utan kyrkans samtycke af den brottsliges arfvingar kunne återlösas.
668 Konung Magnus beviljar biskop Hemming i Åbo frihet för fiskskatten från Abborfors.
669 Konung Erik Magnusson stadfäster sin faders den 10 Oktober 1351 gifna bekräftelse på Åbo domkyrkas besittning af lagman Holmgers förbrutna gods (i Korois).
670 Konung Erik Magnusson stadfäster de förmåner, hans fader förlänat inbyggarne i Ulfsby, Mustasaari, Pedersöre och Närpes, samt aflyftar de bördor hertig Bengt Algotsson pålagt dem.
680 Borgaren Michel Låssmed i Stockholm säljer åt kaniken Hans Westfal i Åbo ett sin sons arfgods (Kastakais) i Räntämäki socken och gifver skötning.
681 Kyrkoherden Birger i Åbo skänker sitt gods i Skuru uti Pojo socken till Åbo domkyrka för sin och sina föräldrars salighet.
702 Biskop Hemming i Åbo tillkännagifver sig hafva såsom borgesman för återbetalning af det af konung Magnus af påfven undfångna lånet afbetalat 90 mark silfver kölnisk vikt samt låfvar att inom ett år återbetala (sin andel af) det öfriga.
703 Narve Ingvaldsson, fogde i Finland, upplåter åt Åbo domkyrka, till betalning af en skuld om 7 läster råg, sitt gods i Nieto uti Borgå socken, vidare ett gods som han fått af en Olaf Tädekomag samt sutligen allt sitt gods i Perno socken.
707 Jöns Uskininsson byter en sin gård i Räntämäki till kaniken Johannes Vestfalsson i Åbo mot en gård i Kärsämäki.
737 Konung Albrecht till borgmästare och råd uti Lübeck, Wismar, Rostock och öfriga sjöstäder med underrättelse att han fullmäktigat sin tjänare Köpike Rokstede att muntligen frambära ett visst ärende. Scriptum in castris apud Abo in vigilia Johannis baptistæ.
766 Riddaren Sten Bengtsson och fogden i Viborg, Sune Håkansson, förorda hos biskopen och domkapitlet i Åbo herr Esbjörn Petri till erhållande af ett prebende vid Åbo domkyrka.
785 Borgaren Hennikin Närfve i Åbo och hans hustru Lucia skänka sin gård invid domkyrkan jämte en kålgård till S:t Katharina altare i Åbo domkyrka.
811 Underlagman Ketil Olofsson tilldömer Finvid Ketilsson halfva Kittama ö, som Jöns af Arvassalo med orätt fråntagit honom.
816 Detmar, kyrkoherde i Bjerno, och Jakob Djäken stadfästa kaniken Vinikini gåfva af gods i Trålshofda i Tenala samt Brusaby och Mjösund i Kimito till Åbo domkyrka, med förbehåll, att Detmar till sin död får nyttja dem mot en årlig afgift.
817 Lars Yltiainen i Töfsala säljer åt borgaren Lars Vestfal i Åbo sitt å Hirvisalo belägna gods, som han fått i skifte af Anders Munkonen.
819 Biskop Johan i Åbo fritager kaniken Detmar, som varit domkyrkans ekonom, från all redovisning för de två sista åren och unnar honom domkyrkans byggnadsfond tillhöriga Takalax gods i hans lifstid, med vilkor, att hans gods i Nuhjala efter hans död tillfaller samma kyrka.
822 Bo Jonsson till ärkebiskop Birger i Uppsala angående norra gränsen mellan Uppsala och Åbo stift; säger sig icke kunna komma till ärkebiskopen norr om Bottnen, såsom denne begärt, emedan han ämnade sig till Viborg för att med Ryssarne dagtinga om förlängning af freden, som utginge i pingstdagarne; tackar för korn, som ärkebiskopen sändt honom och lofvar söka skaffa åt ärkebiskopen några falkar, som denne önskat bekomma; för öfrigt skulle adressaten få veta något hemligt af Bo Jonssons bud, Ingemar Djäken, då denne framkomme.
827 Biskop Johan och domkapitlet i Åbo tillkännagifva, att borgaren derstädes Johan Kölnare, till förlikning af ett mord, gifvit godsen Askais och Prenikkälä till inrättande af ett S:t Bartolomei altare i Åbo domkyrka.
828 Biskop Johan Vestfal i Åbo till presterskapet i Österbotten med anmodan att afkunna bannlysning öfver herr Andreas Dacus, hvilken efter ett begånget sedlighetsbrott framhärdat i sin gudlöshet derhän, att han sökt tillegna sig den biskopen äfvensom kyrkoherden i Pedersöre tillkommande tionden från kapellen Kemi och Ijo.
829 Borgmästare och råd i Åbo intyga, att Johan Kalenske erkänt sig såväl hafva för ett sitt brott lofvat dåvarande höfdingen i Finland, Ernst von Dotzen, 200 mark, dem Åbo domkyrka betalt för honom, som ock för 5 år sedan för tidigare förseelser hafva lemnat samme person en äng, Dyrvenes, i Vemo socken.
831 Ernst von Dotzen erkänner sig hafva hela den tid han var höfding i Finland unnat frihet från alla utlagor åt godsen Arvassalo och Nuhjala.
836 Borgmästare och råd i Åbo intyga att, så långt de minnas, kapellen Kemi och Ijo tillhört Åbo stift.
870 Rådet i Åbo förordar hos borgmästarne i Lübeck Åbo borgaren Tideka guldsmed att såsom fullmäktig för Åbo borgarene Nikolaus Zoltzak och Jakob Gotskalksson mot ställande af säkerhet för efterkraf utfå kvarlåtenskapen efter en i Lübeck afliden släkting vid namn Valborg, Henrik Dappers änka.
871 Borgaren Michel Smed i Åbo tillbyter sig af Meniko Skytte ett gods, Lillgård, i Pargas mot Pisu i S:t Karins socken.
879 Martinus Martini och dess hustru Margareta gifva, mot åtnjutande af underhåll till dödedagar, sitt gods Taimo till domprostebordet i Åbo, hvilken öfverlåtelse bekräftas af biskop Johan derstädes.
909 Könna, Göblas änka, säljer allt sitt gods uti Germundby i Tenala åt kyrkoherden i Sagu Jöns Petersson för 90 mark penningar.
910 Göbla Göblasson (Svinhufvud) kvitterar 90 mark, som han uppburit af Jöns Petersson, kyrkoherde i Sagu, för det af Göbla och hans moder åt bemälde Jöns försålda godset Germundby.
923 Jöns och Ragvald af Rusko sälja för 30 mark, hvilka de qvittera, åt biskop Johan och domkapitlet i Åbo allt det gods, som de ärft efter sin systerson Eskil i Heinis.
934 Hans Frunnesson, domprost i Åbo, och kapitlet derstädes sälja, för att skaffa medel till electi Björn Balks resa till „påfvens gård“, åt kyrkoherden i Sagu, kaniken Jöns Petersson, för 180 mark penningar, som de qvittera, godset Heinis i Rimito, hvilket aflidne biskop Johan Vestfal inköpt till domkyrkan af en Eskils arfvingar och derför sålt domkyrkans gods Kappela i Sagu.
935 Domprosten Hans Frunnesson och kapitlet i Åbo sälja för 180 mark penningar, som de qvittera, åt kyrkoherden i Sagu, kaniken Jöns Petersson, ett gods uti Heinis by i Rimito socken.
939 Kaniken Jöns Petersson säljer för 40 lybska gyllen och 5 mark svenskt mynt, hvilka summor han qvitterar, åt Hinzika Knap, borgare i Åbo, så när som på sex alnar, hälften af Harakala gods vid bron i Piikis socken.
945 Rådet i Åbo anhåller hos rådet i Lübeck att detta måtte åt Åbo borgaren Hennekinus af Lennepe, som, enligt vittnesbörd af borgarene Helye Kuter och Gotskalk Neringk, jämte sin broder Åbo borgaren Henrik Watmal, af hvilken han blifvit fullmäktigad, samt sin på Lennepe bosatta syster Nese vore närmaste arftagare efter sin i Lübeck såsom där bofast aflidne broder Arnold af Lennepe, öfverlämna den aflidnes kvarlåtenskap i lösören och byggnader, samt ställer såsom säkerhet för efterkraf borgen af Åbo borgarene Folquinus Swarte, Hinzekinus Knoop och Ulfard Rosendal. Dat. in vigilia paschæ.
951 Biskop Björn och domkapitlet i Åbo förorda hos konung Albrecht Jäppe Djäkens utnämning till lagman i Finland.
977 Rådet i Åbo till det i Reval med tillkännagifvande att Jäppe Djäkens fogde på Åbo, Karl Magnusson, lösgifvit ett parti några Gotländska borgare tillhöriga varor, som samme Djäkens fogde på Kastelholm, Didrich Marskalk, okunnig om godsets ägare, tagit i beslag.
980 Biskop Björn i Åbo anförtror herr Nikolaus Hinzichini, ständig vikarie vid Rusko och Reso kyrkor, domprostens i Åbo annex, all vård om desamma och förordnar om hvarderas inkomster ifrån dessa socknar.
1007 Rådet i Åbo till det i Lübeck angående kvarlåtenskapen efter en i Lübeck afliden Gerke Thoyte, fordom borgare i Åbo.
1028 Åbo borgaren Hinzekin Knap gifver för sin och de sinas salighet till S:t Katarina altare i Åbo domkyrka sitt gods Kettarsund uti Töfsala.
1035 Rådet i Åbo till det i Reval med beklagande af den skada, som tillfogats staden genom vitaliebrödernas kaperier, samt med löfte att mot dem efter förmåga inskrida.
1036 Nisse Eriksson, fogde på Åbo, till rådet i Reval angående vitaliebrödernas kaperier.
1037 Knut Bosson öfverenskommer med Jakob Abrahamsson angående emottagandet af de Bo Jonssons pantlän i Finland, hvilka den senare hittills förvaltat.
1053 Rådet i Åbo till det i Reval med tillkännagifvande af konung Eriks befallning att hvad Nisse Eriksson, som innehaft Åbo hus, blifvit skyldig åt borgare i Reval, skall till fullo betalas.
1059 Jöns Elefsson säljer med sin moders samtycke sitt och sina syskons fäderne och möderne gods i Björby åt kaniken i Åbo Jöns Anundsson, för 46 mark penningar, med vilkor, att syskonen återfå sina jordlotter ifall de så önska.
1062 Biskop Björn i Åbo beviljar, sedan han med domkapitlets bifall stiftat en „festum reliquiarum“ att firas dagen efter helge Henriks dag, 40 dagars aflat åt dem, som på denna dag och andra uppräknade helgons och martyrers dagar besökte Åbo domkyrka, såsom ock åt dem, som derstädes närvoro vid vissa processioner samt de dagliga körsångerna och som infunno sig i hospitalet, helgeandshuset, svartbrödraklostret, domkyrkan äfvensom Räntämäki och S:t Karins kyrkor på särskilda, för ett hvart af dessa ställen bestämda veckodagar.
1072 Gudlög Pedersdotter samt Jöns och Elef Elefssöner pantsätta åt kaniken i Åbo Jöns Anundsson ett fjärdingsbol i Björby på 2 år för 40 mark penningar, med vilkor, att han mot erläggande af 5 mark för markskatten får för alltid behålla panten om den icke på bestämd tid återlöses.
1073 Magnus Nilsson och hans moder Margareta upplåta med samtycke af den senares man, Henrik Nilsson, åt domprosten Gerlag i Åbo sin gård i Uplinge för 14 pund råg, 9 alnar kumist kläde och 5 hudar, som de i sin fattigdom af nämnde domprost emottagit.
1074 Vibrud Kortuma erkänner sig hafva af Jakob Abrahamsson mottagit godsen Stenberg, Lellais, Kiveis och Ajosenpää (alla i Masku) samt förbinder sig att vid anfordran återlämna desamma.
1076 Lucia Jakobsdotter skänker för sin och sina föräldrars salighet sitt gods uti Pyhä i Haliko socken till ärkedjäkne bordet vid Åbo domkyrka.
1086 Abraham Brodersson, höfvidsman på Abo, kungör för inbyggarne i Masku och Piikis, att konung Erik och drottning Margareta förlänat dessa socknar åt biskop Björn i Åbo.
1092 Paul Karpalainen säljer för 30 mark penningar till Åbo domkyrka sitt frälsegods uti Pyhä i Haliko.
1093 Klemet i Haliko pantsätter till Åbo domkyrka för 50 mark penningar allt det gods som han fått af Peter Gren i Kiala by i Haliko socken.
1096 Riddaren Thord Bonde tillkännagifver sig hafva för Herman Halverstades räkning betalt åt Hans Parenke 30 mark Rigiska reda penningar.
1124 Åbo borgaren Robert säljer åt Sune Håkansson sina hus på en Åbo domkyrka tillhörig tomt.
1127 Biskop Björn i Åbo stadfäster ett köp, hvarigenom hans företrädare biskop Johan och domkapitlet afstått åt Mårten Abrahamsson Kappela gods i Sagu.
1147 Henrik Magnusson, ärkedjäkne i Åbo, gifver för sin och sina föräldrars salighet Norrmarks gods i Ulfsby socken till ärkedjäknebordet i Åbo.
1149 Johannes Jokakota säljer med sin hustrus, Kristinas, samtyckes för 22 mark penningar, som han qvitterar, hennes arfvegods i Kaarleis (i Virmo) åt Niklis och Magnus Olofssöner.
1154 Magnus Mårtensson af Vehaks i Töfsala och hans hustru, Lucia Björnsdotter, sälja åt riddaren Niklis Kurck allt sitt gods uti Löpö i Gustafs socken.
1160 Peter Ingemarsson, borgare i Åbo, säljer för 18 mark penningar åt kyrkoherden Rötker i Kangasala en tredjedel af det gods uti Pyhälax i Nerpes socken, som han jämte syskon ärft efter en sin aflidne broder, Olof Ingemarsson, hvilken fått godset af Paul Trast.
1215 Konungsdom hafvanden Jöns Andersson och lagman Klas Fleming döma Hamaro gods (i S:t Marie), som hustru Ätta klagat vara sig olagligen undangånget, fast och stadigt under S:t Larens altare i Åbo domkyrka.
1216 Konungsdom hafvanden Jöns Andersson och lagman Klas Fleming tilldöma Bengt Michelsson en äng i Sarinoja i Rusko, som Bengts fader lagligen köpt, men på hvilken en Rödker Påvalsson icke dess mindre gjort anspråk.
1217 Konungsdom hafvanden Jöns Andersson och lagman Klas Fleming tilldöma hustru Elseby och Magnus Ragvaldsson undan Åbo domkyrka jord i Hiidenvainio och domkyrkan i stället dess gods i Märttilä i Rusko samt 20 mark penningar af Magnus Ragvaldsson.
1218 Räfsteherrarne Jöns Andersson och Klas Fleming tilldöma en Jöns Andersson hans fädernegods i Haijais (i Merimasku), som Kort Gardz tillvällat sig.
1219 Konungsdom hafvanden Jöns Andersson och lagman Klas Fleming stadfästa herr Gerlag i besittning af en på Uplinge ö belägen äng, hvilken Tomas Möllare påstått vara sig pantgifven.
1221 Rådet i Åbo anbefaller hos rådet i Danzig Åboborgaren Arend van Minden att å Jöns Anderssons och Filip Ulfardssons vägnar uppbära en penningsumma, som nu aflidne herr Thord Andersson lämnat åt Hans Discher, borgare i Danzig, för sedermera i Prag aflidne herr Ulfard Ulfardssons räkning.
1223 Ragnild Hansdotter, Hans klockares hustru, och hennes dotter Margareta sälja för 50 mark, som de qvittera, åt Jusse Niklisson sitt gods uti Karkkois i Virmo.
1251 Konungsdom hafvanden, riddaren Ivar Niklisson, och lagman Klas Fleming tilldöma Åbo domkyrka Sillankorva gods i Pemar socken undan Erik Björnsson, till dess han åt domkyrkan afträdt Pyhänkorva i Kumo socken, mot hvilket hans fader tillbytt sig förstnämnda gods.
1252 Riddaren Ivar Niklisson och lagman Klas Fleming döma Ervelä gods i Bjerno från Påval Skytte stadigt och fast under domkyrkan i Åbo.
1253 Riddarne Jusse Dufva, Ivar Niklisson och Klas Fleming samt lagmannen i Norrfinland Klas Lydikesson förklara efter en, med anledning af allmogens i Lundo socken klagomål, på platsen verkstäld undersökning, att biskop Björn i Åbo med sin qvarndam i Hallis fors icke upptagit mer än sin egen lott derstädes.
1258 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin tjänare Påval Karpelan.
1259 Konung Erik XIII gifver Gunnar Trolle och hans efterkommande mot rustningsskyldighet frihet och frälse på hans gods (Kurala).
1260 Konung Erik XIII gifver Erik af Kuhmis och hans arfvingar mot rustningsskyldighet frihet och frälse på hans gods.
1261 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Olof Bosson.
1262 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Olof Jönsson.
1263 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Sone Sonesson.
1264 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Philip Larsson.
1265 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Nils Tavast.
1266 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Jöns Andersson af Kimito.
1267 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Henrik Olofsson.
1268 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Wibrut Kortwmna.
1269 Konung Erik utfärdar frälsebref för sin älskelige tjänare Olof Björnsson.
1270 Konung Erik unnar och gifver åt "Magnus Torstensson, honom och hans afkommande och rätta arfvingar uppå sig och sitt gods Linunpä, som han nu rätteligen [eger], sådane frihet och frälse, som andre frälsemän i riket rätteligen nyttja och hafva, och att de i deras lifsdagar böra vara färdiga med harnesk och värjo till riksens tjenst, efter ty som riksens lagbok utvisar".
1296 Jöns Henriksson, borgare i Åbo, säljer med fullmakt af bröderna Jop Jönsson, skolmästare i Viborg, Heming och Olof Jönsson för 26 mark, som han qvitterar, en dem tillhörig, vid gropen i Åbo belägen tomt åt Jop Dordenbusc med vilkor att densamma efter dennes död tillfaller helge lekamens altaret i Åbo domkyrka.
1298 Henrik Thomasson, prest i S:t Mårtens socken, gifver för sin och sina föräldrars salighet till Åbo domkyrka all sin arfvelott i Karkkois gods i Virmo.
1303 Biskop Björn af Åbo ackrediterar hos borgmästare och råd i Reval aflidne Revalsborgaren Peter Toruastassons tvenne bröder "her Ødwid vnd her Nickles", hvilka hade "lange tid buten landes gestanden vnd ok by koniginne Margarethen gewest, vnd syn wedder to hus komen", måtte komma till sin rätt efter den döde, som ägt "eghene hus vnd how" i nämnda stad. Dat. in crastino Bernardi abbatis.
1311 Niklis Kruselok och hans hustru, Cecilia, Lars Flemings dotter, sälja åt Niklis Tavast för 50 mark all den jord och ägodel hon ärft efter Jusse Nykominsson i Vialaby uti Lampis.
1322 Biskop Björn i Åbo underrättar rådet i Reval om att sjöröfvare samlat sig för att intränga i Nevan.
1327 Valborg och Gertrud Olofsdöttrar af Etola sälja åt Niklis Tavast för 32 mark all den ägodel uti Parikkala i Lampis, de ärft efter hustru Lucia därstädes.
1345 Jöns Bleke säljer för 10 mark penningar, som han qvitterar, åt Åbo borgaren Inge Hynosson Lilla Koromäki äng.
1346 Matts och Jop i Koskennurmi sälja för en summa af 6 mark och 6 öre, hvilka penningar de qvittera, åt Nils Vitserinen ett sitt ödesgods, benämndt Talola, i Vårfrukyrko socken.
1393 Jöns Jönsson, kyrkopräst i Pyttis, och hans syster Lucia Jönsdotter tillåta sin systerdotterson Peder Olson att igenbörda Öfvermälkilä gods i Bjärno, som deras brorson herr Henrik Bengtsson för erhållande af medel till en studieresa pantsatt åt lagmannen på Åland Magnus Djäkn och denne vidare pantsatt åt Åbo slottshöfdingen Klas Djäken.
1396 Helvik (Stoltefot), kyrkoherde i Töfsala upplåter åt sin vän och "måg", Olof Bengtsson i Borgå all sin ägolott i Torsby i Pernå.
1398 Matts Tulkila säljer åt herr Anders Ärlandsson en äng i Letsala för 6½ mark penningar och en äng i Lampila.
1421 Biskop Magnus i Åbo förnyar och stadfäster det af hans företrädare Bero instiftade ärkedjäkne ämbetet vid Åbo domkyrka och tillerkänner detsamma med domkapitlets bifall de af Bero detta ämbete anslagna fyra godsen i Sagu samt dessutom biskopstionden af Nousis äfvensom vissa gods i Hattula, Nousis, Ulfsby och Lemo.
1422 Biskop Magnus gifver domkyrkans gods Skolagård till S:t Laurentii altare och unnar det frihet från skatt till kyrkan så länge prebendaten bebor detsamma.
1423 Biskop Magnus förnyar biskop Hemmings den 2 april 1350 utfärdade förbud för landets prästerskap att hemma hos sig hålla sina barn eller låta dem vistas på kyrkan tillhöriga gods.
1424 [Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo öfverlåta på vissa vilkor åt Sune Torkilsson, Henning Höna, Jöns af Lankola och deras arfvingar till brukning tre krokar jord uti Yliveti, Sattula och Taipale, alla i Birkkala socken.
1429 Olof Huiloisens enka, Valborg, säljer för 10 mark penningar en äng i Letsala (i Reso) åt Åbo borgarene Kaliamatti och Nisse Louke, hvilken äng nämnde borgare bortbyta till S:t Sigfrids altare i Åbo domkyrka mot en tomt på andra sidan ån.
1434 Åbo borgaren Hinza Knap gifver med sin hustrus samtycke och i enlighet med sin aflidna moders i lifstiden uttalade önskan under S:t Petri altare i Åbo domkyrka sin gamla gård i Aningais äfvensom några åkerlotter, dock med vilkor att gåfvan får tillträdas först efter makarnes död.
1435 Hinza Knap gifver den ena af sina vid torget i Åbo belägna bodar åt S:t Petri altare i Åbo domkyrka och den andra åt sin hustru Greta, med bestämning att den senare boden efter hennes död skall tillfalla Henrik van den Berges barn.
1437 Väpnaren Magnus Tostesson intygar att han, den tid han var drottning Margaretas fogde på Åland, i egenskap af lagman dersammastädes vid ett ting i Saltvik tillbakavisat en Gudstorm Hoffmans anspråk på godset Tjudnäs i Sund, sedan biskop Björn upptett ett bref, som visade att sagda gods lagligen var kommet under biskopsbordet i Åbo.
1444 Matts Olofsson, kyrkoherde i Jomala, stadfäster sin aflidne broders testamente af godset Kokoböle i Mustasaari till S:t Anne nunnekloster i Åbo.
1453 Landsrätten, sammankommen i Åbo, stadfäster de af några gode män undersökta gränsorna mellan Savolax och Lappavesi å ena sidan samt Tavastland och Satakunta å andra sidan, och kallar dem, som af derliggande skogsdelar äro berörda, att förstkommande 24 Augusti vid talans förlust infinna sig till det ting landsrätten bestämt att försiggå i Kontama.
1456 Henrik van Berge och Gerlag Fredag, borgare i Åbo, öfverlåta åt kyrkoherden Helvig i Töfsala all sin arfvedel uti Aningais invid Åbo.
1467 Tord Röriksson Bonde, höfding på Viborgs slott, vidimerar jämte borgmästare och råd i Åbo riddaren Magnus Birgerssons m. fl:s den 18 November 1415 utgifna vidimation af konung Albrechts bref af 14 December 1364, af riddaren Sten Bengtssons bref af 1 Mars 1365 samt af väpnaren Sune Håkanssons bref af 25 Februari 1365, alla rörande Säämingesalo ö i Savolax.
1470 Biskop Magnus i Åbo mottager med kapitlets samtycke den af kyrkoherden Helvik Stoltefot i Töfsala till S:t Görans altare i domkyrkan gjorda gåfvan af Ravas (Friskala) gods å Hirvisalo samt bekräftar de af donator dervid fästade vilkoren.
1472 Biskop Magnus i Åbo stadfäster upprättandet af S:t Johannes altare i Åbo domkyrka äfvensom de vid detsamma af grundläggaren, Åbo kaniken Johannes Anundi, fästade vilkoren.
1473 Gertrud Lokanäs (Luokkinais?), Thorer Långs dotter, borgerska i Åbo, skänker under vissa vilkor till S:t Andreas altare i Åbo domkyrka sin vid klostret i Åbo belägna gård, som hon köpt af Peder Finne, äfvensom 100 mark reda pennigar, för hvilka biskopen och domkapitlet skola köpa ett fast gods under nämnda altare.
1475 Jöns Olofsson af Kurala säljer åt sin måg Gunnar Trulla för en i särskilda myntslag uttryckt summa, som han qvitterar, all den jord i Kurala i S:t Karins socken som han ärft af sin fader, utom en äng, benämd Tunnbindarängen.
1528 Kyrkoherden i Töfsala Helvik Stoltefot upplåter åt Åbo domkyrka till dess byggnad allt sitt ärfda och förvärfda gods uti Vääntelä by i Lundo.
1546 Sju Åbo klosterbröder tacka sin prior, Laurentius Olai, för hans möda och omsorg vid klosterbyggnaden samt frisäga, med samtycke af priorns för provinsen Dacien vikarie, Stockholmsmunken Gregorius, honom från all efterräkning för den gångna tiden äfvensom från räkenskapsbestyret intill nästkommande påsk.
1553 Klas Fleming, lagman i Österland, tilldömer Sune Sunesson Heinelax (= Prästkulla) gods i Tenala, hvilket gods med orätt blifvit denne af Sven Bambare afhändt.
1555 Fredrik Freseka stadfäster och fullbordar å sina och sin broder Jakobs vägnar aflidne kyrkoherdens i Töfsala, Helviks, testamente, hvarmedels denne till S:t Görans altare i Åbo domkyrka skänkt en sin tredjedel uti Ravas (Friskala) gård å Hirvisalo äfvensom en boda på andra sidan ån, samt till S:t Petri altare ett gods i Aningais och en tomt i nystaden, hvarjämte han gifver skötning å det gods i Vääntelä, som nämnde Helvik för mänga år sedan upplåtit åt domkyrkan.
1561 Anders af Kerttula i Reso stadfäster Evert Grymme, gift med Lasse Ledsagares enka, i besittning af Estnalauste äng i Lundo, hvilken nämnde Lasse tillhandlat sig af Anders' broder Jöns Rättis äfvensom nämndeman Olof Korola.
1562 Sune Sunesson pantsätter åt Bengt Lydiksson för 50 mark penningar ett gods uti Ylistaro by i Kumo.
1567 Margit, Hintza Koks dotter, säljer åt Niklis Rengonpoika ett gods uti Tammisto i Reso, hvilket blifvit henne tilldömdt såsom ersättning för ett af henne till Henrik Römänen försåldt gods, Jälmisjärvi i Hvittis.
1588 Rådet i Åbo meddelar det i Reval att Henrik Kölners tre söner med sex ärbara personer svurit och förklarat, att de och Claus von Spirens hustru, hvilkas moder dött i Reval, vore födda af äkta föräldrar och att de vore rätta arfvingar till kvarlåtenskapen efter den aflidna, hvarför rådet i Åbo ock anhåller att ifrågavarande kvarlåtenskap måtte åt bemälda arfvingar öfverlåtas.
1605 Klas Lydikesson till rådet i Reval att han afsändt sin svåger Henrik Svärd till konung Erik för inhämtande af dennes vilja beträffande Claus Doecks afdömande samt att han efter inhändigad underrättelse oförtöfvadt ville lämna adressaten härom besked.
1613 Bengt Mickelsson pantsätter för 10 mark penningar åt borgmästaren i Åbo Henrik Skräddare sin äng uti Laustis i Lundo.
1621 Rådet i Åbo till det i Reval med begäran om frigifvande af Åboborgarene Gotskalk Vlickes och Diderik up der Heydes i beslag tagna gods.
1625 Räfsteherrarne Karl Öra, Knut Uddsson m. fl. äfvensom lagman Klas Fleming tilldöma inbyggarne i Luvia deras rätta andel i skog och fiske, som inbyggarne i Eura velat bestrida dem.
1626 Borgaren Gunnar Joansson i Åbo pantsätter till domprosten Rödker derstädes för 50 engelska nobler sitt gods uti Ylikylä (Öfverby) och Sormijärvi byar i Bjerno socken.
1627 Väpnaren Henrik Bidz stadfäster å egna och flere sina medarfvingars vägnar den gåfva af Norrmarks gods i Ulfsby, som deras morbroder Henrik Magnusson, ärkedjekne i Åbo, gifvit till ärkedjäknebordet derstädes.
1631 Konungsdom hafvandene Karl Öra, Knut Uddsson m. fl. stadfästa vid räfsteting i Åbo domprosten Rödker derstädes i besittning af Vestankärr i Kimito, hvarpå Gudmund Pust å sina broderbarns vägnar vid nämnda ting gjort anspråk.
1632 Räfsteherrarne Karl Öra, Knut Uddsson m. fl. tilldöma S:t Sigfrids altare i Åbo domkyrka Letsala äng (i Reso), som en Jöns Ingonis velat göra nämnda altare stridig.
1633 Räfsteherrarne Karl Öra, Knut Uddsson m. fl. döma, på käromål af Henrik Svärd, den morgongåfva af 40 lödig mark, som hans hustru, Margareta Persdotter, fått af sin förre man, Erik Jönsson, att, enär inga lösören i dennes bo förefunnes, tillsvidare utgå af hans fasta gods.
1635 Räfsteherrarne Karl Öra, Knut Uddsson m. fl. tilldöma S:t Sigfrids altare i Åbo domkyrka en vid bron i Åbo belägen tomt, som staden velat afhända nämnda altare.
1651 Klas Lydikesson, höfvidsman på Åbo, till rådet i Reval med utläggning af orsaken hvarför några från Reval till Åbo skär öfverkomna borgare blifvit häktade och deras varor tagna i beslag.
1657 Biskop Magnus i Åbo gillar och stadfäster inrättandet af Helga treenighets altaret i domkyrkan till hvilket stiftarne af detsamma, borgmästare och råd i Åbo, gifvit ett årligt anslag af 28 mark.
1658 Rådet i Åbo till det i Reval angående öfverfall af sjöröfvare.
1685 Biskop Magnus i Åbo tillkännager att han till Christi lekamens, alla helga änglars och S:t Birgittas lof och ära i domkyrkan derstädes upprättat ett altare, till hvilket han skänkt gods uti Kaarleis, Leinakkala och Halois byar i Virmo äfvensom uti Paltila i Untamala socken.
1691 Jöns Ingonen pantsätter sin nya gård i Reso till domprosten Fredrik i Åbo för 50 mark.
1693 Ingeborg Ragvaldsdotter byter allt sitt gods i Hyvälempilä och i Kauppila i Reso till domprosten Fredrik i Åbo mot dennes gods uti Pyhälaks i Nerpes.
1697 Höfvidsmannen i Åbo Klas Lydikesson till rådet i Reval med svar på adressatens två bref angående några Revalsborgare.
1699 Höfvidsmannen på Åbo hus Klas Lydikesson till rådet i Reval, att Hans Parenbech och den på dennes föranstaltande häktade Arnd van den Vitenchove genom brefskrifvarens förmedling underställt afgörandet af sin sak konung Erik.
1702 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan, att det måtte förhjälpa brefvisaren Anders Jönsson, hvars broder dött i Reval, att å änkans och dess dotters vägnar utfå arfvet efter den aflidne.
1709 Jöns Anundsson, ärkedjäkne i Åbo, gifver till ärkedjäknebordet dersammastädes allt sitt förvärfda gods uti Björby i Sund, med vilkor att hans svåger Peder Storkersson under hela sin lifstid och dennes barn få mot en viss ärlig afgift besitta detsamma.
1713 Biskop Magnus i Åbo erkänner sig för några år sedan hafva med sin broder Niklis Tavast skiftat föräldraarfvet sålunda, att den senare skulle behålla de gods, dem tillfallit i Tavastland, och ett gods i Borgby i Svartså socken (nu i Sibbo) i Nyland, hvaremot biskopen skulle få godsen i Virmo och Pikis äfvensom ett gods i Palttila i Untamala (Letala) socken.
1721 Gregers Sunesson pantsätter åt sin broder Sune Sunesson sina båda i Tenala belägna gods, som han ärft efter sina föräldrar.
1725 Olof Andersson stadfäster ett jordaskifte, som hans hustru Birgitta Gerlagsdotter efter sin förre mans, Olof Röds, död gjort med domprosten Fredrik i Åbo, i det hon gifvit honom allt gods i Hyvälempilä och Kauppila i Reso, som de fått af Peder Lolason, mot 50 mark penningar och en half gård i Åbo af 60 marks värde, hvilken gård Henrik Falkenär egt.
1729 Lagman Klas Fleming stadfäster med samtycke af riddarne Kristiern Nilsson och Nils Gustafsson, bisittare i rätten, de råår, som några år förut af en landssyn blifvit uppgångna mellan domprostens åker och en af domkyrkan och Åbo stad omtvistad mark, och dömer domprosten Fredrik till 40 marks böter för det han velat tillegna sig jord utöfver denna gräns.
1731 Greta Bertilsdotter Svarta, borgerska i Åbo, gifver med vissa förbehåll till S:t Petri altare i Åbo domkyrka en sin tredjedel uti ett i öfre Aningais beläget gods, benämndt Arola, äfvensom några ängar liggande i Rusko och Nummis socknar.
1734 Lagman Klas Fleming gifver till känna, att de synemän han jämte riddarne Nils Gustafsson och Krister Nilsson utsett i en tvist mellan Åbo stad och domkyrkan derstädes beträffande de s. k. domkyrkans lergrafvar, stannat vid olika åsigt, i det ena hälften yttrat sig till förmån för kyrkan och den andra för staden.
1736 Väpnaren Mårten Abrahamsson och hans hustru Ragnild Olofsdotter gifva allt sitt gods i Rungo by i Piikis tiil Helga lekamens och S:t Birgittas altare i Åbo domkyrka.
1754 Väpnaren Mårten Djäkn upplåter med sin hustrus, Kristina Eskilsdotters, samtycke allt sitt gods uti Rungo och Hiides i Piikis åt biskop Magnus i Åbo, som i utbyte gifver det gods han eger vid Rimito kyrka äfvensom 30 mark penningar, hvartill han af fri vilja ytterligare fogar 20 mark.
1756 Riddaren Claus Fleming till rådet i Reval med anhållan om hjälp åt brefskrifvarens ombud Arnd Kalle att gripa och lagföra en från brefskrifvaren med 30 mark Rigiska förlupen dräng, som uppehölle sig i Reval. Dat. in sunte Jacobes avende.
1757 Inge Hintzasson, kallad Marianvuori, säljer för 33 mark penningar, som han qvitterar, äfvensom för en hätta fyra ängstycken åt borgaren Lars Vadmal i Åbo.
1762 Domprosten Fredrik Trast i Åbo fullmäktigar sin frände Olof Nilsson af Sukaluoto i Pedersöre att åt Peter Lolanpoikas enka, Ingeborg Ragvaldsdotter, gifva skötning å sitt fäderne gods uti Pyhälax by i Närpes socken.
1773 Biskop Magnus i Åbo stiftar högtidligen Helge lekamens altaret i domkyrkan derstädes samt donerar under vissa vilkor till detsamma särskilda gods i Virmo, Letala, Lundo Piikis och Haliko socknar, trenne lägenheter i Saltvik, någon boskap samt en äng.
1780 En onämnd, tvifvelsutan höfvidsmannen på Åbo Klas Lydikesson, till rådet i Reval med underrättelse, att dess sändebud varit till tals med konungaparet, men att saken ifråga tagit uppskof; lofvar att med några gynnare i riksrådet befordra adressatens intresse och erbjuder sig att, enär han inom kort åter skulle begifva sig till konungen och riksrådet, medtaga, om adressaten så önskade, bref till dess vänner.
1783 Menigheten i Åbo till konung Erik angående åtskilliga åtgärder rörande stadens ekonomi och förvaltning.
1804 Elseby Niklisdotter, enka efter Inge Marianvuori, och dennes son Anders Ingessson upplåta åt domkyrkan i Åbo äfvensom Sastamala kyrka en sin gård vid Tavastgatan i Åbo i stället för delar i godset Ekkois uti Sastamala, som Jusse Foss testamenterat till nämnda kyrkor, men hvilka bemälde Inge det oaktadt försålt.
1813 Åbo borgaren Laurens Vadmal säljer med sin hustrus, Katarina Klasdotters, samtycke till domkyrkan i Åbo en sin gård vid ån derstädes äfvensom en gatubod för 200 engelska nobler och 130 mark Åbo mynt
1814 Åbo borgaren Laurens Vadmal pantsätter för 100 engelska noblar till Peder Japsson, prebendat vid Vårfru altaret i Åbo domkyrka, sju sina gatubodar på torget, med vilkor att om desamma ej inom viss tid återlösas, de då skola tillfalla nämnda prebendat och hans arfvingar.
1816 Eskil Finke af Moisio i Pemar stadfäster sin farbrors, kyrkoherden Laurens i Hattula, gåfva till Åbo domkyrka af allt deras fäderne i nämnda Moisio by.
1817 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo tillkännagifva att, sedan Eskil Fincke stadfäst sin farbroders testamente, hvarmedels han gifvit sitt fädernegods uti Moisio by i Pemar till Åbo domkyrka, de förunnat bemälde Fincke, hans barn och deras efterkommande att mot en årlig afgift af 4 mark penningar till domkyrkans byggnadsfond bruka nämnda gods.
1835 Clementer, läsemästare (vid dominikanerklostret) i Viborg, till rådet i Reval med begäran om utredning af hans affärsförhållande till aflidne Arnd Bachler.
1843 Klas Lydikesson till rådet i Reval att, enär såväl han som Hans Kröpelin (höfvidsman i Stockholm) af konung Erik erfarit, att det vore fredligt med ordenshögmästaren och hans undersåtar, han öfverenskommit med Otto Pogwisch att tillåta Revalsborgarena fri fart på Stockholm och Åbo mot beviljande af utförsel från Reval af hampa, salt och kläde, m. m., samt att han ej kunde gifva något besked beträffande samfärdseln mellan Reval och Nevan, enär det icke varit några underrättelser från herr Krister Niklisson, till hvilken adressaten därför hänvisas.
1852 Klas Lydikesson till rådet i Reval med angifvande af orsaken hvarför tvenne Revalsborgare blifvit anhållna.
1859 Biskop Magnus af Åbo till rådet i Reval med svar på dess anhållan om hjälp till återställande af de borgare i Dorpat och Reval tillhöriga varor, som förliden sommar uppbragts vid (Gotska) Sandön.
1862 Rådmannen i Åbo Anders Dolle äfvensom borgarene derstädes Bränneka Hansson samt Henrik Dolle, samtlige närmaste arfvingar till hustru Kristina Vapperska och dennes son, erkebiskop Henrik i Upsala, stadfästa dessas gåfva till S:t Bartholomei altare i Åbo domkyrka af Salvela gods i Piikis socken äfvensom en gård i Åbo, hvilka lägenheter Laurens Röfvare med orätt afhändt domkyrkan, men som sedan af berörde arfvingar blifvit återvunna.
1866 Biskop Magnus af Åbo meddelar rådet i Reval, att aflidne Åboborgaren Gervin Rodes son Andreas, för tillfället vistandes i Flandern, vore den lagliga arfvingen till sin i Reval aflidne farmoder, samt beder om utlämnande af arfvet åt Andreas' styffader Thorer Petersson, som uppvisade brefvet.
1868 Klas Lydikesson till rådet i Reval med begäran om frigifvande af de utaf Theus Johansson förda och i Reval beslagtagna varorna, ty äfven om några ägare förverkat sin tillhörighet, vore detta icke fallet med andra.
1874 Klas Lydikesson i Åbo till rådet i Reval med svar angående en Olof Anderssons och hans följeslagares falska meddelande åt adressaten; de hade i själfva verket emot rikets lag och Åbo stads privilegier seglat staden förbi, norrut, och därför af Klas' tjänare uppbringats; ehuru de rättsligen förverkat allt sitt gods och därtill gjort sig förfallna till 40 marks böter, hade Klas, af vänskap för adressaten, efterskänkt böterna, frigifvit deras fartyg och därtill gifvit enhvar af dem ett fat järn.
1900 Biskop Magnus af Åbo till rådet i Reval angående en mordbrännare, Hans Dalhusen benämnd, som, efter honom af adressaten gifven lejd, sändt biskopen ett fejdebref.
1901 Klas Lydikesson till rådet i Reval angående samme mordbrännare, Hans Dalhusen, hvilken ock mot honom utslungat hotelse.
1915 Biskop Magnus af Åbo till rådet i Reval angående förbrytaren Hans Dalhusen samt med utställande af lejd åt honom intill den 24 december.
1916 Klas Lydikesson till rådet i Reval att, efter den förklaring rådet afgifvet, det (genom tilldelande af lejd åt Dalhusen) icke brutit vänskapen med brefutställaren; beviljar, i likhet med biskopen, lejd åt Dalhusen till den 24 december.
1918 Biskop Magnus af Åbo till rådet i Reval med begäran om anhållandet af en bonde från Raseborgs län, som förhemligat en af honom funnen skatt och rymt till Reval, samt att han måtte förmås att mot löfte om lejd och bibehållande af sin jordegendom återkomma.
1927 Klas Lydikesson till rådet i Reval med anhållan om tillstånd för brefvisaren Henrik van Öllenberg att från staden utföra vissa saker för Klas' räkning.
1938 Olof och Peder Niklissöner samt Anders Skirma erkänna sig af domkyrkans syssloman, herr Remare, hafva uppburit 4 pund råg i betalning för Birkeruda äng invid Helgeboda i Kimito, hvilken äng deras farbroder Peder Rasi sålt åt domkyrkans förre syssloman herr Jöns Amundsson.
1977 Klas Lydikesson, höfvidsman i Åbo, till rådet i Reval med begäran om tillstånd för en murmästare där, vid namn Simon, hvilken af brefutställaren fått i uppdrag att återuppbygga S:t Olof kloster i Åbo, men till följd af någon förseelse förvägrats aflägsna sig från staden, att i förenämnda ärende öfverkomma till Finland.
2002 Klaus Krumknije frågar från Åbo den 6 april 1431 rådet i Reval huruvida man ville återgifva åt honom det hus, beläget vid Krämerstrasse, hvarifrån han redan för sexton år sedan blifvit drifven. Dat. des vridages na paschen.
2005 Klas Lydikesson, fogde på Åbo, till rådet i Reval med tacksägelse för det adressaten beviljat hans begäran beträffande murarmästaren Simon (se n:o 1977), samt med anhållan om godtgörelse åt de Viborgs borgare, hvilka, såsom herr Krister Niklisson klagat, af adressaten lidit skada.
2028 Bröderne Laurens och Olof Ingemundssöner kungöra att de till Själa altaret i Åbo domkyrka gifvit en tredjedel af sitt fäderneärfda gods Mietois i Virmo äfvensom att de till nämnda altare för 80 mark penningar, som de qvittera, försålt en annan sin tredjedel i samma gods, hvilken senare tredjedel dock de sjelfva eller deras arfvingar för samma pris skulle få återlösa om de så ville.
2034 Hartvik Dyker, häradshöfding i Nedre Satakunta, lemnar intyg öfver det vitnesmål några personer afgifvit rörande ett mellan biskop Magnus i Åbo och Hintu i Orinpää försiggånget jordaskifte.
2039 Tuve Niklisson, häradshöfding i Piikis härad, säger sig vid nyligen hållet ting i Lundo socken hafva tilldömt biskop Magnus Nuolemo i samma socken belägna gods, på hvilket en Torkil Jönsson gjort anspråk.
2049 Väpnaren Jöns Ingonen säljer åt biskop Magnus i Åbo och domkapitlet där Montiskala, Kemppilä, Kerttula, Ylikylä och Böle gods, alla i Reso socken, för 825 mark, af hvilka han kvitterar 800 och gifver resten till S:t Anna (ͻ: dess tilltänkta kloster i Reso?) för sin och sina föräldrars själar.
2055 Peder Jopsson, kyrkoherde uti Salo i Österbotten, gifver till Helga lekamens altare i Åbo domkyrka två bodtomter i Åbo, hvilka han fått af framlidna Lars Vadmall.
2072 Biskop Magnus i Åbo gifver sin systerson väpnaren Matts Mårtensson allt sitt gods i Germundby (i Tenala), som han köpt af Olof Niklisson.
2073 Åbo borgaren Gunnar Trulle säljer för 410 mark, som han qvitterar, åt väpnaren Nils Olofsson till Särkilaks allt sitt och mäster Konrads fasta gods i Kurala by i Nummis socken samt gifver skötning.
2074 Väpnaren Matts Mårtensson säljer åt biskop Magnus i Åbo sina gods, benämnda Palve, i Ylälä socken för 100 mark, hvilka han qvitterar.
2075 Olaf Magnusson, prest i Kyrkslätt, säljer för 100 mark som han qvitterar, åt biskop Magnus i Åbo all den del i Rungo by i Piikis socken som han ärft efter sin aflidna moder.
2081 Cecilia Philpusdotter, änka efter riddaren Niklis Kurck, gifver till S:t Annas i Reso påbörjade kloster tre gods i Löpö (Laupus) i Gustafs socken.
2091 Rådet i Åbo till det i Reval med intygande, att Elseby Thomeske, som var aflidna Katharina Poikiskes rätta arfvinge "na erem parttale", fullmäktigat sin son Henrik Thomasson att mottaga arfvet, i hvilket afseende rådet utställer säkerhet för efterkraf. Dat. des negesten dunnerdages na sunte Marcus daghe ewangelisten.
2095 Landsrätten i Åbo dömer Viikala i Vårfrukyrko socken belägna gods, hvarpå en Kettil Laurensson gjort anspråk, stadigt och fast under domkyrkan i Åbo.
2105 Klas Lydikesson till rådet i Reval, att en hans tjänare vid namn Karl Jönsson, som lidit misshandel af en viss Hans Live jämte medhjälpare och af denne tillförsäkrats godtgörelse för sin skada, trots komturens i Reval bemödanden att förmå den brottslige att sona sin förseelse med en penningsumma, ännu ej blifvit godtgjord, ehuru tre år sedan dess förflutit, hvarför brefutställaren vidkommande Karl Jönssons eventuela åtgöranden fritager sig från allt ansvar.
2106 Klas Lydikesson till rådet i Reval, att brefvisaren Lasse Röd beklagat sig, att honom blifvit fråntaget allt det, han under sin långa tjänst där förvärfvat, hvarför rådet ombedes tillhålla klosterföreståndaren att låta Röd få, hvad honom tillkomme, och icke låta denne umgälla, att han vore född i Finland.
2114 Peder Pavalsson i Töfsala upplåter för 10 mark, som han qvitterar, åt hustru Gertrud en äng i Kurala.
2120 Väpnaren Klas Lydiksson stiftar trenne messor att hvarje vecka sjungas i Vårfru- eller Klerkekoret i Åbo domkyrka samt gifver till desammas uppehållande en gård och en gatubod i Åbo, Huukais gods i Lemo samt 100 engelska nobler, de sistnämnda att derför köpa ett fast ingäld.
2121 Håkan Syltilä säljer åt sin brorson Olof Sylte all sin andel i Petäsmäki i Reso socken för 20 mark, dem han qvitterar.
2169 Väpnaren Hans Wilde meddelar rådet i Reval, bland annat, att han på rådets begäran gifvit sig i underhandling med Alf von der Molen, hvarvid denne förklarat sig vilja underställa sitt mellanhafvande med Reval svenska riksrådet eller under säker lejd inställa sig i Reval "vor des landes rad" och där "geven unde nemen alze dat recht utwiset"; beder om svar beträffande de i brefvet berörda ärendena samt att brefvet måtte sändas "an Hinricus, de voget is to Abo; unde he sendet se my denne na to Hans Kropeline, dar he is by deme konige". Dat. des vridages na Godes hemmelvart.
2170 Anders Gerikain säljer för 15 mark, som han kvitterar, åt Åbo borgaren Mattis Skalenberg Teräväoja äng, hvarjämte han erkänner sig af köparen dessutom mottagit 4 mark för att fria köparen och hans efterkommande för all skatt från bemälda äng.
2174 Rådet i Åbo till det i Reval med intygande att borgarena Olof Gundemunsson, Olof Gundersson, Torsten af Skoganom och Jusse Hakonsson vore närmaste arfvingar till Jönis kopparslagares i Reval aflidna hustru, Lucia, samt att de fullmäktigat Åboborgaren Matthias Eskilsson att uppbära arfvet, i hvilket afseende utställaren erbjuder säkerhet för efterkraf. Dat. an des hilgen lichamens avende.
2204 Olof Andersson Tolk upplåter åt Bengt Lydikesson och Henrik Klasson å Vårfru altarets vägnar sitt gods uti Krootila i Kumo socken mot en gård i Åbo, den Klas Lydikesson gifvit till nämnda altare, och en äng om 10 lass samt 400 mark penningar.
2208 Margreta, Hans van Hamelns änka, säljer åt Niklis Olofsson i Särkilaks allt sitt fädernegods.
2215 Landsrätten i Åbo dömer Peder Olofsson i stadig besittning af 1 tridiung och 1 stång jord uti Mäenala i Sagu socken, som han tillbytt sig af en Magnus derstädes mot jord i Varhela i Nykyrka och Haslaby i Rimito socken.
2216 Landsrätten i Åbo tilldömer Henrik Stjernberg Nujala gods i Reso socken.
2217 Landsrätten i Åbo stadfäster Klas Flemings den 2 Mars 1412 fälda dom angående fiskevattnet i Kumo elf.
2219 Landsrätten i Åbo dömer Monnois i Lemo socken belägna gods, hvarpå en Matts Bengtsson gjort anspråk, stadigt och fast under ärkedjekne bordet i Åbo.
2221 Landsrätten i Åbo tilldömer herr Karl Vartsala gods i Pemar, som hans fader Karl Odygd köpt af en Erik Pora, hvars son och dotterson nu velat tillägna sig bemälda gods.
2229 Hans Kröpelin (höfvidsman på Åbo) till rådet i Reval med anhållan, att hans tjänare Lutke Gunner, hvilken såsom lösepenning erlagt 14 fat osmund, måtte återfå dessa, enär den därtill berättigade personen aflidit före betalningsterminen.
2248 Landsrätten i Åbo tilldömer Jöns Laurensson och dennes stjufsons barn tvenne i Kalais och Kältarböle i Sagu belägna gods, som af Anders Henriksson med orätt blifvit dem afhända, samt bötfäller bemälda Anders till 40 mark.
2249 Landsrätten i Åbo dömer, på käromål af her Niklis i Reso, S:t Annas kloster i stadig besittning af Karlela gods, hvilket ärkedjäknen i Åbo Jönis Anundsson gifvit till bemälda kloster, men några bönder nu påtalat.
2250 Landsrätten i Åbo tilldömer biskop Magnus derstädes fulla hälften uti laxfisket i Abborfors samt bötfäller några Abborforsboer som velat afhända honom en del häraf.
2256 Birgitta Ärvastdotter säljer för 50 mark, som hon qvitterar, åt biskop Magnus i Åbo allt sitt möderne gods i Rungo by i Piikis socken.
2257 Väpnaren Nisse Röd och hans hustru Elin Ärvastdotter sälja för 50 mark, som de qvittera, åt biskop Magnus i Åbo hennes mödernegods i Rungo by i Piikis socken.
2275 Domprosten i Upsala Mattis Olafsson säljer för 100 mark, som han qvitterar, till S:t Annas altare i Åbo domkyrka sitt i S:t Karins socken belägna gods Littois.
2282 Åbo borgaren Larens guldsmed och hans hustru Elseby sälja för 140 mark, som de qvittera, åt Henrik Klasson sitt köpegods i Ajosenpää uti Masko socken.
2293 Biskop Magnus öfverlåter med domkapitlets bifall åt sin broder Lars Olofsson och hans bröstarfvingar rättigheten att besitta Alasjoki i Virmo belägna och till Helge lekamens altaret gifna gods med skyldighet att till altaret och dess prebendat årligen lemna en viss skatt.
2294 Henrik Gorieshagen, fogde på Åbo slott å Hans Kröpelins vägnar, samt borgmästarne Jakob Frees och Henrik Busman sittande i rätten i Åbo rådstuga ålägga Åbo borgaren Henrik Andersson att åt Jöns Olofssons, biskop Magni broders, barn lemna bref och bevisning å deras rätta åtkomst till Kårlaks i Pargas belägna gods, som genom köp till dem öfvergått från Anderssons hustru och hennes förra man.
2299 Biskop Magnus i Åbo skänker till Helge lekamens altaret i domkyrkan derstädes sina arfvegods, nämligen ett i Paltila by i Untamala (= Letala) socken, två uti Kaarleis ett i Leinakkala och ett uti Halois byar i Virmo socken, samt gifver, på det denna donation ej måtte af hans syskon och deras barn klandras, åt enhvar af dem fast gods eller penningar, hvilka gåfvor skulle tillfalla kyrkan ifall berörde arfvingar skulle börda ofvannämnda arfvegods.
2300 Berättelse afgifven af domprosten Olof Magnusson, ärkedjäknen Sigurd Jönsson och hela kapitlet i Åbo huruledes Helge lekamens altaret åtkommit trenne i Syllöda by i Saltvik belägna gods samt biskop Magnus i Åbo ett halft ödesgods uti Karkkois i Virmo.
2301 Biskop Magnus i Åbo skänker till Helge lekamens altaret i domkyrkan derstädes ett antal honom tillhöriga aflingegods, nämligen ett gods i Paltila och ett i Syttö byar i Untamala (Letala) socken, tvänne gods i Kaarleis, ett i Ruonkallio, ett i Karkkois byar äfvensom Alasjoki gods i Virmo socken, på Åland tre gods uti Syllöda by i Saltvik, vidare 16 stänger jord uti Rungo by i Piikis, Varkahanvuori gods samt i Lundo socken Nuolemo gods och slutligen Gripala med Kulho torp i Pöytis socken samt tu gods uti Polvi i Ylälä.
2302 Biskop Magnus i Åbo underlägger biskopsbordet derstädes Tanskila och Auvala (= Auvais?) i Loimijoki belägna gods i stället för tvänne med domkapitlets bifall samma bord afhända lägenheter, Syttö i Letala och Taipale i Rimito, af hvilka det förra jämte sju mot det senare tillbytta stänger jord i Rungo by i Piikis socken blifvit gifna under Helge lekamens altaret i Åbo domkyrka.
2310 Fyrationio framstående män i Finland till rådet i Reval med framställning om godtgörelse åt den med dem befryndade Donhoff Kalle och hans hustru Martha för den smädliga behandling de underkastats i Reval.
2311 Riksråden Karl Bonde, Sone Sonesson, Bengt Lydikesson och Niklis Olofsson till rådet i Reval med anhållan att förskaffa en hittils förvägrad godtgörelse åt Donhoff Kalle och hans hustru för den förolämpning dem vederfarits i Reval äfvensom för det där utöfvade våldsdådet mot hans tjänare.
2312 Hans Kröpelin, (höfvidsman på Åbo), till rådet i Reval med anhållan, att rättvisa måtte vederfaras Donhoff Kalle beträffande de af honom anförda besvären, äfvensom om upplysning beträffande Niklis Peterssons klagomål att hans fader, och Peter Niklissons, att hans broder blifvit i Reval oskyldigt afrättade.
2313 Donhoff Kalle till rådet i Reval med anhållan att det måtte förskaffa åt honom upprättelse, hittils förvägrad, af dem, hvilka förliden sommar och nu senast svårt förolämpat honom och hans hustru.
2314 Biskop Magnus i Åbo till rådet Reval, med samma begäran som föregående.
2315 Väpnaren Anders Jönsson erkänner sig för tvåhundra mark penningar och ett stycke Amsterdamskt kläde hafva till biskop Magnus i Åbo försålt för att läggas under Helge lekamens altaret i Åbo domkyrka allt sitt i Paltila by och Untamala socken belägna gods.
2316 Prebendaterne i Åbo Arndt Läff och Henrik Johansson samt Åbo borgarene Laurens Dobbin och Olof Andersson erkänna sig hafva hört af Henning skräddare och hans hustru Birgitta att dessa under visst förbehåll gifvit till S:t Johannis altare i Åbo domkyrka sitt gods uti Raunistula i Räntämäki socken.
2319 Warmboldt van Steenre, ägare af ett fartyg, skrifver från Åbo 1439 till rådet i Danzig och beklagar sig, att han blifvit förtalad hos Hans Kröpelin och lidit mycken orätt af sina vederdelomän.
2328 Riksföreståndaren Karl Knutsson förbjuder såväl friborne som skattebönder att köpa eller skifta de gods, som legat under det af rikets råd till Nådendals kloster skänkta godset Stenberg i Masku med mindre de utgöra ränta till bemälda kloster, hvarjämte han meddelar frälsefrihet å det likaledes under bemälda kloster gifna godset Kärpälä i Lundo socken.
2330 Biskop Magnus af Åbo till rådet i Reval med svar att Karl Knutsson ombedt ordensmästaren att förhjälpa Donhoff Kalle till hans rätt i hans stridighet med Reval samt med anhållan att också rådet för uppehållande af den goda grannsämjan ville skipa honom rätt.
2332 Donhoff Kalle till rådet i Reval med begäran att få veta när han komme i åtnjutande af den utlofvade godtgörelsen för den honom och hans hustru i Reval öfvergångna skymfen; förklarar sig vilja bidraga till upprätthållandet af det goda samförståndet mellan Finland och Reval, men att han ej afgifvit något löfte att hos rådet inställa dem af hans tjänare, som föröfvat inbrott; besvärar sig slutligen öfver att rådets framställning beträffande hans stridigheter delvis icke öfverensstämde med sanna förhållandet.
2339 Landsrätten i Åbo dömer det till S:t Johannis altaret i Åbo domkyrka af Henning skräddare och hans hustru för en tid sedan gifna, men nu af den senare återfordrade godset i Raunistula i Räntämäki stadigt och fast under bemälda altare.
2353 Jöns Jäpsson (Garp) besvärar sig hos rådet i Reval öfver att det meddelat lejd åt en Peter Botte, som bestulit utställarens moder och beskyllt honom själf att hafva tvungit Botte till ett äktenskap, samt anhåller om godtgörelse för sin moder.
2363 Olof Andersson Tolk upplåter åt Vårfru altaret i Åbo domkyrka för 15 mark de 10 lass äng han mottagit vid föryttring af Krootila gods.
2377 Väpnaren Greger Andersson säljer för 520 mark, som han qvitterar, åt biskop Magnus i Åbo allt sitt gods i Paimalaby i Vårfrukyrko socken att läggas under Helge lekamens altaret i Åbo domkyrka.
2383 Biskop Magnus af Åbo förordar hos rådet i Reval sin präst herr Berthold Angelbeke, hvilken, såsom han själf komme att berätta, hade affärer i Reval med anledning af sitt fädernearf. Dat die beati Marci ewangeliste.
2387 Ingrid, hustru åt (underhöfvidsmannen) Johan Karlsson, till rådet i Reval med anhållan om bistånd åt brefvisaren vid hans forskning efter två skeppare, som efter föröfvad stöld afvikit orten.
2392 Johan Karlsson (Färla, under)höfvidsman på Åbo till rådet i Reval med anhållan att till dess rätt förhjälpa Hallinger Petersson, ägare af en tredjedel uti ett af hans broder, numera afliden, fördt fartyg, äfvensom att draga inför rätta tvenne efter föröfvad stöld förlupna skeppare, därest de anträffades.
2399 Rådet i Åbo till det i Reval angående ett dråp, som under ett upplopp i Åbo föröfvats å Johan Karlssons (Färla, underhöfvidsman i Åbo) tjänare af Evert van dem Bokel (borgareson från Reval), som därefter flyktat; förordar godtgörelse till sakens biläggande.
2402 Johan Karlsson (Färla, underhöfvidsman i Åbo), till rådet i Reval med klagomål att Everd van dem Bokel (borgareson från Reval) vid ett upplopp i Åbo ihjälstuckit en hans tjänare och tagit till flykten; fordrar godtgörelse och sänder tre personer att förhandla i saken.
2406 Rådet i Åbo till det i Reval med svar, att det förvägrat de gårdstjänare, som bemäktigat sig en rysk skuta och dödat dess besättning, lejd äfvensom förbjudit all afsättning af det röfvade godset, detta i motsats till höfvidsmannens i Åbo förfarande.
2407 Riddaren Henrik Bidz, höfvidsman i Åbo, till rådet i Reval, med anhållan att Everd Bokel måtte inställa sig i Åbo att stå till rätta för det af honom föröfvade dråpet, i hvilket afseende utställaren meddelar honom lejd.
2408 Johan Karlsson (Färla) till rådet i Reval med delgifvande att han uppsagt den åt de åtta gårdstjänarne, som bemäktigat sig en rysk skuta, meddelade lejden och vore beredd att, därest han påträffade dem, förfara med dem enligt adressatens önskan, men att Donhoff Kalle icke varit delaktig i det föröfvade dådet; beviljar Evert van dem Bokel lejd att stå till svars för det af honom i Åbo begångna dråpet.
2447 Notarien Martinus Lesken vidimerar på begäran af drotseten Karl Knutsson samt i närvaro af biskop Magnus, Erik Axelsson m. fl. och rådet i Åbo konung Kristofers den 20 september 1441 för Karl Knutsson gifna stadfästelse å vissa pantlän i Östergötland äfvensom riksrådets den 13 januari 1440 honom gifna tillåtelse att utbyta dessa områden mot andra af honom innehafvande pantlän i Uppland.
2448 Notarien Martinus Lesken vidimerar 1:o konung Kristofers den 16 aug. 1440 åt marsken Karl Knutsson gifna löfte om Åbo biskopsdöme (n:o 2346); 2:o densammes den 20 sept. 1441 åt honom utställda bref å de finländska slotten (n:o 2413) samt 3:o riksrådens den 4 juli 1441 gifna förläning af samma slott (n:o 2397).
2449 Notarien Martinus Lesken vidimerar marsken Karl Knutssons med drotseten Krister Nilsson den 10 oktober 1441 ingångna dagtingan (n:o 2420) äfvensom konung Kristofers den 31 oktober s. å. därå gifna bekräftelse (n:o 2427).
2455 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo gifva till Nådendals kloster Montiskala, Kemppilä, Kerttula, Ylikylä och Böle i Reso socken belägna gods, hvilka de inköpt för att skänka till S:t Annas i Reso tillämnade kloster och som sedermera varit lagda under S:t Annas altare i Åbo domkyrka.
2465 Johan Guttormsson till rådet i Reval: anhåller å sin herres, Karl Knutssons, vägnar om utlämnande åt brefvisaren Jonis Törlisson af den honom undanhållna kvarlåtenskapen efter hans i Reval aflidna syster, som tjänat hos Gotschalk timmerman. Dat. feria 2:a rogacionum.
2466 Johan Guttormsson till rådet i Reval: anhåller i sin herres, Karl Knutssons, namn om utlämnande åt brefvisaren Jonis Langh af kvarlåtenskapen efter hans dotter, som varit gift med Sten Kätilsson och hvars närmaste arfvinge han vore.
2477 Densamma till rådet i Reval: anhåller att där så vore "dat in juwer stat dat vorboyt were", rådet ville tillåta hans tjänare att för utställarens behof utföra från Reval salt, sill, honung, mjöd, humla och allehanda varor, som han bedit Frederik Depenbeke tillskicka honom i Viborg. Dat. des achtes dages nu unser vrouwen dage visitacio.
2478 Väpnaren Bengt Lydiksson gifver för sin och sina föräldrars salighet till Själa altaret i Åbo domkyrka sitt i Vemo socken belägna gods Redukka (Duomarla)
2488 Väpnaren Danhoff Kalle pantsätter med sin hustrus, Martha Klausdotters, samtycke till Åbo domkyrka för 150 från densamma låntagna engelska nobler tvenne gods, ett benämdt Lahdenoja i Eura socken och ett uti Hadvala by i Pikis, äfvensom ett silfverbälte med klockor.
2489 Frille Håkansson intygar på sin moders begäran att hans fader Håkan Kristersson med hans moders samtycke till Helge lekamens altaret i Åbo domkyrka gifvit allt deras gods i Rugnola i Kimito socken men ej derpå före sin död hunnit utfärda bref.
2490 Nils Vitsarinen gifver till Själa altaret i Åbo domkyrka ett sitt köpegods Talola i Räntämäki socken.
2507 Predikarebrodern i Åbo kloster Henrik Jordansson säljer med sin moders, hustru Kristinas, samtycke åt Åbo borgaren Sven guldsmed för 100 mark, som han qvitterar, en sin fäderneärfda tomt belägen vid Kyrkogatan i nämnda stad.
2522 Jakob Fres, Albert Nyendorp, Mattis Skalenberg och Henrik Buskman, borgmästare i Åbo, erkänna sig af herr Greger Mattsson hafva uppburit de 400 mark peningar, de lånat hans fader, Matts Ödgislasson, då han på konung Kristofers vägnar annammade Åbo slott.
2530 Rådet i Åbo intygar att Henrik Spith m. fl., som år 1415 efter stadfäst fred i Uleåsalo af Ryssar genom öfvervåld lidit stor skada, fullmäktigat Arvid Halfstad att föra deras talan i afseende å utkräfvande af vedergällning.
2544 Laurens Fres, kyrkopräst i Kemi, skänker åt Nådendals kloster allt sitt fasta gods i Leinäkoski i Kyrobominne (Storkyro) socken och fullmäktigar vederbörande häradshöfding att lagfara med gåfvan.
2547 Henrik klockare i Reso säljer för 20 mark penningar, som han kvitterar, åt borgmästaren i Åbo Henrik Buskman en i Kautranta i Rusko socken belägen äng.
2549 Olof Fleg å Vibrud Kortumas barns vägnar, Anders Vibrudsson och Bengt Krok pantsätta för 120 mark åt biskop Magnus i Åbo det gods uti Hadvala, Rungo och Kavaltu byar i Piikis de tillhandlat sig af en Otte Petersson.
2559 Kyrkoherden i Tenala Konrad Henriksson lofvar att med det första åt biskop Magnus i Åbo meddela skötning å det gods i Vääntelä i Lundo socken han och hans moder Cecilia Andersdotter sålt bemälde biskop för 250 mark, samt skänker den af köpeskillingen än obetalda delen utgörande 50 mark åt sin syssling Anders Henriksson och dennes hustru Ingeborg Håkansdotter, biskopens fränka, åt hvilken biskopen för öfrigt gifvit ofvannämnda gods.
2563 Biskop Magnus af Åbo, riddaren Henrik Klasson samt väpnarne Sune Sunesson och Matts Mårtensson vidimera konung Magnus Erikssons för bönderna å Helgå gård i Bjerno socken utfärdade skyddsbref af den 21 augusti 1347.
2607 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan om utlämnande genom brefvisaren Kort Klote åt Åboborgaren Fredrik Frese af beslagtagna "3 droghe vate", enär det varit såväl honom som Godeke Witte, hvilka å Freses vägnar öfverskeppat godset, obekant "dat gii jennich vorbot hadden tuschen jvwer stat Revel und Wiborgh van sulken guderen". Dat. ipso die cinerum.
2608 Lagman Sone Sonesson och häradshöfding Greger Andersson till till Koskis vidimera Laurens Gunnarssons och Anders Garps den 30 mars 1386 utfärdade intyg angående öfverlåtelse af gods i Helsingeby.
2610 Biskop Magnus af Åbo till rådet i Reval med anhållan att i det goda samförståndets intresse åt Åboborgaren Fredrik Frese måtte återgifvas hans beslagtagna varor, enär han icke haft kännedom om förbudet (mot samfärdseln mellan Reval och Viborg) och fartyget på väg från Åbo till Viborg anlupit endast Revals hamn och då utan att utlasta varorna.
2614 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo till ärkebiskop Nikolaus och domkapitlet i Uppsala med begäran om råd angående täckandet af Åbo domkyrka samt återbetalandet af ett af adressaterna undfånget lån.
2621 Elseby Jönsdotter stadfäster sin framlidne mans, Peder Rikes, gåfva till Nådendals kloster af deras gods Raukkala i Lundo socken.
2623 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo erkänna återbekommandet af 100 engelska nobler, som de i tiden lånat kapitlet i Uppsala.
2624 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo till ärkebiskop Nikolaus och domkapitlet i Uppsala ytterligare angående täckandet af Åbo domkyrka.
2629 Katarina Olofsdotter, änka efter Jönis Sakko, förklarar sig vilja ingå i Nådendals kloster, hvarför hon dit ingifver som provent för sig sin hälft i en gård i Åbo äfvensom en fälbod därsammastädes.
2640 Biskop Magnus af Åbo till Reval med anhållan att, enär det i landet blifvit missväxt på hästfoder (perdevoder), få från Reval utföra 3 eller 4 läster hafra. Dat. die Kalixti martiris.
2643 Notarius publicus Martinus Lesken meddelar domprosten i Åbo Olaus Magni en bestyrkt kopia af kyrkoprästens i Euräpää den 26 juli s. å. upprättade testamente.
2662 Landsrätten i Åbo stadfäster af samma rätt i Hans Kröpelins tid faststälda rår mellan Hinza i Mäkkylä och hans skiftesbröder i finska rätten samt Michel Kägetys och dennes skiftesbröder i svenska rätten af Lundo socken samt bötfäller de senare för intrång på de förres mark.
2663 Isak Andersson säljer för 60 mark, som han qvitterar, åt biskop Magnus i Åbo sitt gods Hofva i Kimito, hvilket han ärft efter riddaren Nils Olofsson.
2664 Riddaren Henrik Klasson, lagmannen Sone Sonesson, Nils Klasson och Henrik Gorieshagen tillkännagifva att de vid hållen landsrätt tilldömt S:t Johannis altare i Åbo domkyrka Raunistula gods i Räntämäki, hvilket af Åbo borgaren Henning Skräddare och hans hustru Birgitta blifvit gifvet under bemälda altare, men nu af den sistnämnda återfordrats.
2672 Biskop Magnus, domprosten Olof Magnusson, ärkedjäknen Sigurd Jönsson och domkapitlet i Åbo vidimera biskoparne Nils' i Linköping och Åkes i Västerås den 8 oktob. 1443 gjorda uppteckning af tvenne vittnesmål rörande Vadstena klosters äganderätt till godset Kymmene.
2676 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo öfverenskomma med Nådendals kloster, att innehafvaren af S:t Johannis altare i Åbo domkyrka årligen skall till bemälda kloster erlägga en afgift af 3 mark för Viiala gods i Reso socken, hvilket tidigare legat under klostrets gård Stenberg i Masku men sedermera blifvit draget till nämnda altare.
2701 Jönis Tavast säljer för 80 mark penningar åt sin broder Olaf Tavast sitt fädernearf i Porkkala gård (i Lampis socken).
2702 Upplands lagmannen Bengt Jönsson af Salestad samt höfvidsmannen på Åbo Magnus Gren stadfästa i sittande landsrätt af biskop Magnus i Åbo för rätten framhafda dombref beträffande biskopens rätt till laxfisket i Abborfors äfvensom en derefter mellan samme biskop och Abborforsboarne ingången sämja om samma fiske.
2704 Upplandslagmannen Bengt Jönsson af Salestad och höfvidsmannen på Åbo Magnus Gren stadfästa S:t Johannis altare i Åbo domkyrka i besittning af ett gods i Raunistula som Henning Skräddare och dennes hustru Birgitta gifvit till detta altare, men om hvilket nämnda hustru sedan väckt tvist.
2705 Riddaren och Upplands lagmannen Bengt Jönsson af Salestad stadfäster landsrättens den 29 April 1446 fälda dom i råtvisten mellan Hinza af Makis och hans skiftesbröder wti finska rätten af Lundo socken samt Michel Kägetys och dennes medhjelpare uti svenska rätten dersammastädes.
2706 Riddaren Bengt Jönsson till Salesta, konungsdom hafvande i Finland, dömer, med anledning af Nådendals klosters klagomål, att de under kungsgården Helgå i Bjerno socken lydande landbor, de där sjelfva ville anse sig för bönder, egenmäktigt innehållit en tredjedel af sin afrad, att de såsom kronans landbor ägde utan knot utgöra sin fulla afrad äfvensom öfriga skyldigheter.
2707 Riddaren Bengt Jönsson till Salesta, konungsdom hafvande i Finland, dömer Nådendals kloster i stadig besittning af Voivala gods i S:t Karins socken, hvarpå Åboborgaren Anders Sackos hustru gjort anspråk.
2709 Margit Hartiksdotter, Bengt Hamars hustru, gifver till Nådendals kloster allt sitt gods uti Rikala i Haliko socken med villkor att hon i klostret får sin hvilostad.
2710 Lars Ingemundsson, kyrkopräst i Borgå, gifver till Nådendals kloster sina arfvegods Mietois och Tervois i Mietois samt Vipis i Lemo socken, hvarvid han utsätter vissa bestämningar i händelse hans arfvingar skulle klandra gåfvan.
2719 Väpnaren Hartvik Olafsson pantsätter till biskop Magnus i Åbo och riddaren Henrik Bidz sitt gods Halslaks i Sagu socken för 200 mark, som panttagarne skulle lemna åt grefve Hans (von Eberstein), åt hvilken han var skyldig denna summa.
2725 Gödik Finke gifver till S:t Annas altare i Åbo domkyrka sin hustrus mödernegods Kärknäs gård i Sagu med ett derunder liggande torp till stiftande af tvänne eviga messor för en Jusse Olofsson, till hvars död han varit vållande.
2741 Presten Ivan Jopsson, väpnaren Olof Jönsson och borgarene Nisse Kavo och Lasse Larensson upplåta åt ärkedjäknen i Åbo mäster Sigurd all sin andel uti Gesterby på Åland.
2742 Ärkedjäknen i Åbo Sigurd Jonsson gifver till ärkedjäknebordet dersammastädes Gesterby gods på Åland med föreskrift att den af bördsberättigade som öfvertager godset skall deraf årligen utgöra en viss stadga.
2746 Åbo borgaren Bengt Pedersson och hans hustru Apollonia Pedersdotter gifva under Vårfru eller Socknealtaret i Åbo domkyrka sin gård i Åbo med vilkor att efter deras död öfver dem i evig tid skall hvarje vecka hållas två vigilier och två själamessor samt att de i sin lifstid få bebo gården.
2747 Biskop Magnus och kapitlet i Åbo mottaga Bengt Pederssons och hans hustrus gåfva af deras gård i Åbo till Vårfru eller Sockne altaret i domkyrkan derstädes och förbinda sig att i allo hålla de vid gåfvan fästade vilkor.
2748 Elseby Nilsdotter, Åboborgmästaren Henrik Buskmans hustru, gifver sin dotterson Henrik Finka Metsäkylä gods i Räntämäki socken äfvensom en gatubod vid torget i Åbo med bestämning att, om bemälde Finke, såsom hans afsigt vore, inginge som munk i Nådendal, förenämnda gods och bod skulle vara hans ingift och provent.
2749 Väpnaren Torkil Jönsson pantsätter med sin hustrus Margit Jönsdotters samtycke till Åbo domkyrka allt sitt gods uti Söderby i Pargas för 140 mark.
2752 Kyrkoherden Peder Olofsson i Nagu gifver till Helga lekamens altare i Åbo domkyrka allt sitt gods uti Immala by i Masku socken.
2753 Bengt Lydiksson och hans hustru Valborg Jönsdotter gifva för sin salighet till Helga tre konungars altare i Åbo domkyrka en tomt med källare och kålgård, 100 mark penningar, ett sitt aflingegods Haatila i Nousis socken äfvensom någon boskap.
2754 Riddaren Henrik Klasson och hans hustru Lucia Olofsdotter gifva för sin salighet till Helge tre konungars altare i Åbo domkyrka, uti hvars brödraskap han är medlem, sitt gods Ajosenpää i Masko socken jämte någon boskap.
2757 Elin Laurensdotter, Anders Erikssons i Åbo hustru, säljer för 190 mark Åbo mynt åt Nådendals kloster sitt gods Hulkis (i S:t Karins s:n).
2766 Åboborgaren Jönis Friis och hans hustru, Margit, tillbyta Nådendals kloster sin andel i en tomt i Åbo mot en klostret tillhörig fälbod dersammastädes äfvensom 50 mark i penningar och värdören.
2774 Åboborgaren Niklis Olofsson och hans hustru, Gertrud, tillbyta Nådendals kloster en sin äng, belägen på Lietsala näs i Reso, mot en klostret tillhörig fälbod i Åbo äfvensom en engelsk nobel.
2795 Lasse Jönsson och Katarina Ulfsdotter upplåta åt biskop Magni officialis och helgalekamens altares föreståndare, herr Håkan, Härmala gods i Vemo mot en gård i Åbo, värd 160 mark, och en tomt med kålgård, värda 45 mark, samt 145 mark i penningar jämte något kläde.
2802 Laurens Jönsson gifver för sina föräldrars salighet till Vårfru eller Klärke altaret i Åbo domkyrka en fjärndel af en kålgård belägen vestan om ån och nordan vid S:t Sigfrids tomt.
2810 Anders Jakobsson tillbyter Nådendals kloster sitt gods uti Kesois i Vemo socken mot klostrets gods uti Fridaby (= Friidala) i Ulfsby socken äfvensom något penningar och diverse lösegendom.
2811 Sven, Jonis och Niklis Jakobssöner gilla och stadfästa sin broder Anders Jakobssons samma dag med Nådendals kloster ingångna jordabyte. (Se n:o 2810).
2812 Förmyndarne för Henrik Gorieshagens barn intyga att bemälde Henrik för 60 mark sålt åt fogden på Tavastehus Engelbrekt Japsson ett gods i Keikkala by i Kalvola socken, hvarför de fritaga nämnde Engelbrekt och hans arfvingar för allt tilltal beträffande ifrågavarande gods.
2814 Konung Karl Knutsson förordnar, i anledning af biskop Magni i Åbo klagan, att på Åland belägna prestebol skola vara fria från all skatt och att om någon sådan ifrågakomme, socknemännen skola utgöra densamma.
2816 Karin Olofsdotter, Peder Bussas enka, säljer för 100 mark, som hon qvitterar åt Åbo borgaren Sven Guldsmed en henne tillhörig, bredvid bemälde borgares gård belägen tomt, som hon fått af herr Henrik Bidz.
2822 Förteckning på stiftarene af Helga tre konungars brödraskap i Åbo.
2830 Väpnaren Bengt Lydiksson testamenterar med samtycke af sin hustru, Valborg Jönsdotter, till Helga tre konungars altare i Åbo domkyrka tvänne dem tillhöriga qvarnar i Kuokkala med dertill hörande fiske, åker, äng och utmark, under förbehåll att i sin lifstid mot en viss årlig afgift få innehafva nämnda qvarnar.
2839 Gregers af Pakinais i Rimito socken, testamenterar med sin hustrus, Lucias, samtycke till Nådendals kloster villkorligt nämnda sitt gods.
2842 Hustru Valborg, Peder Haris enka, borgerska i Åbo, säljer för 80 mark, som hon qvitterar, åt hustru Johanna, Henrik Gorieshagens enka, allt sitt köpegods i Hallis,
2846 Dominikanerklostret i Åbo tillbyter Nådendals kloster all sin ägolott å Ailis näs i Reso socken mot en det senare klostret tillhörig äng ofvanför Littois träsk i S:t Karins socken.
2850 Sven Spinke och hans hustru, Kristin Olofsdotter, tillbyta Åbokaniken Lars Skytta sitt gods uti Karhiniemi i Hvittis socken mot ett i Ulfsby socken beläget, det Paval Trast fordom ägt.
2878 Väpnaren Lasse Bertilsson och hans hustru testamentera under vissa villkor till Nådendals kloster sitt gods Aerla i Pikis socken.
2882 [Henrik grytgjutare, Hans Mur, Philippus Gerst och Olof Oldefader, borgare i Åbo, intyga att vid en i deras närvara mellan Åbo borgaren Anders Kairis och Henrik i Koskis uppgjord räkenskap den senare blifvit den förre skyldig 78 mark penningar.
2889 Lars Jakobsson stadfäster ett jordaköp, hvarigenom honom och hans syskon i arf fallna två stänger jord i Suksela by (i Pemar? socken) öfverlåtits åt Åboborgaren Bengt Pedersson, samt erkänner sig i ersättning hafva uppburit 11 alnar kumist kläde.
2893 Åbokaniken Laurens Skytta gifver till Nådendals kloster såsom provent för sin systerdotter hustru Karin Skofads allt sitt gods uti Karhiniemi i Hvittis socken äfvensom fem läster råg.
2902 Matts Skalenberg och hans hustru tillbyta Nådendals kloster en under Kierikkala i Vahto socken liggande äng mot en tomt i Nådendal.
2908 Riddaren Henrik Klasson (Djäken) uppgör sitt (andra) testamente.
2920 Michel Hansson och hans fader Hannes i Hallis by i Räntämäki socken upplåta för 59 bondemarketal i reda penningar allt sitt fädernegods i bemälda by till Henrik Tavasts hustru Johanna.
2924 Gustaf Laurensson, höfvidsman på Åbo, och riddaren Henrik Bidz vidimera af biskop Olof i Åbo företedda konung Magni bref af 1 September 1347 och 10 Februari 1348 äfvensom Björn lagmans bref af 14 Oktober 1347, alla angående fisket i Lammais fors i Kumo.
2929 Kristin Laurensdotter, änka efter Hans Simonsson af Luokkinais, gifver, besluten att ingå i Nådendals kloster, till detsamma som provent för sig allt sitt fasta gods i Vankio by i Lundo socken och därtill någon boskap.
2930 Hustru Kristin Laurensdotters arfvingar afsäga sig alla anspråk på det af henne till Nådendals kloster som provent för sig gifna godset i Vankio i Lundo socken och lämna sin stadfästelse å denna hennes ingift.
2938 Lasse af Seppälä i Rusko socken säljer åt borgmästaren i Åbo Matts Skalenberg en äng i nämnda socken.
2939 Niklis Heinäjoki säljer åt Åboborgmästaren Matts Skalenberg en äng i Rusko socken.
2940 Väpnaren Anders Jönsson i Borgå pantsätter till Åbo domkyrka för 100 mark allt sitt gods i Vartsaari by i Vemo under vilkor att domkyrkan får behålla godset om panten ej inom viss tid blifver återlöst.
2944 Hans Basse upplåter inför rådet i Åbo åt innehafvaren af Helge lekamens altaret i Åbo domkyrka herr Jöns Tavast sin (vid Åbo torg belägna) gård, hvilken herr Håkan tillförene köpt under samma altare för 330 mark, dem Basse erkänner sig nu till fullo hafva bekommit.
2945 Notarius publicus Martinus Lesken vidimerar på begäran af ekonomen och kaniken vid Abo domkyrka Nikolaus Mulle lagman Klas Flemings den 27 Oktober 1423 gifna intyg rörande en mellan domkyrkan och staden försiggången syn beträffande de så kallade domkyrkans lergrafvar.
2950 Väpnaren Bengt Lydiksson testamenterar till S:t Petri altare i Åbo domkyrka alla sina byggnader han uppfört på S:t Peters åkerteg.
2951 Anders Karis, borgare i Åbo, och hans hustru, Margit Jönsdotter, gifva till Nådendals kloster godset Tammisto i Vemo socken.
2964 Olof Gregersson, prior i Åbo kloster, och hela konventet derstädes upptaga i sitt brödraskap Anders Kairis och hans hustru Margreta Jönsdotter, hvilka mot åtnjutande till döde dagar af fri kost och vård gifva till klostret sin gård vid Tavastgatan äfvensom något lösöre, allt till ett värde af 200 mark.
2967 Åbo borgaren Sven guldsmed pantsätter med sin hustrus samtycke till Åbo domkyrka för 20 lödig mark silfver en sin gård under vilkor att om lånet ej inom viss tid återbetalas, domkyrkan skall få behålla gården. — Efter brefvet en uppräkning af samtliga denne borgares skulder.
2972 Väpnaren Jöns Spora pantsätter till Åbo domkyrkan sitt gods Loppis i Pemar socken för 30 mark.
2989 Åbo borgaren Matts Sylte frisäger sin farbroders enka Katarina Olofsdotter och Åbo kaniken samt Helge lekamens prebendaten Jöns Tavast för allt tilltal rörande sitt fäderne Petäsmäki i Reso samt en gård i staden.
3005 Ragvald Suurpää, borgare i Åbo, tillbyter Nådendals kloster ett hus i Åbo samt Puotila gods i Haliko socken mot ett stenhus i Stockholm.
3006 Niklis Riddare pantsätter med sin hustrus Lucia Larensdotters samtycke till Åbo domkyrka för ett lån af 50 mark en tredjedel i Sormijärvi gods i Bjerno socken.
3014 Hans Henriksson tillbyter Nådendals kloster allt sitt gods i Hulkkis i S:t Karins socken mot ett klostrets gods i Vakkila by i Viborgs socken.
3026 Borgmästare och rådmän i Åbo vidimera borgaren Gunnar Johanssons bref af 24 Juni 1420 hvarmedels han till domprosten Rödker pantsätter sitt gods i Ylikylä och Sormijärvi byar i Bjerno.
3035 Finlands biskop, lagmän, prästerskap, frälsemän, Åbo borgare och allmogen af Åbo län underrätta Sveriges rikes råd, att de för tidens knapphet och andra hinder ej kunnat infinna sig i Sverige till konungval, men att de förena sig med Sveriges råd och ständer om utväljandet af konung Kristiern af Danmark till konung i Sverige.
3042 Riddaren Erik Axelsson samt väpnarne Jens Olofsson och Peder Svärd jämte två Åbo stads borgmästare anställa vittnesförhör angående ett i staden begånget dråp, hvarefter den förstnämda stämmer parterne att infinna sig i Stockholm.
3064 Domprosten i Vesterås Olof Jönsson gifver för sina föräldrars salighet till Vårfru altaret eller s. k. Klerke koret i Åbo domkyrka en efter föräldrarne ärfd kålgård, belägen vestan om ån och nordan vid S:t Sigfrids gård.
3068 Åbokaniken Magnus Valmarsson, kyrkoherde i Virmo, säljer åt sin broder riddaren Olof Tavast för 100 Rhenska gyllen och 100 mark svenskt mynt tre sina gods, näml. Koskis i Sagu, hvad han ägde uti Lupaja i Bjerno äfvensom ett Böle i sistnämnda socken med villkor att, därest brefutställaren inom tre år efter återkomsten från den pilgrimsresa, han nu ärnade företaga, ej återlöste godsen, Olof Tavast skulle få villkorligt behålla dem.
3069 Prästen Håkan Andersson säljer åt riddaren Olof Tavast för 120 mark sitt mödernegods Wääntelä i Lundo socken med förbehåll att få återlösa godset inom fyra år efter det han återkommit från en studieresa, som med en del af nämda medel ärnade företaga till utlandet.
3072 Matts Jakobsson, borgare i Stockholm, erkänner sig hafva sålt för 50 mark penningar, som han kvitterar, åt sin broder Olof Jakobsson sitt ärfda gods uti Marike i Sagu socken.
3131 Ragvald Larsson och Jons Jonsson, borgare i Åbo, intyga att Henrik Finkenberg ingått köpslagan om jord uti Narslaks i Sagu socken och Räpälä i Pemar.
3134 Väpnaren Bengt Lydiksson gifver sitt i Birkkala belägna gods Kulju* till Helge lekamens kor i Åbo domkyrka, der hans brorsöner Henrik Olof Klasson och Arvid Klasson fått sin lägerstad.
3148 Rådet i Åbo intygar, att aflidne biskop Olof förpantat åt fyra namngifna borgare i Åbo samt tre i Reval sin i Revals hamn liggande holk.
3161 Biskop Konrad Bitz beviljar 40 dagars aflat åt dem, som på vissa angifna större kyrkohögtider besöka Vesilaks nyligen fullbordade kyrka och räcka den en hjälpsam hand, samt 20 dagars aflat åt dem, som på andra helgedagar göra detta.
3185 Biskop Konrad Bitz utfärdar med domkapitlets samtycke förnyelsebref för Nådendals kloster.
3190 Påfliga legaten Marinus de Fregeno fullmäktigar i Åbo 1462 kaniken i Åbo magister Magnus (Nicolai Stjernkors) att emot meddelande af aflat i Åbo stift insamla gåfvor till utförande af det å kyrkomötet i Mantua beslutade allmänna kriget mot turkarne.
3205 Erik Axelsson, höfvidsman på Viborg, jämte åtskilliga andra riddare äfvensom lagmännen af Norr- och Söderfinne lagsagor hållande landsrätt, stadfästa riddaren och lagmannen i Norrfinne lagsaga Henrik Klassons 1453 utgifna dom beträffande fisket uti Lammais fors i Nakkila socken.
3207 Prästen Ingemund Olsson ingår med Nådendals kloster en sämja af innehåll, at han å egna och sin systers vägnar stadfäster villkorligt klostret i besittning af de af hans farbroder Lars Ingemundsson (den 22 juni 1447) till detsamma gifna godsen Mietois och Tärvois i Virmo socken samt Viipis i Lemo.
3208 Konung Kristiern kvitterar på Åbo slott 1463, den 26 juli (am negesten dingesdage na sunte Jacobus dage des hilgen apostels), 2000 gulden han emottagit af Livländska ordensmästaren Johan von Mengede.
3215 Borgmästare och råd i Åbo intyga att domkyrkans syssloman Jöns Supalt för dem upptett en domprosten Reimars räkenskapsbok deri fans antecknadt att år 1423 Åbo rådmannen Olof Pothon för 79 mark till domkyrkan försålt ett sitt gods om 3 stänger i Putola by i Haliko.
3217 Väpnaren Magnus Olofsson pantförskrifver åt riddaren och höfvidsmannen på Åbo Birger Trolle för 60 mark halfva sin gård Ylikylä i Vemo socken med förbehåll att inom viss tid få återlösa densamma.
3234 Väpnaren Gunnar Elifson och hans systrar Elseby och Lucia Eriksdöttrar ingå med Åbo domkyrkas syssloman Jöns Supalt ett jordaskifte sålunda att de mot erhållande af två delar uti Strömma i Töfsala till domkyrkan afstå allt sitt fasta mödernegods i Bjerno, nämligen halfva Kuhmis och en tredjedel i Sormijärvi, med vilkor att nämnda systrar mot en viss afgift till domkyrkan få bebo sistnämnda lägenheter.
3237 Magnus Olofsson, som för begången stöld förverkat sitt lif, löser detsamma genom att till höfvidsmannen på Åbo riddaren Birger Trolle upplåta den hälft af Ylikylä uti Vemo socken, som han tidigare pantförskrifvit åt honom.
3238 Ragvald Stigulfsson, häradshöfding i Piikis härad, dömer vid landsting hållet i Åbo af lagmännen öfver Norr- och Söderfinne lagsagor, Hartvik Japsson och Erik Bidz, den af en synenämd uppgångna rågränsen mellan Åbo domkyrka tillhöriga Radila (Hihnala) by i Lundo samt Kruvais by i Pemar, hvilken gräns tillika utgjorde rå mellan nämnda socknar, stadig och fast samt fäller dem af Kruvais och Aro byar till 40 marks böter för ändring af denna rå.
3262 Rådet i Åbo till det i Lübeck med förord åt en Greger Witte beträffande en fordran med anledning af ett fartygsköp.
3263 Rådet i Åbo till det i Lübeck med förord åt Åborådmannen Hans Schoneberch att utfå arfvet efter sin i Lübeck aflidna moder.
3265 Ravald Suurpää, som åt Henrik Finkenberg för 200 mark sålt Taipale gods å Hirvensalo i S:t Marie socken, men af denne för 60 mark köpt en gård i Åbo, upplåter åt Brand Lampa, åt hvilken Finkenberg öfverfört förstnämnda köp, ifrågavarande Taipale gods.
3282 Väpnaren Henrik Tavast och hans hustru Johanna Bengtsdotter tillbyta sig af kaniken i Åbo och Helge lekamens altares prebendat Magnus Nicolai Kulju gods i Birkkala* mot makarne tillhörigt gods uti Hallis by i Räntämäki, Maksiala äng i Reso och deras största äng i Suonpohia i Nummis äfvensom en deras kålgård i Åbo.
3296 Borgmästare och råd i Åbo intyga att Jeppe Pedersson af Hans van Askens hustru Adelitza köpt Korvala gods i Sagu för 190 mark, samt att bemälda hustru af denna summa uppburit 150 mark, men för själarykt bortgifvit resten som blifvit innestående hos nämnde Jeppe.
3297 Herr Erik Axelsson klarlägger för rådet i Lübeck förhållandet med det af adressaten öfverklagade röfveriet vid Gotland, samt att hvarken han eller biskopen af Åbo ej heller Åbo stad varit däri delaktige.
3298 Rådet i Åbo till det i Lübeck beträffande sjöröfveriet vid Gotland.
3299 Hustru Ingrid i Saarenpää(?), Salve Jensson och Jens Michelsson frisäga, efter det Stockholmsborgaren Berndt Jensson i såväl Åbo som Pargas gjort redlig räkenskap beträffande kvarlåtenskapen efter sin i Stockholm aflidna broder Jap Jensson, bemälde Berndt jämte den aflidnes förmyndare från allt tilltal i framtiden.
3300 Riddaren Erik Axelsson dömer vid landsting i Åbo, att delägarne i Helsinge by i Ulfsby socken må fritt för allt intrång bruka det fiskevatten, som blifvit dem tillerkändt genom ett konung Magnus (Erikssons?) bref, hvilket nu tillika af honom stadfästes.
3301 Riddaren Erik Axelsson dömer, att hvad Satakuntabor på ett eller annat sätt förvärfvat af utmarker liggande inom Tavastlands gräns, de skola, i likhet med Tavasterna, göra skatt till kronan.
3326 Biskop Kort, domprosten Magnus Nilsson, ärkedjäknen Arvid Jakobsson samt domkapitlet i Åbo vidimera biskop Magnus Tavasts den 4 september 1439 utställda donation till Helge lekamens altaret i Åbo å särskilda lägenheter i Letala och Virmo socknar.
3327 Förlikning uppgöres mellan Åbo borgmästaren Albrekt Nyendorp och jordägaren Hans Parta angående verkställigheten af en landsrättens dom beträffande den senare tillhörige gods, som den förre tillägnat sig.
3329 Nils Tavast ingår med sin faster Elin, Nils Olofssons till Särkilaks änka, en arfförening.
3330 Fru Elin Tavast, Nils Olofssons till Särkilaks änka, ingår arfförening med sin brorson herr Nils Tavast.
3331 Nils Tavast ingår med sin faster Katarina, Gödik Finckes änka, en arfförening.
3332 Katarina Tavast, Gödik Finckes änka, ingår arfförening med sin brorson Nils Tavast.
3334 Åbo borgaren Sven guldsmed säljer med samtycke af sin hustru, Birgitta Eskilsdotter, och sin dotter Thola för 470 mark, som han qvitterar, åt Åbo domkyrka sin vid Gropen framför S:t Bartholomei gård belägna gård och förnöjer nämnda sin dotter för afhändandet af detta hennes mödernearf med en annan sin gård samt 100 mark penningar.
3335 Brand Lampa, rådman i Åbo, öfverlåter åt Nils Tavast Pohjais och Sydänmaa lägenheter (i Tuulois socken).
3346 Biskop Konrad i Åbo upplåter till S:t Petri och Pauli altare i Åbo domkyrka Kårlaks gods i Pargas, hvilket hans fader Henrik Bidz för sin och sina föräldrars salighet gifvit till nämnda altare med vilkor att dess prebendat ombesörjde att hvarje fredag på detta altare holles en viss messa.
3347 Matts Andersson till Aarlaks upplåter för 60 mark, som han qvitterar, till S:t Johannis altare i Åbo domkyrka Nummis gods i Virmo, hvilket genom pant eller köp frångått hans fader, men som han ärnat söka genom klander återvinna.
3353 Bröderna Erik och Ivar Axelssöner till gillena i Reval med framhållande af att komturen där hade (beträffande arfvet efter Revalsborgaren Jakob Vrese) medlat ett aftal mellan Vreses son domprosten i Åbo Henrik och herr Kost van Borstels i Reval son sålunda, att domprosten Henrik skulle erhålla af motparten 1200 mark och all oenighet därmed vara nedlagd, hvartill herr Henrik ock på sitt yttersta förmanat sina arfvingar; med anledning häraf hade Åborådmannen Hans van Aschen för sin hustru, Greta, och hennes syster Judith fordrat, "wegen moye, koste und teringe gedan to Revele", utbekommande af hälften af nämnda summa och förklarat att, ville motparten och rådet i Reval försäkra, "dat se in tokomenden tiden sullen vorwaret bliven", och att de återstående 600 mark tillkomme hans hustrus moder, Birgitta, han ej ville vidare befatta sig med saken. Nu hade brefskrifvarne emellertid förnummit, att rådet i Reval icke vore benäget att tillgodose Hans hans fordran med mindre han ställde säkerhet för all skada rådet möjligen finge vidkännas såväl från honom själf som från fru Birgitta och hennes man, "de eyn losz unbeseten man is", något som Hans, fru Birgitta vidkommande, ej kunde godkänna; bedja fördenskull adressaterne söka förmå rådet och Kost van Borstels son att oförtöfvadt betala Hans den fordrade summan; i annat fall ville denne låta saken stå öppen "und sin recht vorvolgen vor heren und fursten buten und bynnen landes, wor he dess bekomen kan und mach". Dat. am sondage vor suntte Matthies dage.
3357 Domprosten Magnus Nilsson stadfäster Nådendals kloster i besittning af Kynämäki gods i Bjerno socken, hvilket gods hans moder, Elin Nilsdotter, (medels bref af 2 maj 1465) gifvit till bemälda kloster såsom provent för hans syster Adliza.
3366 Magnus Nilsson (Stjernkors) och hans syskon dela arfvet efter sina föräldrar.
3383 Rådet i Åbo till det i Lübeck med intygande, att borgaren i Lübeck Gotke Schoneberg inför rätten uppdragit åt Åbo borgaren Hans Schonebergs änka, Anna, ett hus i Lübeck, samt med begäran om bistånd åt bemälda änka.
3399 Birgitta Nilsdotter, Laurens Valdemarssons änka, besluten att inträda i Nådendals kloster, gifver till detta för sitt och sin dotter Elins provent sitt morgongåfvogods Hyvikkälä i Janakkala socken äfvensom det redan af hennes moder dit skänkta Kurkisaari i Sagu.
3414 Biskop Konrad och kapitlet i Åbo sända till Karelens inbyggare afskrifter af konung Magni bref af 23 Augusti 1329 och 14 September 1331 äfvensom af samme konungs och biskop Hemmings stadga af 8 September 1345 (?) alla rörande tiondens utgörande i Karelen, och anmoda dem att ställa sig dessa påbud till efterrättelse.
3416 Väpnaren Jeppe Buk säljer åt domprosten Magnus i Åbo för 40 mark, som han qvitterar, sitt gods uti Rungo by i Piikis socken med rättighet för sina arfvingar att återlösa detsamma.
3426 Sten Henriksson och Per Niklisson meddela Nådendals kloster, att de uppskattat värdet af Alakylä gods i Nousis till minst 110 ₥ och hemställa huruvida klostret ville inlösa det.
3428 Rådet i Åbo till det i Lübeck med tillkännagifvande, att borgerskan i Åbo Anna, änka efter Hans Skonenberg, fullmäktigat borgaren i Lübeck Hinrik Hoveman äfvensom Hans Suderman att mottaga "erve unde hus, beleigen in suntte Illegen straten" i Lübeck, "dat dessem ergenomden Hans Skonenbergen und Gotken sinem brodere angestorven is", hvarför rådet anhåller, att adressaten ville bistå bemälde fullmäktige i deras värf. Dat. uppe suntte Margreten avent.
3465 [Mäster Gotskalk Hvitte, Jap Hvitte samt Gertrud Gödiksdotter godkänna ett mellan deras sambroder Anders Hvitte och Bernt Grotte ingånget jordaskifte, hvarigenom den förre till den senare afstått Koskis (=Ladiakoski)* gods i S:t Karins socken mot Bläsnäs i Pargas.
3474 Jeppe Pedersson gifver till Nådendals kloster för sin dotter Signilds provent Mariajoki (= Marike?) gods i Sagu socken, som han tillbytt sig af Åborådmannen Olof Japson mot ett gods i Lemnäs i Kimito socken.
3475 Åboborgaren Olof Japsson erkänner sig hafva upplåtit åt Jeppe Pedersson Mariajoki (= Marike?) gods i Sagu socken mot (Ala-)Lemo gods (i S:t Karins), hvilket han hade inköpt för dennes räkning.
3480 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan om bistånd åt Henrik Cordeshagen, Cord Vincke och Pauwel Heyse, hvilka såsom fullmäktige för den förstnämndes moder, Åboborgerskan Katharina, änka efter Hans Cordeshagen, öfverkomme för att omhändertaga 20 läster salt, som nämnde Hans lämnat i förvar åt Revalsborgaren Roleff van Vloten, sedermera afliden, och för hvilket Katarina betalt åt den sistnämndes änka 6 mark i källarhyra; ställer säkerhet för krafvet. Dat. in alle godes hilligen avende.
3481 [Biskop Konrad i Åbo tillkännagifver att sedan Virmo kyrka genom köp af fordom Åbo kaniken och kyrkoherden i nämnda församling mäster Magnus Valdemari förvärfvat Koskis gods i Sagu, men samma kyrka ej mäktade utlösa en klocka som den låtit gjuta i Åbo, han för utlösen af densamma försålt nämnda Koskis åt domprosten Magnus i Åbo, som sedan gifvit sagda gods under Alla helgons altare i Åbo domkyrka, hvilket altare biskopen ock tillegnar ifrågavarande gods.
3482 Rådet i Åbo till det i Reval med framhållande af att, enligt utsago af Åborådmännen Anders Munk, Jons Swarte, Hans van der Asschen och Anders Wytte, Jurgen Bolke hade på Hans Vromes fartyg, som förlist, skeppat tre balar väfnader (laken), af hvilka två tillhörde framlidne Hans Kordeshagen och den tredje Jons Swarte. I den första balen voro 13 ½ "Altes unde 5 Nerdesche laken; de horden Jurgen Bolken tho, unde unse medeborger Lasse Schalm hadde darynne 26 ½ Altes laken"; vidare hade Kordeshagen i den andra balen, "dat em proper thohorde, 8 Leydesche laken unde 4 Hagensche unde en swart Dellermundesch laken unde 13 Nerdesche laken, noch 3 tunne semes unde 130 Rinsche gulden"; vidare voro i Jöns Swartes bal "15 Nerdesche laken, 12 Altesche unde 4 Leydesche laken unde 3 Deldermu[n]desche unde 1 Deventers laken, unde van demsulven merke en droge vat vnde 6 tunne semes, en verndel olges"; dessa varor hade Jurgen Bolke i Lübeck beedigat; rådet beder, att Jurgen Bolke och Åboborgarena måtte "na parttale" få del af de bärgade varorna; de ville gärna betala skälig bärgarlön.
3490 Michel och Peder Simonsöner af Rähälä i Lundo socken, erkänna sig för 18 år sedan hafva åt borgmästaren i Åbo Albrekt Nyendorp för 50 mark penningar sålt sitt efter Henrik Skalenberg ärfda jordagods uti Pitkämäki i S:t Marie socken, hvilket köp de nu stadfästa.
3495 [Åbo borgaren Olof Turesson säljer för 200 mark, som han qvitterar, åt domprosten Magnus Nilsson Sommersoja gods i Reso.
3496 Sten Henriksson intygar, att han å Erik Axelssons vägnar köpt 7 stänger jord uti Paaskunta i S:t Karins socken samt att förre egarne vederbörligen afhändt sig denna jord.
3500 Lasse Bondesson säljer för 45 mark, som han kvitterar, åt Jap Jönsson i Nådendal sitt arfvegods uti Päisterpää i Sagu socken.
3501 [Bernt Grotte, rådman i Åbo, säljer för 200 mark, som han qvitterar, åt domprosten Magnus Nilsson Koskis (Ladiakoski) gods i Nummis.
3507 Riddaren Johan Kristersson, konungsdom hafvande, dömer Åbo domkyrka i stadig besittning af Ylikylä (Öfverby) och Sormijärvi gods, hvarpå en Gunnar Jonissons arfvingar gjort anspråk.
3508 Riddaren Johan Kristersson, konungsdom hafvande, dömer Helge lekamens altare i Åbo domkyrka i stadig besittning af Korkiakylä i Pemar, på hvilket gods arfvingarne till en föregående egare af detsamma gjort anspråk.
3509 Magnus Frille, Olof Balk och Mårten Turesson af vapen intyga sig hafva närvarit vid en mellan Åbo kaniken mäster Håkan å ena sidan samt Tord Karpalainen och, Magnus Balk å den andra träffad öfverenskommelse att bemälde Håkan finge behålla Mäkipää gods i Sagu till dess de senare med sina samarfva tillstälde honom hans andel uti honom till kommande lösören och pantgods.
3511 Magnus Frille gifver åt sin systerson Åbo kaniken mäster Håkan all sin arfvedel uti en tomt i Åbo, belägen vid stranden mellan domprostens gård och stenbadstugan.
3512 Elin Magnusdotter, Kristiern Frilles enka, upplåter åt kaniken Håkan i Åbo all sin och sina barns andel i förenämnda tomt i Åbo
3513 Peder Svärds enka, Katarina Håkansdotter, upplåter åt Åbo kaniken mäster Håkan Andersson all sin arfvedel i förenämnda tomt i Åbo.
3514 [Riksföreståndaren Sten Sture förlänar Åbo domprosten Magnus Nilsson frihet och frälse på Somersoja, Petäsmäki och Toravuori gods i Reso socken, Koskis i Nummis socken, Teppala och Rudukka i Piikis socken äfvensom på ett domprostens gods vid Ulfsby stad.
3515 [Riksföreståndaren Sten Sture förlänar Åbo domkyrka frälsefrihet å särskilda ängar belägna i Masko, Reso, Lundo, Pöytis och Pemar socknar äfvensom å trenne tegar i Nummis, Lemo och Töfsala socknar.
3518 Albert Niendorpp till rådet i Danzig angående en af honom förut berörd fordran, som han ägde hos en Markvard Knaken. Dat. vpp sancti Dominici avent.
3525 [Anders Hvitte pantsätter för två tunnor smör åt domprosten Magnus i Åbo en sin tomt, Aensborg (ͻ: Åborg?) kallad, med der bakom liggande kålgård.
3545 [Sten Henriksson, häradshöfding i Piikis härad, stadfäster det köp hvarmedels domprosten Magnus i Åbo af Bernt Grotte tillhandlat sig Koskis gods i Nummis.
3552 Henrik Görtzhagen, borgare i Åbo, till rådet i Danzig rörande ett hans mellanhafvande med en viss Steffan Hollander.
3566 [Gottskalk Witte, kanik i Åbo och kyrkoherde i Euraåminne, säljer för 20 mark, som han qvitterar, åt Abo domprosten Magnus Nilsson äfvensom herr Peder Andersson, för att läggas under Alla helgons kapell, en kålgård, belägen öfver ån och närmast intill Hans van Askens kålgård, äfvensom ett stall och stallrum der tvärt öfver gatan.
3570 [Domprosten i Åbo Magnus Nilsson äfvensom kaniken dersammastädes Nils Nilsson stifta till själaro för herr Hans Nicolai af Salo samt alla kristna själar en evig messa om „vår Herres helga fem under“ att hvarje fredag sjungas på Alla helgons altare i Åbo domkyrka, och gifva till denna messas uppehållande Somersoja gods i Reso, hvilket de såsom testamentsverkställare för bemälde herr Hans med dennes qvarlåtenskap inköpt af Åbo borgaren Olof Turesson.
3577 Domprosten i Åbo Magnus Nicolai skrifver den 22 augusti 1474 till rådet i Reval med anhållan att blifva hulpen beträffande en privat arfsangelägenhet.
3604 [Birgitta, Jakob Freses dotter och hustru till Vilhelm van der Welde, säljer åt domprosten Magnus Nilsson i Åbo för 10 mark penningar och ett pund råg en sin på andra sidan ån belägna kålgård, som hon ärft efter herr Knut Benedikini, samt gifver till Alla helgons altare i domkyrkan allt det som nämnda kålgård i värde kunde öfvergå angifna summa.
3605 Domprosten Magnus Nilsson och domkapitlet i Åbo till rådet i Reval med förord åt herr Olof Finke och dennes en syster att utfå kvarlåtenskapen efter deras i Reval aflidna systerson Hans Brakel.
3636 Rådet i Åbo till det i Reval med förord för kyrkoherden i Kangasala Olof Vinke och dennes syster att utfå arfvet efter deras i Reval aflidna systerson Hans Brakel.
3641 Rådet i Åbo till det i Danzig angående ett arf, som Åboborgarene Henrik Hemingsson och Erik Demer hade att fordra efter en deras i Danzig aflidne svåger Hans Pestelm.
3646 Riddaren Erik Axelsson, ärkedjäknen Arvid och fogden på Åbo Martin Jonsson, tillsatte af riksföreståndaren och riksens råd att ransaka och döma beträffande omtvistade godset Lapparla i Bjerno socken, döma det fast och stadigt under S:t Sigfrids altare i Åbo domkyrka.
3649 Åboborgaren Albrekt Nyendorp säljer åt herr Erik Axelsson för 400 mark, som han kvitterar, allt sitt gods uti Pitkämäkiby i S:t Marie socken äfvensom en äng uti Pöytis.
3656 Landsrätten i Åbo tilldömer Nådendals kloster ett gods om 100 marks värde från en Nils Gregersson äfvensom en äng, kallad Vinkkilä, från Tord Karpelan.
3660 Landsrätten i Åbo tilldömer herr Henrik Klassons änka, fru Lucia, Saustila och Hallela gods i Sagu socken från Rötger Olofsson, som bötfälles till 40 ₥ för välde, och förordnar att parterna skola sig emellan skifta Saustila och andra gods de hade tillsamman efter det de betalt hvarandras fordringar.
3661 Riksföreståndaren Sten Sture och riddaren Erik Axelsson tilldöma i sittande landsrätt Hans Hamborg en äng, den hans fader i tiden pantsatt.
3682 [Karin Nilsdotter säljer med samtycke af sin man Mårten Klasson Monnois gods i Lemo åt väpnaren Laurens Jonsson för 82 mark, af hvilka 60 mark af denne erlagts åt Nådendals kloster, till hvilket domprosten Magnus Nilsson för sina systerdöttrars provent gifvit detta gods med vilkor att klostret skulle behålla detsamma till dess det finge emottaga nämnda 60 mark dem domprosten för femton år tillbaka försträckt hustru Karins moder Anna Tuvesdotter och för hvilka han då som säkerhet i pant mottagit förenämnda gods.
3684 Joachim Fleming och Kort Hartviksson skifta med herr Erik Åbjörnsson de dem efter deras moder, hustru Martha, i arf tillfallna godsen, hvarefter Fleming och Åbjörnsson ingå ett byte beträffande några af dessa gods.
3688 Peder Eriksson upplåter för 80 mark penningar och ett pund arbetad koppar åt biskop Konrad och domkapitlet i Åbo allt sitt gods i Kuralaby i Nummis socken.
3690 [Väpnaren Olof Drake säljer för 70 mark penningar, som han qvitterar, åt domprosten Magnus Nilsson sitt gods Munkila äfvensom Hammarböle äng i Pemar, med rätt för säljaren och hans arfvingar att återlösa godsen om de så ville.
3696 [Väpnarne Jeppe och Albrekt Henrikssöner stadfästa sin aflidne broders Jöns Rengonpoikas testamente af hans gods Metsäkylä i Reso till Allhelgone brebende i Åbo.
3712 [Nils Henriksson och Hans Halftunna intyga med anledning af en tvist mellan Anders Hvitte och Peder Herre i Mustasaari om en kålgård hvad trenne Åbo stads äldsta qvinnor berättat om samma kålgård.
3713 [Rådet i Åbo tilldömer Åbo borgaren Anders Hvitte en kålgård derstädes om hvilken han tvistat med en Peder Herre i Mustasaari.
3715 Biskop Konrad och domkapitlet i Åbo uppmana menige man i Kemi, Ijo, Limingo och Salo socknar att utgöra tionde och öfriga prestarättigheter såsom af ålder brukligt varit.
3716 Biskop Konrad i Åbo stadfäster den vid särskild prests tillsättande uti Ijo åt herr Mårten Olavi unnade rättighet att under Kemi kyrka behålla Simo, Simoniemi och Maksniemi byar.
3730 [Sten Henriksson, häradshöfding i Piikis, och Jöns Spora tillkännagifva att en domprosten Magni landbo vid namn Clemet till försonande af en stöld, som han begått hos nämnde domprost, upplåtit denne ett sitt ödesbol benämndt Hackaböle i Pemar socken.
3741 Anders Jönsson, kyrkopräst i Hvittis, m. fl. stadfästa framlidne Peder Rikes och hans äfvenledes aflidna hustrus gåfva af Raukkala gods (i Lundo socken) till Nådendals kloster.
3754 Riksföreståndaren Sten Sture upplåter åt junker Villiam samt Åbo borgarene Hans van Asken och Lasse Pedersson Mäkipää gods i Sagu, hvilket han för 200 mark köpt af herr Åke Jönsson Svarte (Skåning), mot det att förenämnda personer åt riksföreståndaren afstå trenne gods i Rekarne i Sverige, nämligen en gård i Tidö i Hammarby socken samt två gårdar i Åsby och ett torp benämndt Danmark uti Jäders socken.
3766 Sten Henriksson, häradshöfding i Pikis härad, erkänner sig hafva af Hartvik Japson, lagman i Norrfinne, uppburit de hundra mark, som dennes broder mäster Arvid, ärkedjäken i Åbo, varit honom skyldig.
3767 Biskop Kort i Åbo och kapitlet derstädes förmana inbyggarne i Österbotten att riktigt utgöra sina prestautskylder i enlighet med konung Magni påbud af 23 Augusti 1329 och samme konungs samt biskop Hemmings stadga af 8 September 1345(?), hvilka förordningar de tillika i brefvet meddela.
3777 Nils Larsson af Haga säljer för 200 mark, som han qvitterar, åt domprosten Magnus Nilsson i Åbo två tredjedelar uti Pankio samt en tredjedel uti Kiimkallio gods i Vemo socken och godkänner för öfrigt allt hvad hans moder, hustru Birgitta Nilsdotter, öfverenskommit med förenämnde domprost beträffande arf, gåfvor, testament m. m.
3816 [Domprosten Magnus Niklisson och domkapitlet i Åbo vidimera landsrättens den 25 Juni 1415 i Åbo gifna stadfästelse å gränsorna mellan Savolaks och Lappavesi å ena sidan samt Tavastland och Satakunta å den andra.
3819 Rådman Olof Alfson, Hans van Asken, Gertrud van Bücken och Bernt skrifvare lemna intyg öfver hvilka saker funnos i helga tre konungars skrin då skolmästaren Magnus Johannis å Åbo biskopens vägner annammade detsamma.
3821 Jöns i Ström m. fl. tillbyta Åbo domkyrka två gods uti Askala i Pemar socken mot godset Strömma äfvensom vissa delar af Ruola samt Koivula i Gustafs socken.
3861 Väpnaren Järl Nilsson stadfäster en tidigare af honom för ett mandråp gjord gåfva till Själaaltaret i Åbo domkyrka af all sin andel i Kivikylä gods i Virmo socken.
3904 Domprosten Magnus Nilsson samt väpnarne Göstaf Slatte, Järl Jönsson, Lasse Jönsson och Jusse Pedersson skifta mellan Konrad, Knut och Henrik Bitz samt Olaf Jönsson hittills obytta arfvegods.
3925 Biskop Konrad och domkapitlet i Åbo förbjuda skol-rektorerne vid straff af exkommunikation att tillegna sig något af de till elefvernes underhåll samlade allmosor, att afhända skolan dess böcker och att till invigning i prestaämbetet föreslå okunniga, osedliga eller med sjukdom behäftade personer.
3935 Rådet i Åbo till det i Danzig med begäran om 40 eller 50 läster råg för stadens behof.
3961 Rådet i Åbo till det i Danzig med förnyad framställning om öfversändande till Åbo för stadens behof af 40 eller 50 läster råg, ehuruväl adressaten framhållit att spannmålsutförsel från Danzig vore förbjuden.
3983 Biskop Konrad i Åbo tillsätter med domkapitlets samtycke och på begäran af ombud från Akkas socken en särskild prest för denna församling och skiljer densamma från Sääksmäki, hvarunder den af ålder hört.
3996 Biskop Konrad Bitz till rådet i Reval med anhållan att Henrik Görtzhagen måtte komma till sin rätt vidkommande ett parti salt, som fadren nedsatt i Reval, samt hotar i vidrigt fall med klagomål inför svenska riksrådet och ridderskapet.
4012 Riddaren Greger Mattsson och Nils Nilsson m. fl. döma å Sten Stures vägnar Mårten Olofsson, kyrkoherde i Nykyrka socken, till stadig besittning af sitt fädernegods Bruddenäs, tidigare Lognas kalladt, hvarpå en Olof Grönwald gjort anspråk.
4016 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan om besked åt Åboborgaren och guldsmeden Hans Mandrow på hvilken grund en borgerska i Reval utan hans begifvande satt sig ned i hans aflidne faders under "lilla Domberget" där belägna gård.
4018 Biskop Konrad Bitz till rådet i Danzig med anhållan om vidtagande af åtgärd att han måtte af borgaren Peter Smeds änka och arfvingar utbekomma en sin hos dem innestående fordran.
4029 Johannes Unrast, borgare i Lübeck, till rådet i Reval att herr Ivar Axelsson vore mycket missnöjd att junker Wilhelm van dem Velde och hans medintressenter icke fått hvad dem tillkomme af deras vederparter i Reval; och då såväl denna stad som hans egen stad Lübeck hade att däraf erfara mycken skada, råder han till att sända fullmäktige till Gotland att uppgöra saken i godo.
4045 Väpnaren Knut Klasson Bitz utställer morgongåfvobref för sin hustru, Birgitta Kristiernsdotter (Oxenstjerna).
4058 Jeppe Persson, lagman i Söderfinne, tillbyter sig af domprosten Magnus Nilsson Sairiala i Tuulois mot sina gods i Mariavuori och Kyllälä i Pemar socken.
4059 Domprosten i Åbo Magnus Nilsson tillbyter lagmannen i Söderfinne Jeppe Pedersson Sairiala gård i Tuulois mot den senare tillhöriga Mariavuori gods och två gårdar i Kyllälä uti Pemar socken.
4073 Biskop Konrad, och domkapitlet i Åbo tillägga S:t Eriks altare i Åbo domkyrka, i stället för den bod- och tomtränta, utgörande 5 mark, det egde i Stockholm, en vid Tavastgatan i Åbo belägen gård, som, för 30 år sedan inköpts från Åbo kloster för 150 mark.
4074 Erland Andersson och Lasse Frans godkänna sin aflidne broders, mäster Håkans, gåfva af en gård i Åbo till S:t Katarina altare uti domkyrkan dersammastädes.
4076 Barbara Olafsdotter erkänner sig hafva till ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt sin en sextondedel uti Forsa i Tensta socken uti Uppland, hvilken tillfallit henne efter Erik Eriksson i Sandika.
4077 Väpnaren Ärland Andersson och hans hustru, Margareta Sigfridsdotter, erkänna sig hafva åt ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt sin en åttondedel uti Forsa i Tensta socken, Uppland, hvilken del tillfallit dem efter Erik Eriksson i Sandika.
4078 Väpnaren Matts Andersson och hans hustru, Æby (ͻ: Älseby) Olafsdotter, erkänna sig hafva åt ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt sin en sextonde del uti Forsa i Tensta socken, Uppland, som tillfallit dem efter Erik Eriksson i Sandika, hvarjämte Matts Andersson utfäster sig att med sina enskilda gods hålla sin hustru skadelös för den händelse köpeskillingen ej skulle kunna nedläggas i fastighet.
4081 Karin Olafsdotter erkänner sig hafva åt ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt sin en sextondedel uti Forsa i Tensta socken, Uppland, hvilken del tillfallit henne efter Erik Eriksson i Sandika.
4083 Rådet i Åbo anhåller hos det i Reval att Anders Witte måtte åt sig och sin broder mäster Gotskalk Witte utfå arfvet efter deras aflidne broder Jakob Witte, och ställer säkerhet för efterkraf.
4087 Lagman Hartvik Japsson afdömer en råtvist mellan biskop Konrad i Åbo samt Harjavalta och Ylistarobor, fastställer rågången och bötfäller Harjavaltaborna för intrång.
4090 Lagman Hartvik Japsson erkänner sig hafva åt ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt sin hälft uti Forsa i Tensta socken, Uppland, hvilken del tillfallit honom efter hans morbroder Erik Eriksson i Sandika.
4092 Väpnaren Nils Röfvare och Margaretha Olafsdotter erkänna sig hafva åt ärkebiskop Jakob i Uppsala försålt sin en sextondedel uti Forsa i Tensta socken, Uppland, hvilken del tillfallit dem efter Erik Eriksson i Sandika.
4101 Knut Posse till rådet i Reval angående sin fordran hos Revalsborgaren Laurens Vridach.
4106 [Åbo borgaren Peder Mattsson pantsätter för 20 gyllen och en half läst Arboga järn åt domprosten Magnus Nilsson i Åbo Kakkarais gods i Masku att återlösas innan nästkommande 18 Juni.
4107 Domprosten Magnus Nilsson säljer åt Nådendals kloster för 50 mark sin andel uti Hadvala gods i Pikis socken.
4123 Väpnaren Greger Jopsson i Toijala säljer, under förbehåll af återlösen inom ett år, åt domprosten Magnus Nilsson sitt i Virmo belägna gods Kunois mot ett visst parti spannmål, som han kvitterar.
4124 Knut Posse till rådet i Reval med anhållan om hjälp till utfående af sin fordran hos Revalsborgaren Laurens Vridach.
4128 Jöns i Ström, Kristin Pedersdotter, Peder Eriksson och Elin Pedersdotter afstå medels byte till Åbo domkyrka all sin andel i Askala gods i Pemar socken äfvensom tvenne ödesbol, Mustela och Oinila, med bo och boskap, mot godset Strömma samt två delar i Rovelaks i Gustafs socken jämte åtskillig boskap.
4152 Väpnarne Erik Botesson, Peder Lille, Matts Andersson och Nils Röfvare stadfäste ärkedjäknen Arvids och lagmannen Hartvik Japssons gåfva till Alla helgons kapell i Åbo domkyrka af godsen Mäkis i Letala och Sandö i Sagu socken.
4170 Biskop Konrad och domkapitlet i Åbo ingå och stadfästa ett gårds- och tomtbyte hvarigenom Hans guldsmed i Åbo andfått S:t Eriks tomt i hörnet vid hans gamla tomt, men till Alla helgons altare afstått en tomt belägen mellan hans gård och Alla Guds helgons stenhus, hvarvid S:t Eriks altare behåller Alla Guds helgons gård, som hustru Elin i Särkilaks och hennes arfvingar hade gifvit under Alla helgons altare.
4175 Rådet i Åbo till det i Reval med svar och upplysning angående junker Wilhelm van dem Veldes hustru, Birgitta, som velat i Åbo försälja ett parti vax.
4205 Riddarne Greger Mattsson (Lilje) och Åke Jönsson (Svarte Skåning) tilldöma Nådendals kloster hälften af ön Strömsholm liggande under Kuivais i Rimito socken.
4206 Riddaren Greger Mattsson stadfäster i närvaro af Sten Sture, efter ransakan af en nämnd af tolf friborne män, ett af domprosten Magnus Nilsson i rätten framgifvet synebref lydande om rågången mellan Kjulo, Harjavalta och Ylistaro i Kumo socken.
4207 Herr Sten Sture till rådet i Reval med anhållan att mäster Arvid Kurck måtte i Reval utfå kvarlåtenskapen efter sin där aflidna morbroder (?) Jöns Olofsson.
4208 Riddarne Greger Mattsson och Åke Jönsson tilldöma Nådendals kloster godset Årlaks i Pikis socken.
4209 Väpnarne Johan Kyle, Joachim Fleming och Nils Röfvare intyga att Olaf Kyllainen, som af Nådendals kloster blifvit stämd att svara inför landsrätten beträffande ett jordområde i Saksila by i Nådendals landsförsamling, uteblifvit från rätten.
4212 Herr Sten Sture m. fl. utfärda dombref angående fisket i Erstan.
4213 Herr Sten Sture till rådet i Reval med begäran att det ville bidraga till ett fredligt förhållande till ärkebiskopen af Riga och ordensmästaren, detta med särskildt hänseende till de omilda Ryssarne.
4216 Herr Sten Sture till rådet i Reval angående en sak berörande junker Wilhelm van der Velde samt borgmästaren i Åbo Lasse Peterson och borgaren där Peter Simonsson.
4220 Herr Sten Sture till rådet i Reval angående en fordran, som Revalsborgaren Laurens Fridach säger sig hafva hos herr Sten.
4221 Väpnaren Erland Andersson stadfäster med sin hustrus samtycke villkorligt lagmannen Hartvik Japssons testamente till Allahelgonaaltaret i Åbo domkyrka af Sandögodsen i Sagu socken.
4223 Biskop Konrad Bitz förständigar kanikerna vid Åbo domkyrka att, vid äfventyr af deras prebendens förlust, inom tre månader bosätta sig vid nämnda kyrka för att tillbörligen kunna fullgöra sina åligganden mot densamma.
4240 Knut Posse fullmäktigar Hans Bomhouwer och Hermen Torn att af Revalsborgaren Laurens Fridach uppbära 530 mark, som denne vore utställaren skyldig.
4254 Knut Posse fullmäktigar Hermen Torn att af Revalsborgaren Laurens Vridach inkräfva en skuld å 530 Rigiska mark och utställer en öfverenskommelse med bemälde Vridach om återfående från Sten Sture af 1000 mark, som Vridach å Posses vägnar lämnat åt herr Sten.
4255 Biskop Magnus Nilsson och domkapitlet i Åbo till samtliga kyrkoherdar med förbud mot djäknegången och förordnande om sättet för insamlande af gåfvor åt djäknarna.
4257 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo till landets klerker, kyrkoherdar och menige allmoge om djäknegången.
4263 Rådet i Åbo till det i Danzig med anhållan att adressaten ville förhjälpa några Åboborgare till sin rätt beträffande ett parti råg, som de tillhandlat sig af en borgare i Danzig.
4280 Erik Jopsson, kyrkoherde i Kyrobominne, säljer för 300 mark, som han qvitterar, åt Åbo kaniken Magnus Laurentii Melkkola gods i Janakkala med två qvarnar i Tervakoski med rätt för säljarens broder och slägtingar att inom ett år börda detta gods.
4293 Riddaren Henrik Klassons änka Lucia Olafsdotter säljer åt ärkebiskop Jakop i Uppsala, biskop Magnus i Åbo, Sten Sture och Knut Posse åtskilliga sina gods i Finland.
4308 Biskop Magnus till ärkebiskopen i Riga med förmälan om riksföreståndarens öfverkomst till Åbo med ett stort följe och att dennes afsikt varit att vid ett möte på Raseborg dryfta de Livländska angelägenheterna, men att han efter mottagandet af adressatens bref beslutat till honom öfversända vissa personer, hvilka ägde göra ärkebiskopen underkunnig om enskildheterna; uttalar hoppet om en lycklig utgång af förvecklingarna.
4310 Biskop Magnus till ärkebiskopen af Riga med framhållande af att, såsom det väl vore adressaten bekant, påfven bemödat sig om att stifta fred mellan alla kristenhetens furstar för att så mycket kraftigare kunna upptaga kampen mot Turkarne; det ålåge därför också adressaten söka bilägga striden mellan Livländska ordensmästaren och Rigaborna äfvensom mellan sig själf och sin kyrka; det hade för öfrigt ankommit till Uppsalaärkebiskopen ett påfligt bref med uppmaning att mäkla fred mellan Danska konungen och riksföreståndaren.
4312 Greta, Hans van Askens änka, till rådet i Reval med förfrågan huruvida det ärnade hålla den förbindelse det afgifvit åt hennes man; i annat fall ville hon söka sin rätt, där hon bäst kunde.
4321 Biskop Magnus i Åbo svarar ärkebiskopen i Uppsala beträffande prästen Petrus Benedicti.
4322 Biskop Magnus i Åbo svarar biskopen i Strengnäs beträffande hans nyligen framställda kraf.
4326 Märta och Katarina Nilsdöttrar öfverlåta åt fru Lucia Olofsdotter allt det arf, som eventuellt kunde tillfalla dem efter henne.
4328 Arvid Kurck, kanik och kyrkoherde i Åbo, upplåter åt fru Lucia Olofsdotter allt det arf, som honom tillfalla kunde, därest han öfverlefde henne.
4329 Magnus Hermansson (Fleming) stadfäster sin aflidne faders öfverlåtelse åt förenämnda fru Lucia af allt det arf, som honom kunnat tillfalla, därest han öfverlefvat henne.
4353 Rådet i Åbo till det i Reval med begäran om hjälp åt Åboborgmästaren Siffrid Kurin att af Revalsborgaren Peter Langs arfvingar utfå resterande köpeskilling för en af Lang inköpt fartygsdel.
4366 Rådet i Åbo till det i Danzig med svar på adressatens klagomål vidkommande dess varuförsel till Åbo. (Se n:o 4359).
4367 Joachim Fleming, fogde på Åbo, till rådet i Danzig angående klagomål som ett par borgare, Peter guldsmed och Peter Alf, anfört hos adressaten beträffande betalningen af ett af Fleming uppköpt parti ärter och humla.
4368 Väpnaren Joachim Fleming afstår åt herr Sten Sture godsen Kaskis i Mietois socken och en del af Strömma i Kimito till sonande af att han låtit en honom anförtrodd fånge undkomma.
4372 Magnus skrifvare, fogde på Åbo, till rådet i Danzig med anhållan att adressaten ville på det bästa tillgodose de Finländare, som komme till Danzig, liksom han å sin sida ville ådagalägga lika tjänst.
4376 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan att adressaten ville förhjälpa rådmannen i Åbo Siffrid Kurrin till utfående af resterande betalning för en af honom åt numera aflidne Revalsborgaren Peter Lange försåld fartygsdel.
4381 Staffan Koute och Margit Olofsdotter erkänna sig hafva gifvit sin måg Sigfrid Kurin och sin dotter Katarina, Kurins hustru, en viss gård och en tomt i Åbo med villkor att därifrån årligen skulle utgå 2 mark penningar till en mässa alla tisdagar vid S:t Annas altare i Åbo domkyrka, till hvilket altare de för samma mässas hållande föröfrigt gifvit två stenbodar med källare, hvarjämte de förordna att två andra deras bodar i nämnda stad skola tillfalla Nådendals kloster.
4384 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskop Jakob Ulfsson angående riksföreståndarens besök i Finland och den sämja, som därvid med honom kommit till stånd.
4386 Biskop Magnus Stjernkors till fogden i Satakunta Severin att herr Sten Sture befarade ett angrepp på Finland af konung Hans, hvarför adressaten borde försäkra sig om allmogens trohet.
4387 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskop Jakob Ulfsson med hemställan om dennes förbön hos riksföreståndaren för Joachim Fleming.
4392 Biskop Magnus Stjernkors utställer rekommendationsbref för munken Henrik Lelle, som jämte en annan klosterbroder ärnade sig till Livland att insamla medel för sitt afbrunna kloster.
4415 Biskop Magnus Stjernkors utfärdar synodalstadgar för Åbo stift.
4422 Wilhelm van dem Velde till rådet i Reval angående den arfsfordran han där ägde å sin hustrus vägnar.
4429 Knut Posse, höfvidsman på Kastelholm, till rådet i Reval med vidlyftig utläggning af sin affärsförbindelse med och fordringar hos Laurens Vridag.
4430 Biskop Magnus Stjernkors till rådet i Reval angående en arfsförlikning mellan Wilhelm van dem Velde, Hans van Asken och en Laurens Petersson.
4431 Wilhelm van dem Velde till rådet i Reval angående arfvet efter Revalsborgaren Jakob Vrese.
4432 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo till kyrkoherdarne och allmogen i Borgå kontrakt angående den s. k. socknehästen, som plägat begagnas vid socknebud.
4433 Biskop Magnus Stjernkors till stiftets kontraktsprostar med anmodan att från tjänstgöring afhålla, eventuellt till biskopen öfversända, uppstudsiga, pockande och utsväfvande kapellaner, samt med bestämning att kapellanernas aflöning årligen skall utgå i regel med 5 mark penningar.
4435 Biskop Magnus Stjernkors till herr Nils Eriksson på Viborg angående förestående underhandlingar med Ryssarne.
4437 Rådet i Åbo till det i Danzig att två namngifna Åboborgare, som köpt ett parti salt i Danzig, beklagat sig att varan vid framkomsten ej befunnits fullmålig, med anledning hvaraf adressaten ombedes ställa saken på rätt.
4480 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskop Jakob Ulfsson med undskyllan att icke kunna infinna sig instundande sommar till rådsmötet i Telge; yttrar sin önskan att vid nämnda tid besöka adressaten i lämplig svensk hamn, hvilket passade sig väl, enär han då ämnade göra en visitationsresa till Aland; ordar slutligen om sina stora utgifter, synnerligast föranledda af två extra besök i Viborg.
4481 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskop Jakob Ulfsson att han emottagit dennes bref angående tidigare berörda viktiga angelägenheter, hvarom Knut Posse, som snart skulle besöka adressaten, komme att lämna närmare meddelande; upprepar sin undskyllan att instundande sommar icke kunna besöka rådsmötet i Telge samt beder å herr Nils Erikssons vägnar adressaten förmedla att förläningar, som undandragits Viborgs slott, måtte dit återförläggas innan skatten af fiske och annat uppbures af riksföreståndarens ämbetsmän.
4482 Wilhelm van dem Velde till rådet i Reval med anhållan om svar på hans ett föregående bref samt angående adressatens fordran om rådets i Åbo utställande af säkerhet för efterkraf (beträffande arfvet efter Vrese).
4483 Biskop Magnus Stjernkors stämmer prästen Petrus i Uskela att för olydnad inställa sig hos honom.
4501 Biskop Magnus Stjernkors till herr Sten Sture angående besättandet af några kyrkliga befattningar.
4504 Domkapitlet i Åbo till det i Nidaros med begäran om undfående af de för prästerliga kommunalbordet där gällande lagar, rättigheter, sedvänjor m. m.
4505 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskopen af Nidaros med samma anhållan samt med hemställan om att bekomma en relikbit af S:t Olof, i gengäld hvarför brefskrifvaren ville sända en sådan af helge Henrik.
4507 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskop Jakob Ulfsson med delgifvande af sin skrifvelse till biskopen i Nidaros angående prästerliga kommunalbordet, samt med anhållan om att adressaten ville härtill gifva sitt understöd; innesluter mottagna nyheter från Lübeck och Krakau.
4508 Biskop Magnus Stjernkors till biskopen af Strengnäs angående prästen Petrus Benedicti (som gått miste om Lojo pastorat), och att han oförtöfvadt vill öfversända en fullmäktig till adressaten, på det att denne själf måtte utforska sanningen beträffande bemälda präst.
4511 Biskop Magnus Stjernkors till prästen Petrus Benedicti med sträng förebråelse för hans förhållande och förmaning till bättring.
4519 Wilhelm van dem Velde till rådet i Reval angående det hans hustru tillfallna arfvet från Reval.
4532 Biskop Magnus samt rådet i Åbo fälla på anmodan af herr Sten Sture dom i en tvist mellan junker Willem van dem Velde och hans medarfva.
4533 Rådet i Åbo till det i Reval med frisägande af detsamma från allt tilltal beträffande tvåtusen mark Rigiska, som junker Willam van dem Welde och hans medarfva på grund af arfskap uppburit efter herr Kost van Borstel och herr Jakob Vrese.
4534 Väpnaren Knut Posse säljer åt biskop Magnus i Åbo för femhundra mark penningar båda sina gods uti Oinila by i Pemar socken.
4535 Väpnaren Knut Posse gifver med sin hustrus samtycke till Alla helgons kapell i Åbo domkyrka allt sitt köpegods i Taljala by i Kalvola socken.
4544 Biskop Magnus Stjernkors till herr Sten Sture med delgifvande af ett rykte om nära förbindelse mellan hertigen af Litauen och storfursten af Moskva samt angående affärdande af ett sändebudskap till förhandling med Ryssarne.
4582 Väpnaren Stig Ragvaldsson säljer för 192 mark penningar åt biskop Magnus i Åbo sitt gods Sauvola i Pikis socken.
4604 Biskop Magnus Stjernkors till herr Sten Sture med framförande af borgarenas i Åbo åstundan om skattelindring.
4614 Biskop Magnus i Åbo utfärdar fullmakt för kaniken Anders Johansson Värepä å kyrkoherdeämbetet i Euraåminne pastorat att gälla under företrädarens lifstid.
4618 Biskop Magnus Stjernkors till stiftets kyrkoherdar med begäran om ett frivilligt sammanskott af resp. församlingsmedlemmar till afhjälpande af kyrkans beträngda ekonomiska tillstånd.
4619 Biskop Magnus Stjernkors till kyrkoherden i Stockholm, Martin, med anhållan om upptecknande af biskop Hemmings underverk för att sålunda bidraga till hans påtänkta kanonisation.
4639 Hans von Eken till herr Johan (Super, rådsherre) i Reval om uppbringande för hans räkning af en penningesumma, hvaraf han vore i behof för ett fartyg han byggde.
4649 Riksföreståndaren Sten Sture anhåller hos rådet i Reval, att hans "leve getrwe Leynhart trometer" måtte utbekomma en penningfordran af sigillstickaren Marten Korff, som hemligen afvikit från Stockholm till Reval. Dat. "ame sonavende nest nha epiphanie Domini."
4651 Biskop Magnus Stjernkors, herr Sten Sture m. fl. till ärkebiskop Jakob Ulfsson om krigshändelserna i östra Finland och åtgärderna till landets försvar.
4654 Riksforeståndaren Sten Sture anhåller hos rådet i Reval om åtgärd att Revalsborgaren Laurens Fridag och hans hustru måtte till utställarens "levenn swager Knuth Pose" betala hvad de vore denne skyldige.
4680 Nils Persson (Stjernkors) ingår å sin hustrus vägnar arfskifte med sin svägerska Elin, Olaf Kirves dotter.
4684 Knut Posse, höfvidsman på Kastelholm, gifver med samtycke af sin hustru, Birgitta Gustafsdotter, till Nådendals kloster hennes ärfda gods i Pitkämäki i S:t Marie socken.
4699 Biskop Magnus och domkapitlet i Åbo donera till det nyligen stiftade karthusianerklostret Mariefred vid Gripsholm två tunnor af biskopsbordets smör från Åland äfvensom en tunna af domkyrkans från Närpes socken.
4722 Biskop Magnus Stjernkors till ärkebiskop Jakob Ulfsson med delgifvande af ett rykte att Ryssarne med stor makt ärnade ånyo hemsöka Finland samt med bön att, sedan riksföreståndaren numera lämnat Finland, adressaten med all makt ville verka för fred och endräkt, m. m.
4742 Biskop Magnus Stjernkors till svenska riksrådet med förmaning att afstå från all inbördes tvedräkt, hvilken för riket medförde endast olycka; meddelar att han i början af februari skickat sändebud till Novgorod att förhandla om fred.
4743 Biskop Magnus Stjernkors begåfvar sin frände Magnus Frille med två Allhelgona koret i Åbo domkyrka tillhöriga gods på Sandö i Sagu socken för den skada och vedermöda han fått lida under sin fångenskap i Ryssland.
4801 Henrik Bitz, lagman i Norrfinne lagsaga, gifver sin hustru Anna Hansdotter (Tott) i morgongåfva Nynäs gård och Köönikkälä gods i Nousis socken.
4803 Biskop Magnus Stjernkors, Olof Jönsson i Lahis, Knut Eriksson i Laukko m. fl. bevittna en mellan Matts Philpusson och hans hustru å ena sidan samt Olof Turessons (ͻ: Tuvessons?) barn å andra sidan ingången arfsförening.
4804 Rådet i Åbo utfärdar intyg, att vid förfrågan ingen hade något att tala på herr Sten Stures fogdar i Åbo Magnus Laurensson och Didrick Hansson, samt beseglar en mellan den sistnämnde och staden träffad förlikning.
4805 Michel Lappelain, rådman i Åbo, utställer intyg beträffande en med herr Sten Sture af honom ingången förlikning.
4841 Herr Sten Sture beklagar sig inför rådet i Reval, att sjöröfvare, under anförande af en Påval Potkamer, plundrat såväl på konungens som brefsändarens områden, och då det förljödes att de hade sitt tillhåll i Reval, beder han adressaten för det goda samförståndets skull förhindra detta ofog.
4853 Biskop Magnus Stjernkors till stiftets kyrkoherdar med uppmaning att, i anseende till de stora utgifter kriget mot Ryssarne och äfven andra omständigheter kräft, i församlingarna göra penningesammanskott till afhjälpande af hans betryckta ekonomiska ställning.
4855 Hans van Eken till rådet i Reval angående ett för honom förlist fartyg samt huruledes lasten blifvit bärgad.
4860 Electus Lars Suurpää och domkapitlet i Åbo till kyrkoherdarne i Österbotten med begäran om insamlande af medel till kyrkans behof.
4888 Thyl Clotbraer, klockgjutare i Reval, ihågkommer Åbo domkyrka i sitt testamente.
4905 Rådet i Åbo till det i Riga med anhållan, att det ville till sin rätt förhjälpa borgarene i Åbo Hans Busch och Wilkens Maths, åt hvilka Rigaborgaren Hans Kerstkens bedrägligen försålt ett dåligt vin.
4908 Väpnaren Åke Jopsson säljer för 200 mark, som han qvitterar, åt ärkedjäknen i Åbo Magnus Laurentii, sin gård Korvala i Sagu med rätt för säljarens broder och slägt att inom ett år börda godset.
4910 Rådet i Åbo till det i Reval med frisägande af adressaten från allt tilltal beträffande åt Wilhelm van dem Velde utbetalt arf efter Jakob Vrese i Reval.
4911 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan om bistånd åt Henrik Görtzhagens arfvingar att komma till sin rätt beträffande ett i Reval liggande parti salt, som de ärft efter sin fader.
4912 Syskonen Hans, Berndt, Erik och Katarina Görtzhagen till rådet i Reval med begäran att på grund af rådets i Åbo bilagda intyg komma till sin rätt beträffande däri berörda saltparti.
4924 Ärkedjäknen i Åbo, Magnus Laurentii (Grisfot) stiftar en prebenda med fyra eviga messor vid Helge kors altare uti det nya kapellet å norra sidan i Åbo domkyrka och gifver till ärkedjäknebordet till uppehållande af dessa messor, om hvilka han lemnar närmare föreskrift, följande sina gårdar: Melkkola gods i Janakkala med tvänne qvarnar i Tärvakoski, Kalvola gods i Kalvola sokken, Mäkinpää och Korvala gods i Sagu socken samt Soinis gods i Reso socken.
4973 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan att det ville förhjälpa Åboborgaren Anders Hvit till utbekommande af en penningfordran hos Vinsentius Sköneberg i Reval.
4994 Johan Fleming uppmanar herr Svante Nilsson att återbetala de 100 mark penningar han i Åbo fått till låns af brefsändaren, som därför nödgats pantsätta ett gods åt biskop Lars och nu hotas att blifva trängd därifrån.
5006 Biskop Lars i Åbo meddelar herr Svante Nilsson, att denne blifvit hyllad som rikshöfvidsman af friborne frälsemän, köpstadsmän, bönder och bokarla, som bygga och bo i Åbo län.
5007 Biskop Lars Suurpää samt lagmännen Henrik Bitz och Klas Henriksson till svenska riksrådet med underrättelse att Finlands ständer biträdt valet af herr Svante Nilsson till riksföreståndare.
5009 Bengt Bengtsson, af herr Svante Nilsson utsänd till Finland, redogör för denne huru han lyckats i sitt värf och hurudan han funnit sinnesstämningen där emot riksföreståndaren.
5011 Åboborgaren Hans Persson säljer med sin hustrus samtycke åt herr Henrik Bitz Lankis gods i Virmo socken för 200 mark.
5026 Gunnar Larsson, häradshöfding troligen i Tavastland, underrättar herr Svante Nilsson om sin försoning med Klemet Hogenskild och ber att få behålla det häradshöfdingedöme han hittills innehaft.
5029 Didrik Hanssons, lottslofven i Åbo, till svenska riksrådet med svar på dess bref, hvari han uppmanas till noggrann vård och tillsyn vidkommande angelägenheterna i Finland, hvilket han ock lofvar fullgöra.
5036 Slottslofven Didrik Hansson till herr Svante Nilsson om utsändande af ett fartyg med proviant samt med råd huru adressaten vid sin ankomst till Åbo borde handla beträffande uppantvardandet af slottet.
5043 Riksföreståndaren Svante Sture dömer i en tvist mellan prebendaten i Åbo Hans Dyrhake och borgaren derstädes Hans guldsmed angående en i samma stad belägen gård, hvarpå den senare såsom arfwinge till hustru Thola Svensdotter gjort anspråk, att nämnde prebendat skall innehafva gården till dess hans vederdeloman betalar honom de 160 mark för hvilka bemälde hustru Tola i tiden lemnat honom ifrågavarande gård till pant.
5050 Biskop Lars af Åbo, herr Svante Nilsson m. fl. till rådet i Reval med begäran att det måtte förhjälpa Åbo borgaren Jakob Blomenow till sin rätt.
5061 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson med löfte att efter förmåga villfara dennes begäran att i anseende till förestående svåra utgifter blifva hjälpt med den skatt, som utginge från kyrkorna.
5062 Herr Svante Nilsson utställer öppet bref med tillkännagifvande att han förordnat herr Erik Turesson att i riksföreståndarens frånvaro vara fullmyndig höfvidsman öfver Finland och Åland.
5064 Herman Torn till rådet i Reval angående förvecklingar i anledning af en vinleverans till adressaten från dåmera aflidne Otto Usseler.
5086 Åboborgaren Hans van Eken till herr Svante Nilsson med begäran att denne ville befalla slottsfogden Josef Pedersson så begå, att supplikanten komme till sin rätt beträffande en penningfordran han hade hos Hemming (ͻ: Henrik?) Välmes änka.
5097 Åboborgaren Hans van Eken till herr Svante Nilsson med begäran att han måtte anmoda slottsfogden Josef Pedersson att vara honom behjälplig till utfående af en fordran hos Revalsborgaren Hemming Wälmes hustru.
5099 Slottsfogden Josef Pedersson till herr Svante Nilsson om de svårigheter han haft till att utfå den penningsumma fru lngeborg (Tott) skulle erlägga af Satakunta; om omöjligheten att brygga öl i Åbo af brist på malt; om hjälpskatten af Nyland; om ett falskt rykte om brefskrifvaren, det lagman Henrik Stensson meddelat herr Erik Turesson, m. m.
5100 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson med framställning att han, innan han begåfve sig till det i Stockholm beramade herremötet i Kalmar, ville draga försorg om Finlands försvar, i fall någon nöd påkomme af de Ryssar, af konung Hans eller af sjöröfvare.
5101 Biskop Lars Suurpää till ärkebiskop Jakob och öfriga rådsmedlemmar med framställning att han, innan han begåfve sig till det i Stockholm beramade herremötet i Kalmar, ville draga försorg om Finlands försvar, i fall någon nöd påkomme af de Ryssar, af konung Hans eller af sjöröfvare.
5116 Slottsfogden Josef Pedersson till herr Svante Nilsson om öfversändande af skatten från Finland i penningar och fetalievaror samt om ekonomin på Åbo slott; vitsordar några personers nit och rådighet, m. m.
5133 Slottsfogden Josef Pedersson till herr Svante Nilsson med underrättelse huru svårt han haft att anskaffa de ettusen mark herr Svante rekvirerat, emedan så mycket i Åbo län vore bortförlänt och äfven slottet lede brist på förnödenheter; ber adressaten vara betänkt på att återkalla en del af länets räntor.
5135 Biskop Lars i Åbo till herr Svante Nilsson med ursäkt för det hans "barts" icke kommit med till Kalmar och berättar att till Åbo ryske sändebud ankommit, som ämnade sig öfver till Stockholm och hvilka biskopen lofvar undsätta med farkost, proviant under resan och andra förnödenheter.
5140 Birgitta Kristersdotter (Oxenstjerna) säljer för 1100 mark svenska penningar åt lagman Henrik Bitz sina morgongåfvogods Viks gård, Rugnola och Engelsby i Kimito socken.
5145 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson med förslag till bortgifvande af Ulfsby lediga kyrkogäll.
5146 Didrik Hansson, häradshöfding i Masku härad, och hans syskonbarn sälja åt Jeppe Folmarsson, häradshöfding i Birkkala härad, Stor- och Lill-Nokia i Birkkala socken för 300 mark penningar.
5158 Förre slottslofven på Åbo Didrik Hansson till herr Svante Nilsson angående ett af en vid namn Hans Viborg om Didrik utspridt ondt rykte, som skulle förskaffat honom adressatens ovilja.
5161 Domkapitlet i Åbo till herr Svante Nilsson med svar på hans begäran om ett penningelån, att domkyrkan ännu ej fått återbetalning af de tidigare förskjutna penningarna samt att hennes årliga ränta dessa tider åtgått till klockors inköp och högkorets byggning, hvarför kapitlet ursäktar sig att ej kunna undsätta honom.
5162 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson om den af honom äskade hjälpen till upphjälpande af kronans förfallna slott äfvensom om begärd försträckning om 2,000 mark af Åbo domkyrka.
5181 En onämnd (biskop Lars Suurpää) till herr Svante Nilsson att han vore redo att sända sitt fartyg till rikets försvar, men med förmaning att icke borttaga försvarskrafterna från Finland, som väl vore i behof af dem.
5182 Ärkedjäknen Paval Scheel till herr Svante Nilsson – som anhållit om Åbo domkapitels förhjälpande till att biskop Lars skulle under påstående lägenhet ställa sitt folk och fartyg till rikets tjänst – att biskopen vore härtill beredd och blott väntade på kallelse.
5187 Slottsfogden Josef Pedersson underrättar her Svante Nilsson att han jämlikt befallning återkallat från Raseborgs län, sedan det åt Tönne Eriksson blifvit bortförlänadt, de svenner, som varit ditsända att uppbära skatt och saköre; frågar huru han skall förfara med saköresmedlen, hvilka Tönne Eriksson begärt, och lofvar att möjligast snart öfverkomma med det mesta af penningar han kunde samla.
5189 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson med rekommendation för kyrkoherden i Ulfsby att få behålla detta regala pastorat.
5194 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson att han inhändigat dennes bref och däraf inhämtat, att Erik Skrifvares ärende i Rom fått en lycklig utgång, men att beträffande herr Svantes begäran att hans förra prebende, Virmo sockengäll, måtte åt honom åter inrymmas, detta ej kunde ske med mindre dess nuvarande innehafvare, domprosten Hans Brask i Linköping, som hade fått det af påfven, uppgåfve sin rätt, hvartill han ber riksföreståndaren öfvertala denne, hvarjämte han erinrar honom om besättandet af Ulfsby och S:t Sigfrids prebende i Åbo, till hvilka han egde presentationsrätt, med dugliga män.
5196 Herman Torn, som för skuld rymt från Reval, till herr Svante Nilsson med bön att få åtnjuta det skydd adressaten genom sitt leidebref utlofvat honom.
5206 Biskop Lars Suurpää till herr Svante Nilsson om orsaken hvarför han ej infunnit sig till herremötet i Stockholm den 20 juni samt att han vore förhindrad att nu efterkomma adressatens anmodan att öfversända sitt folk och fartyg till rikets tjänst, där behof gjordes.
5218 Fogden Didrik Hansson bönfaller hos herr Svante Nilsson att vid återbesättandet af Norfinne lagmansdöme efter herr Henrik Bidz komma i åtanke.
5220 Slottsfogden Josef Pedersson till herr Svante Nilsson angående anskaffandet af hästar åt kaniken Verner; meddelar att herr Erik Turesson gifvit honom tillkänna om förestående gränsmöte med Ryssarne, med anledning hvaraf brefskrifvaren ärnade ditsända två personer af domkapitlet, båda lagmännen, Didrik Hansson samt en rådman, hvarjämte han erbjudit att själf begifva sig dit med största makt han kunde sammanbringa, m. m.
5226 Electus i Åbo Johannes Olofsson och domkapitlet där till rådet i Reval med anhållan om välvilligt mottagande af ett sändebud, som affärdats till Rom.
5227 Electus i Åbo Johannes Olofsson och domkapitlet där till rådet i Danzig med så godt som likalydande anhållan af samma dag.
5245 Elof Elofsson (borgare i Åbo?) kräfver herr Svante Nilsson på resterande belopp af den summa, för hvilken Johan Fleming till adressaten försålt ett Peder Simonssons barn tillhörigt skepp.
5279 Electus Jöns i Åbo, domkapitlet därstädes samt fogden på Åbo hus Josef Pedersson vidimera åtskilliga riksråds den 18 juli 1463 fälda dom i en arfstvist mellan Ärland Nilsson, Philpus Karlsson, Olof Jonsson och Olof Jensson å ena sidan samt deras morbroder Hartvik Olsson å den andra.
5280 Åboborgaren Hans van Eyken till rådet i Reval med anhållan om lejd till denna stad för att ordna sina affärer, m. m.
5289 Elef Elefsson, troligen borgare i Åbo, till herr Svante Nilsson med påminnelse om sin hos honom innestående fordran.
5297 Didrik Hansson till herr Svante Nilsson med förnyande af sin vid mottagandet af slottslofven på Kastelholm gifna trohetsförsäkran; ber adressaten ej sätta tro till de äreröriga rykten, som äro i omlopp om hans förhållande på Åland, samt meddelar flere nyheter, däribland om fru Ingeborgs död.
5324 Slottsfogden Josef Pedersson till herr Svante Nilsson om omöjligheten att, till följd af förra årets missväxt, åt honom anskaffa utsädesråg; beder att blifva undsatt med malt från Sverige, ordar om sin enskilda ekonomi där samt berättar om fiendens uppbringande af några från Reval kommande Raumofartyg.
5338 Johan Fleming påminner herr Svante Nilsson om likviden af det skepp, brefsändaren såsom förmyndare för skepparen Olofs omyndiga barn försålt åt adressaten.
5353 Borgaren Hans van Eken till herr Svante Nilsson om återfående af gods och penningar, som Måns Frille fråntagit honom, samt att slottsfogden Josef Pedersson skulle förmå brefsändarens blinda svärmoder att mot sytning åt honom öfverlåta Friskala gård (i S:t Marie socken), som under henne råkat i vanvård.
5372 Biskop Johan i Åbo till herr Svante Nilsson med öfversändande af ett bref från herr Erik Turesson angående Ryssarnes inbrott i Finland samt med begäran om frälsefrihet på godset Simonsby i Pargas socken.
5375 Karin Knutsdotter, borgerska i Åbo, säljer åt Åbo domkyrka för 70 mark, som hon qvitterar, den andel hon ärft efter hustru Tola uti en i Åbo vid Fägatan belägen gård.
5380 Åboborgaren Hans van Eken till herr Svante Nilsson med anhållan om hjälp att af Håkan Frilles arfvingar utfå sin fordran hos denne.
5439 Rådet i Åbo intygar att Knut Kappe med begången ed och tjugufyra borgares vitnesbörd friat sig från en af knektarne framkastad beskyllning att han med anledning af deras inför rådet åt "fennikedragaren" afgifna ed skulle hafva fällt otillbörliga ord.
5448 Fru Birgitta van den Velde till rådet i Reval med erkännande att hafva emottagit 2 000 mark rig. men med kraf på ytterligare 9 000 mark, som Jakob Vrese i tiden skulle lånat åt Reval.
5466 En räfstenämnd tilldömer Jeppe Andersson godsen Lammi och Nygård (Uusikartano) jämte 70 lass äng i Vemo socken, hvilka Jöns Andersson (Garp) af Koskis med orätt afhändt honom.
5469 Electus Arvid Kurck till herr Svante Nilsson med tacksägelse för hans förordande skrifvelse till påfven; meddelar orsaken till den efter företrädarens död uteblifna hjälpen af krigsfolk samt att han i samråd med adressatens fru bemannat och utsändt sina skepp emot fienden, som fortfarande hotade landet.
5471 Mäster Påval Scheel till borgaren i Reval Hans Suurpää med tillbakavisande af en dennes ohöfviska beskyllning att hafva från hemmet lockat och tubbat hans son till Åbo.
5479 Väpnaren Klas Henriksson (Horn) upplåter åt sin fränka Cecilia Jakobsdotter (Horn) under hennes lifstid två torp i Halikko socken.
5484 Kristina Andersdotter (fru Märtas dotter, gift med Axel Lauritsson Tott) till herr Svante Nilsson af samma innehåll som föregående och med tacksägelse för hans mot hennes man visade godhet.
5489 Birgitta Eriksdotter af Järvis by säljer åt Henrik Bitz' änka, Anna Hansdotter (Tott), sitt gods Koveri i Merimasku socken för 110 mark örtuger.
5503 Electus Arvid Kurck, domprosten Henrik Wenne, ärkedjäknen Påval Scheel m. fl. bevittna arfskifte mellan herr Henrik Bitz' änka fru Anna (Hansdotter Tott) å ena sidan samt lagman Henrik Stensson och Sten Jöpsson (Ille) å den andra beträffande herr Henrik Bitz' kvarlåtenskap.
5507 Arvid Kurck, electus i Åbo, domprosten Henrik Wenne samt fogden på Åbo Josef Pedersson bevittna lagmannen Henrik Stenssons och väpnaren Sten Jopssons skifte af det arf, som tillfallit dem efter Axel Jopsson (Ille) och hustru Anna (Bitz) i Lahis i Sääksmäki socken.
5508 Väpnaren Lydik Laurensson kvitterar 40 rigiska mark, som han å Engelbrechts i Borgå vägnar uppburit af mäster Påval Scheel.
5510 Electus Arvid Kurck och domkapitlet i Åbo intyga att Hans Suurpää tagit i förvar ej blott de 100 mark framlidne biskop Magnus i sitt testamente skänkt hans son Mårten till skolgång utan ock de 10 rhenska gyllen äfvensom den silfverskål en äfvenledes numera afliden väninna vid namn Katarina Amundsdotter testamenterat åt bemälde Mårten.
5511 Rådet i Åbo meddelar rådet i Reval ett vittnesbörd för Mårten Suurpää att hans numera hänsofne fader, förre borgaren i Åbo Hans Suurpää, omhänderhaft hans mödernearf, stort 300 mark.
5514 Electus i Åbo Arvid Kurck till herr Svante Nilsson att han till följd af landets osäkra tillstånd icke kunde efterkomma riksrådets kallelse till herremötet i Stockholm åtta dagar före S:t Eriks dag, men att han framdeles, om bättre utsikter yppade sig, ville komma med folk och skepp; afstyrker Bjärnå gälls besättande med en herr Anders, som adressaten önskat dit; jus presentandi tillkomme nämligen Nådendals kloster, som ock föreslagit annan person.
5541 Electus Arvid Kurck tackar herr Svante Nilsson för hans bistånd både i "helge Hemmings värf" och i hans eget ärende, sägande sig ämnat öfverkomma att bringa det senare (sin invigning) till fullbordan, men hindrats af Ryssarnes hotfulla uppträdande, om hvilket han beder adressaten underrätta riksrådet; förmäler att han, enligt adressatens och rådsherrarnes befallning, förmått, dock med stor möda, Klas Henriksson (Horn) att begifva sig till Viborg, fru Gunnild till tröst och hjälp.
5543 Electus Arvid Kurck upprepar för herr Svante Nilsson de nyss gjorda meddelandena om Ryssarnes rustningar och afsikter emot Finland, åberopande fru Gunnilds för några dagar sedan öfversända bref därom, och beder adressaten och rådet allvarligen vara betänkte på lämpliga utvägar till den hotande olyckans förebyggande.
5571 Tönne Eriksson (Tott) svarar på herr Sten Stures uppmaning att veta hans bästa i Finland, att han härtill vore lika benägen som han varit mot dess fader, samt till hans begäran om penningar från Raseborg, att han, stadd på resa till Åbo, icke medfört sådana, bedjande adressaten erinra sig herr Svantes löfte om någon förmedling på hans afgift, som han såväl behöfde med hänsyn till den dryga kostnad han haft för underhåll af folket till Finlands försvar.
5598 Tvenne ransakningar om anförda klagomål emot kronans tjänstemän i Finland, hållna i Åbo rådstuga i närvaro af Sten Sture.
5622 Klemet Hogenskild uppgör sitt testamente.
5649 Biskop Arvid Kurck till herr Sten Sture med förord för Ivar Fleming att undfå någon annan förläning i stället för Kumogårds län, som herr Sten fråntagit honom; meddelar politiska nyheter, hvilka han lofvar delgifva också åt fru Gunnild Johansdotter för att tillställas sändebuden, som afgått till Ryssland.
5655 Biskop Arvid Kurck till herr Sten Sture med öfversändande af ett bref, hvaraf framginge resultatet af de svenska sändebudens underhandling med Ryssarne; uttalar hoppet att riket nu måtte komma till ro samt berör en domkyrkans tvist med några bönder i Vemo socken.
5668 Rikets råd dömer, på käromål af ärkedjäknen i Åbo Påval Skeel, länsmannen Henrik Korpolain till 40 marks böter för det han af S:t Henriks gods Heikkilä tilegnat sig en äng samt till 3 marks d:o för det han åt sig ingärdat allmännings byamark, hvarjämte det ålägges honom att med tolfmanna ed fria sig från anklagelse att hafva borttagit en af häradssynemän utlagd råsten.
5669 Herr Sten Sture stadfäster vid räfsteting lagman Henrik Stenssons dom (af 4 januari s. å.) vidkommande den (Peinikkala gård tilldömda) äng jämte fiskevatten, som Toijala bönder i Lemo socken velat tillägna sig.
5674 Herr Sten Sture tillerkänner vid räfsteting sin trotjänare Jöns Pedersson ägorätt till Vuorenpää (i Töfsala socken), till dess han blefve ersatt med 150 mark, för hvilken summa hans hustrus fader Tord Karpelan fått det i pant.
5693 Biskop Arvid Kurck utställer rekommendationsbref för två pilgrimer, birgittinermunken Matthias Olafsson och Nådendalsborgaren Olaf Petersson, hvilka ärnade besöka S:t Jakob i Compostella, den heliga grafven och andra orter, där heliga reliker voro föremål för dyrkan.
5764 Väpnaren Jöns Larsson utställer morgongåfvobref åt sin hustru Anna Hansdotter (Tott).
5793 Biskop Arvid Kurck och Åbo domkapitel m. fl. intyga att fru Anna Hansdotter (Tott) varit lagligen gift med Klemet Hogenskild och att hon födt honom en dotter.
5796 Väpnaren Filpus Olsson säljer åt fru Anna Hansdotter (Tott) for 100 mark penningar sitt gods Jutila i Virmo socken.
5801 Rådet i Åbo till det i Reval med intygande att Olof och Magnus Niklissöner samt Erik Andersson jämte två i Reval bosatta systrar vore rätta arfvingar till där aflidna Alheyt.
5803 Åboborgaren Hans van Eken till rådet i Reval med upprepad anhållan om fri lejd samt med beskärmelse öfver den oförrätt honom där vederfarits.
5870 Andreas Jacobi, troligen kanik i Åbo, till domprosten Påval Scheel, stadd på resa i landsorten, med tacksägelse för undfångna hugnesamma bref samt med delgifvande af nyheter, bl. a. att Åbo biskopsstaf (som bortröfvats af danskarne) blifvit till Uppsala ärkebiskopen återställd och skulle i vår till Åbo öfversändas liksom 6 till Stockholm ankomna kistor med fönsterglas för domkyrkans räkning m. m.
5876 Rådet i Åbo till det i Reval med förord åt biskop Arvids tjänare att utfå arf efter sin i Reval aflidna syster Helike.
5880 Biskop Arvid Kurck till herr Sten Sture med löfte att han jämlikt adressatens uppfordran ville infinna sig till det beramade rådsmötet i Telge den 13 juli, men att han därförinnan ämnade göra en resa till Norrbotten.
5885 Rådet i Åbo till det i Reval med förnyadt förord åt biskop Arvids tjänare Hans Wichman att utfå arf efter sin i Reval aflidna syster Heilike.
5907 Krister Klasson (Horn), höfvidsman på Åbo, meddelar herr Sten Sture att biskopen haft sitt bud till Ryssland och att, när underrättelser därifrån anlände, brefsändaren ville gifva adressaten del däraf; ber honom sända två slangor och en bysseskytt samt att han befaller Lars skrifvare på Kumogård att med sina svenner och all den spisning han kunde hopbringa draga in på slottet, hvartill äfven frälsemännen i Satakunda borde uppmanas, hvilket allt vore behöfligt om något påkomme.
5933 Åboborgaren Hans van Eken till rådet i Reval med klagomål beträffande en penningfordran han där ägde på grund af en husförsäljning.
5954 Elseby Magnusdotter i Åbo fullmäktigar sin frände Joakim Fleming att börda Stensböle gods, som hennes syster henne ovetande sålt åt en Bengt Skräddare, fogde i Borgå.
5958 Väpnaren Gödik Nilsson afgifver försäkran om sin morgongåfva till sin senare hustru Margreta Göstafsdotter.
5960 Knut Eriksson (Kurck), lagman i Satakunta, Erik Fleming, häradshöfding i Pikis härad, Gudmund Larsson, häradshöfding i Hollola härad, samt Erik Nilsson väpnare bevittna en mellan lagmannen i Norrfinne Henrik Stensson och Sten Jakobsson af Porkkala ingången förlikning beträffande ömsesidig fordran.
5981 Hans Petri (Fleming, kanik) i Åbo, till Herman Bremer i Lübeck med tacksägelse för visade välgärningar och med löfte att så snart det en gång blefve fred betala honom hvad brefsändaren, mäster Johan Stut, mäster Jakob Venne och andra vore honom skyldige.
5994 Margareta Mattsdotter gifver till Nådendals kloster som provent för Birgitta Olafsdotter sitt gods Öudd i Halikko socken.
6011 Hemming Gadh m. fl. af rikets råd jämte adeln, församlade i Åbo, äfvensom rådet där till rådet i Reval med anhållan, att det ville förhjälpa Hans van Eken till sin rätt i åtskilliga skuldfordringsmål.
6076 Biskop Arvid i Åbo till rådet i Reval med begäran å egna, regenten Gustaf Erikssons och hela rikets vägnar att det ville vara budet behjälpligt att erhålla så mycket folk han önskade för bekämpande af den omilde konung Kristiern.
6125 Erik Fleming och Johan Vieregk, konung Gustafs fältherrar i Finland, meddela rådet i Riga om sin framgång mot konung Kristierns folk, att de intagit Åbo och hoppades snart intaga hela landet; öfversända k. Gustafs till rådet ställda bref (af 30 juli) och bedja att blifva försedda med 2 läster krut.
6128 Rådet i Åbo till det i Danzig med begäran om bistånd åt en Ragvald Olofsson, som af åtskilliga Åboborgare fullmäktigats att omhändertaga kvarlåtenskapen efter Henrik Gronenwalts aflidna hustru.
6165 Lorens Magnusson, fogde på Åbo, anhåller hos rådet i Reval att det ville fasttaga tvenne i myntningskonsten förfarna gesäller, som förlupit kungl. myntet i Åbo.
6179 Rådet i Åbo till det i Danzig med anhållan om frisägande af borgaren Hans Konnert från den borgen han iklädt sig för åboskepparen Erik Schalm, som blifvit af rådet anhållen men af brefsändaren befunnits oskyldig.
6277 Jöns Västgöte, slottsfogde i Åbo, köper af Åbo domkyrka för 300 mark penningar en tredjedel i Niemenpää gods i Birkkala socken men testamenterar det på samma gång under vissa förutsättningar tillbaka till bemälda domkyrka.
6285 Erik, electus af Åbo, lagman Knut Eriksson, slottsfogden Jöns Västgöte m. fl. intyga att, då de för afhandlande af vissa dem af konungen förelagda ärenden voro samlade, Lasse Andersson af Pargas erkänt att han till Erik Fleming försålt två alnar på åttonde stången jord uti Kassor by i Pargas socken, samt att detta köp vore lagbudet och lagståndet.
6326 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan att det ville förhjälpa Peter van Akens fullmäktig Tonius Sasse till utfående i Reval af ett bemälda Peter tillfallet arf.
6380 Peder Fleming bortbyter åt sin kusin Erik Fleming Muddais gods i Pargas socken mot ett gods i Södma by i Sagu.
6420 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan om förhjälpande af Laurens Bredens änka till utfående af ett arf i Reval.
6424 Rådet i Åbo till det i Reval angående en penningeskuld hvarmed revalsborgaren Hans Moller häftade till myntmästaren i Åbo Keynert Ponnemann.
6529 Konung Gustaf stadfäster en räfsterätts dom beträffande jordatvist mellan Åbo stad och närliggande bönder.
6537 Konung Gustaf till Ålands inbyggare med anledning af deras mot Ivar Fleming framförda klagomål.
6538 Uppgift å några k. m:ts skrifvelser och en konungsnämnds domar vidkommande personer i Finland.
6541 Konung Gustaf befaller vederbörande i Finland att afhjälpa fru Annas, herr Bitzes änkas, klagomål.
6542 Konung Gustaf ingår kontrakt med Åbo domkapitel om årlig afgäld i stället för borgläger.
6544 Förteckning öfver särskilda från kungl. kansliet utgångna skrifvelser till personer i Finland.
6548 Biskop Mårten Skytte underrättar konung Gustaf om mäster Jakob Wennes d. ä:s död samt att han med domkapitlets samtycke insatt dennes systerson Jakob Wenne d. y. i den aflidnes prebende och ytterligare en mäster Sigfrid i den senares ställe, hvilket han anhåller konungen ville stadfästa; önskar veta dennes vilja beträffande Nykors landbönderna, som den aflidne hade i befallning, samt meddelar att han med det första skulle öfversända ett i hans årsafgift felande parti smör och gäddor, m. m.
6600 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan att vara Hans Vridach, fullmäktig för höfvidsmannen i Åbo Jakob Abrahamsson, behjälplig att utfå ett den senare för rikets räkning tillfallet och i Reval befintligt danaarf.
6618 Riddaren Niclis Korke till rådet i Reval med begäran att det ville vara en kvinna, Margit Lahis, behjälplig i hennes rätta ärenden.
6621 Rådet i Åbo anhåller hos det i Reval att borgaren Henrik Kölnares barn måtte utbekomma sin i Reval aflidna moders kvarlåtenskap.
6622 Rådet i Åbo till det i Reval angående utfående af en summa penningar, som borgerskan i Åbo Hintze Knapperska hade att fordra af revalsborgaren Henrik Sewenstern.
6629 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan att vara Mathias Kokes hustru, Margareta, behjälplig till utfående af arfvet efter hennes i Reval aflidna broder.
6632 Rådet i Åbo till det i Reval med anhållan om förhjälpande af en Olof Honnigersson till utfående af arfvet efter en sin i Reval afliden släkting.
6636 Rådet i Åbo utställer öppet bref att en viss Myckel Myranwe inför detsamma fullmäktigat Wyllem Budeler i Reval att indrifva en fordran om 100 mark rigiska hos unge Joan kopparslagare. Dat. in vigilia s:ti Bartholmei apostoli.
6639 Iven Fleming till rådet i Reval med protest mot att det aflifvat en af hans tjänare och med fordran på godtgörelse.
6671 Rådet i Åbo till det i Reval med delgifvande af en förlikning beträffande likviden af en skuld, stor 400 svenska mark, för hvilken aflidne revalsborgaren Godeke Schonenberch häftade till sin äfvenledes döde broders Hans Schonenberchs änka och barn, och med anhållan om bistånd till fullgörandet af nämnda likvid.
6672 Rådet i Åbo till det i Reval med begäran att det ville lämna bistånd åt en viss Nils Henriksson, som af Rötger Olofsson inför brefsändaren fullmäktigats att omhändertaga nämnde Rötger tillfallet arf efter i Reval aflidne Markvard målares två likaledes döda söner.
6674 Domprosten i Åbo Magnus Nilsson och kapitlet där anhålla hos rådet i Reval att det måtte förhjälpa Olof Finke att utbekomma kvarlåtenskapen efter sin i Reval aflidna systerson Hans Brakel.
6677 En af riksföreståndaren och ett antal i Åbo församlade riksråd tillsatt nämnd fastställer rågränsen mellan Raumo köpstad och kronans därtill gränsande lägenheter.
6678 Herr Sten Sture och lagman Hartvik Jopsson (Garp) tillkännagifva att landsrätten i Åbo tilldömt herr Erik Axelsson ett gods benämndt Taipale, hvarpå bönder från Hirvisaari gjort anspråk.
6687 Rådet i Åbo till det i Reval med begäran om lösande af borgaren Henrik Svarte från en iråkad borgensförbindelse.
6704 En onämnd (domprosten Påval Scheel) till rådet i Reval med anhållan att det ville förhjälpa en klockgjutare vid namn Henrik till erhållande af koppar för att däraf åt Åbo domkyrka gjuta en klocka.
6705 Biskop Arvid Kurck till rådet i Reval med förord åt sin tjänare Hans Wichman att utfå arf efter sin där aflidna syster.
6715 Biskop Arvid Kurck till rådet i Reval med anhållan om oförhindrad utförsel af önskade varor.
6858 Turun pormestarit ja raatimiehet Tallinnan pormestareille ja raatimiehille. Ilmoittavat Lars Hyväisen (Laurens Huweynen), Jussi Kuljun (Jusse Kulion) sekä Henrik Kuljun tyttären Margaretan (Margrete Hinrik Kulien dochter) kertoneen, että heidän sukulaisensa Margareta Laydesche (Margrete Laydesche) oli kuollut Tallinnassa, ja että nämä olivat vannoneet heidän edessään valaehtoisesti kanssavannojen kanssa olevansa tämän oikeat perijät. Lars ja Margareta olivat edelleen valtuuttaneet Jussin ja Hans Kuljun (Hans Kulyen) noutamaan perinnön, missä pyytävät Tallinnan raatia auttamaan. Turun kaupungin sinetti.
6861 Turun pormestarit ja raatimiehet Tallinnan pormestareille ja raadille. Todistavat, että heidän edessään ollut rouva Margareta (Margrete), Jorgen Meidenborgin (Jorgen Meydenborg) tytär ja Hans van Askenin (Hans van Asken) leski, oli vahvistanut saaneensa Tallinnan raadilta 1200 vanhaa Riian markkaa hänen ja Turun raatimies Johan Gryten (Johan Gryte) riidassa Margaretan äidin isän Jakob Fresen (Jacobes Vreyszen) perinnöstä. Summasta 250 mk kuuluu Margareetalle, 250 mk Hans van Eykenin (Hans van Eyken) vaimolle Juditille (Jwdit) ja 700 mk juncker Willemille (juncker Willem) ja tämän vaimolle. Vahvistavat, ettei summasta voi enää esittää vaatimuksia Tallinnan raadille. Turun kaupungin sinetti.
6862 Turun pormestareiden ja raatimiesten avoin kirje. Todistavat, että heidän edessään ovat olleet Turun porvari Hans Blomenow (Hans Blomennow) ja tämän vaimo Katarina (Kathrine), Hans Schonenbergin tytär (Kathrine Hans Schonenberges dochtere), jotka valittaneet vastaanottajan (Tallinnan raati) porvarista ja asukkaasta Vincentius Schonenbergistä (Vincentius Schonenberge). Vincentius jäänyt heille velkaa Godeke Schonenbergen (Godken Schonenberge) perinnöstä 405½ Ruotsin markkaa, kuten tämän tilit ja kirjeet osoittavat. Raadin edessä oli ollut myös kaksi Turun porvaria, jotka olivat vannoneet Hans Blomenowin olleen Tallinnan raadin edessä vuoden ja päivän sisällä ilmoittamassa perintöoikeudesta. Hans Blomenow ja vaimo valtuuttaneet raadin edessä poikansa, kleriikki Jakob Blomenowin (Jacob Blomennow) hoitamaan asiaa. Pyytävät auttamaan. Turun raadin sinetti.
6864 Turun pormestarit ja raatimiehet Tallinnan pormestareille ja raatimiehille. Ilmoittavat edessään olleen rouva Birgitta Andersdotterin (Beritta Andrisse dochter) Mynämäeltä (Virmo), joka kertonut veljensä Thomas Tornin (Thomas Torn) kuolleen Tallinnassa, ja pyytänyt raatia vahvistamaan, että hän oli tämän lähin perijä. Raati vahvistaa, että Thomas ja sisko olivat sisarukset samasta äidistä ja isästä, sekä ilmoittaa, että Birgitta valtuuttanut kirjeen esittäjän, Turussa asuvan Peter Flemingin (Peter Flemingk) sekä oman aviomiehensä Erik Krogin (Erick Krogy) hoitamaan perintöasian Tallinnassa. Turun kaupungin sinetti.
6865 Ruotsin valtakunnassa sijaitsevan Turun pormestarit ja raatimiehet Tallinnan pormestareille ja raatimiehille. Vahvistavat avoimella kirjeellä, että Mynämäen (Virmo) kirkkopitäjästä Turun hiippakunnasta kotoisin oleva rouva Birgitta Andersdotter (Beritta Anderssz dochter) oli Tallinnassa kuolleen Thomas Tornin (Thomas Thorne) sisar ja lähin perijä, kuten kertoneet edellisessä asiasta lähettämässään kirjeessä. Pyytävät tukemaan Turun porvari Peter Flemingiä (Peter Flemminck) ja Birgitan aviomiestä, Mynämäeltä kotoisin olevaa Erik Krogia (Eríck Krogy) perinnön haltuunottamisessa, kuten jo edellisessä kirjeessä mainittu. Turun kaupungin sinetti.